Trevoh Chalobah lever ut sin dröm i Chelsea
Trevoh Chalobahs Chelsea-karriär rivstartade under hösten 2021. Hans första tävlingsmatch för A-laget innebar seger i UEFA Super Cup, veckan därpå gjorde han mål i sin Premier League-debut. Imorgon har han chansen att vinna sin tredje titel, blott sex månader efter debuten.
Trevoh Chalobah kastades in i hetluften efter en framgångsrik försäsong. Han gjorde en klanderfri insats mot Villareal, men det var Premier League-premiären i augusti som innebar det verkliga genombrottet. Den unge mittbacken sköt från distans via stolpen och in för en 3–0-ledning mot Crystal Palace. I en intervju med sajten football.london berättar Trevoh Chalobah om sin unga karriär.
”Jag kommer ihåg att det tog mig en timme att komma hem,” säger Chalobah. ”Jag var ute och handlade och folk bad om att få ta en bild. Jag tänkte ’wow, det är så här spelare i stora klubbar har det.’”
Ingen kunde undgå hur mycket det målet betydde för Trevoh Chalobah. Målgesten bestod i att knäståendes hålla för ansiktet. Som att han inte vågade tro att det var verkligt.
”Jag minns att jag föll ned på knä,” säger Chalobah. ”Jag hade olika bilder som flög runt i skallen. Mina lån, min familj. Jag tänkte på min mamma, för allt är för hennes skull. Det var ett otroligt ögonblick.”
Det hade som sagt gått väldigt fort för Chalobah fram till den punkten. Han hade kommit tillbaka till Cobham efter ett produktivt lån hos Lorient i Ligue 1, men framtiden var långt ifrån utstakad.
”Jag visste inte vad som skulle hända. Jag visste inte om jag skulle gå på lån eller lämna klubben permanent. Jag såg bara till att komma tillbaka i form, jag tränade extra en hel del innan jag kom tillbaka. Det fanns en tanke, ’man ska aldrig säga aldrig,’ även om jag mest troligt skulle hamna någon annanstans. Jag hade inget att förlora, jag ville bara göra mitt bästa,” säger Chalobah.
Den 22-årige mittbacken gjorde ett gott intryck på Thomas Tuchel. Samtidigt så var det en illa dold hemlighet att klubben var ute efter att värva nya spelare på Chalobahs position. Nyförvärven dröjde och Chalobah startade mot Villareal. Han såg inte alls oäven ut på den nivån, men berättar att han trots det inte kände sig säker på sin plats.
”Då visste jag fortfarande inte hur min säsong skulle se ut, jag tog det bara en träning och en match i taget,” säger Chalobah.
Det slutgiltiga beskedet kom efter matchen mot Crystal Palace. Trevoh Chalobah skulle vara en del av Chelseas egen trupp under säsongen. Hittills har det blivit 21 framträdanden, dessutom kom ytterligare ett mål i krossen av Juventus.
”Mitt liv har förändrats. Vid samma tidpunkt förra året så var jag på lån hos Lorient. Nu har jag möjligheten att vinna min tredje titel med Chelsea. Jag får nypa mig själv varje dag för att påminna mig om att det inte är en dröm. Varje match, varje träningspass är ett stolt ögonblick,” säger Chalobah.
De citaten stärker sannerligen känslan man fick den där sensommareftermiddagen i augusti. Trevoh Chalobah värdesätter chansen han fått oerhört högt. Omständigheterna bakom a-lagsdebuten må verka snabbspolade, men resan dit har tagit sin lilla tid.
”När du lånats ut tre gånger så kan det vara lätt att ge upp, ’jag kommer aldrig nå dit jag vill,’ jag bara fortsatte,” säger Chalobah. ”Jag vill vara ett exempel för de yngre killarna som är på väg upp. Att gå på lån är viktigt, du behöver den erfarenheten. Jag spelade över 100 matcher under mina utlåningar, så på ett sätt så ångrar jag ingenting. Alla mina lån har tagit mig dit jag är idag.”
