Tankar efter Sunderlandmatchen
Efter en fantastisk uppvisning av härlig attackfotboll fick vi kanske lite fler svar på vilka som verkligen ska utgöra anfallskvartetten. Däremot uppstod det nog en eller ett par frågetecken vad gäller den defensiva biten.
Jag har väl inte direkt hållit det hemligt att Kone har varit lite av en personlig favorit så här långt, så nog var jag mer än nöjd när jag äntligen fick se honom tillsammans med Lukaku och Deulofeu ifrån start. Dock hade jag aldrig vågat tro på att de tre skulle klicka på det sätt de nu gjorde denna tidiga Novembereftermiddag i Liverpool. Det ska sägas att Sunderland hade skador på defensiva nyckelspelare inför matchen och det gynnade dem väl inte direkt när rivjärnet Lee Cattermole fick utgå innan pausvilan p.g.a skada. Jag undrar dock om det fanns något som hade kunnat stoppa de tre denna dag.
Arouna Kone tillför så mycket. Där finns löpvilja kombinerat med en intelligens om hur han väljer att röra sig. En bra första touch (för det mesta) tillsammans med en härlig spelförståelse. Sedan då självklart den där nödvändiga ”sniper”mentaliteten om man ska överleva som anfallare i dagens fotboll. Jag har tänkt tillbaka ända till säsongspremiären emot Watford och kan inte säga att han har fått underkänt i någon match han startat. Visst blandar han och ger som många andra. Det han dock tillför är så unikt och det finns idag inte många, om ens någon, liknande spelare inom Everton FC. Kanske det allra viktigaste skälet till att han bör finnas där från start är att han verkar vara så lätt att spela med. Inte minst han och Lukaku letar ofta efter varandra, och jag tycker inte man kan längre tvivla på att de två kompletterar varandra väl.
Deulofeu är ju även han en unik pjäs i detta lagbygge. Min främsta kritik emot den unge spanjoren har varit att han ibland är alldeles för bollkär och att han långa stunder isolerar sig själv ute på kanten. Så här långt in på säsongen har han äntligen börjat visa vad han kan åstadkomma om han bara väljer att leverera boll i ett tidigare skede. Flertalet gånger har vi fått se helt fenomenala passningar och även så i denna match. Hans djupledsboll till Lukaku’s 4-2 mål kan man titta på flertalet gånger om utan att få nog. Jag tycker att han rörde sig bättre i denna match. En bidragande orsak var nog i och för sig att han gavs lite mer ytor tack vare Sunderlands val av uppställning. Nu gäller det bara att sluta filma så att vi kan få fortsätta denna positiva utveckling.
Lukaku har under de inledande tio matcherna gått ifrån att stundtals verka vilsen och osäker, till den där spelare som bara osar av självförtroende. Jag nämnde efter derbymatchen hur hans mottagningsförmåga hade förbättrats markant, och på den vägen har det fortsatt. Glädjen finns där igen och speciellt han och Kone ser ut att riktigt njuta av att spela ihop. Självförtroende och glädje är enda förklaringen till den absolut briljanta yttersida Lukaku bjöd på som framspelning till Kone’s tredje. Kan inte erinra mig att jag har sett honom ens ha försökt något liknande tidigare. Det visar på att framåt råder det inget tvivel på att Everton just nu har funnit en viss harmoni.
I de bakre leden har Martinez lite mer att tänka på. Dock kan man inte riktigt beskylla någon enstaka individ, med tanke på den rokad på spelare vi har sett där bak hittills denna säsong. Det tar tid att spela ihop sig. Hos många supportrar har det nog infunnit sig en viss oro nu när vi vet att Jagielka kommer att missa denna så oerhört viktiga spelperiod fram till nyår. Nu när de första tio svåra matcherna är avklarade. Nu när poängen skulle bärgas och klättringen uppåt i tabellen påbörjas. Känns som jätteläge för John Stones att öka sitt marknadsvärde. Många är de som nu kommer att se till honom. Jag tror att reder han ut dessa kommande månader på ett mer än acceptabelt sätt , så kan han nog anses bli Hodgsons förstaval.
Sist men inte minst, fasta situationer. Det är ingen tillfällighet att Everton är enda lag i ligan denna säsong att göra mål på en fast situation. Det saknas riktig kvalite, och allt som oftast har vi fått se Barkley slå bort en hörna eller inte nått över första försvararen med en frispark i bra läge. Med Baines borta och med Mirallas ofta på bänken måste vi ändå kunna ha de spelare, som kan leverera en godkänd boll på fasta situationer. Om inte annat så låt Barry komma upp och lyfta in dem i straffområdet. Det var en tid då han och Hitzlsperger tillsammans i Aston Villa satte ligans försvarare i skräck bara det anades skottläge.