Väl på plats i Chelseas a-lag har Trevoh Chalobah många bekanta ansikten runtom sig. Han, Mason Mount och Reece James utgjorde ständiga lagkamrater under åren i akademin. Cobham-killarna står varandra nära, men Chalobah har dessutom en särskild mentor bland de mer seniora spelarna. Ynglingen berättar att suveränen Antonio Rüdiger har utgjort ett stort stöd för honom långt innan han blev en permanent del av a-laget.
”Toni är från Sierra Leone, precis som jag, och när han först kom till laget så bad min bror honom att ta hand om mig. Jag brukade hälsa på hemma hos honom, bara ta det lugnt, varje gång jag var med på träningarna så hjälpte han mig,” säger Chalobah. ”Han var den enda som under den säsongen trodde på mig och sade åt mig att fortsätta. Nästa år så lånades jag ut, vilket blev det första av tre, efter varje säsong var budskapet detsamma. ’Fortsätt, fortsätt. Jag vet att du är bra nog för att spela för den här klubben.’ Han säger alltid som det är och vad jag behöver göra. Han pratar med mig som en vuxen, han behandlar mig inte som en pojke. Det har hjälpt mig, hållit mig på tå. Du vet hur aggressiv han är på planen, det vill jag också vara.”
Familjen Chalobah har som sagt starka band till Chelsea FC. Storebror Nathaniel är även han en akademiprodukt. Efter flertalet utlåningar gjorde Nat en handfull framträdanden för Antonio Conte under guldsäsongen 2016/17 innan han lämnade för Watford. Trevoh har gått i sin broders fotspår och engagerat sig så mycket som möjligt i klubben. Han berättar om sin stora vana från Stamford Bridges matta redan innan debuten mot The Eagles.
”Vi var ofta bollkallar, så fort jag fick chansen så tackade jag ja,” berättar Chalobah. ”Att hålla i bollen och kasta den till spelarna var hur stort som helst. Jag minns en match, jag satt bredvid Mason och jag tror att det var jag som kastade bollen till Messi. Allt jag kunde tänka var ’wow, jag brukar se honom på TV och nu ser jag honom på riktigt!’ Efter att ha spelat med Mason och Reece för att sedan se dem lyckas, det motiverade ännu mer. Då trodde jag på att jag också kunde ta det steget. Att träna med dem efter sommarsemestern gav en familjär känsla. Då var det som på den gamla goda tiden i akademin. Då var jag bekväm och avslappnad.”
Även Wembley har Trevoh Chalobah redan hunnit besöka, morgondagens final mot Liverpool blir ett kärt återseende för den unge försvararen. Inför FA Cup-finalen våren 2018 ingick han för första gången i truppen som begav sig på match. Den upplevelsen kom att höjas ytterligare ett snäpp när den slutgiltiga matchtruppen presenterades.
”Jag minns att jag dagen före fick beskedet, Andreas [Christensen] skadade sig på träning och de sade att jag skulle resa med truppen,” säger Chalobah. ”Jag trodde att jag skulle se på från läktaren, vilket hade vart enormt stort, bara att vara en del av matchdagen. Så kom jag ned till omklädningsrummet och fick se mitt namn på bänken, då höll jag på att brista ut i gråt. Jag ringde min pappa, skrev i familjens gruppchatt att jag skulle sitta på bänken. De var överlyckliga, de skulle också komma för att se matchen. Det var otroligt, en galen upplevelse.”
Sedan den första smakprovet av Chelseas a-lag så har det dröjt innan Trevoh Chalobah fick chans på den verkliga upplevelsen. När den väl kom så var han minst sagt redo. I november belönades han också för sina insatser med ett femårskontrakt. Tidigare under säsongen, när prestationerna verkligen stack ut, höjdes röster om att Chalobah var redo för Englands landslag. Huvudpersonen själv medger att det är något han vill uppnå, men har inte bråttom.
”Jag tror att det är mitt nästa mål,” säger Chalobah. ”När du spelar för Chelsea varje vecka så är du aktuell för landslagsspel. Jag har representerat England sedan U16-nivå, så jag vill inte att det ska stanna här. Jag har spelat i samtliga åldersgrupper, jag har spelat i U21-landslaget så det är nästa steg. Det kommer om jag spelar bra, jag försöker inte lägga alltför mycket fokus på det. Jag vet att om jag presterar så kommer det hända. Oavsett om det blir om ett par år eller om någon månad så kommer jag vara redo.”
