Veckans Liverpool: Klopp 2.0 i galopp
Vi har inlett vårt Europaspel, vi har avverkat omgång sex i Premier League, tjugoen spelare har startat och vi har inkasserat två segrar. Vecka 38 har varit en bra vecka.
“Europa Light”
Istället för Champions League spelar vi i Europa League. Det kändes väldigt surt till att börja med, men nu börjar smaken i munnen att kännas bättre. Detta är ju en titel som vi inte har vunnit under Klopperan, vi har också bättre läge att rotera spelare och det verkar också som om många resandefans tycker att det är kul att besöka nya platser.
Det är självklart ingen “walk in the park” att vinna Europa League. Resan kommer att innehålla många tuffa hinder, men det känns ändå spännande att kämpa mot detta mål. Och på tal om rotation så roterade Jürgen Klopp så mycket som det bara gick, elva av elva. Det såg illa ut i första halvlek som det oftast gjort den här säsongsstarten, men sedan trampade våra gossar igång speleverket och det blev en resolut seger.
Scousers är inga hängläppar. Det är meningslöst att klaga över spilld mjölk. Många resandefans har lärt sig Madrid, Milano och Porto mer eller mindre utantill. Dom får nu upptäcka mer udda platser som Linz, Toulouse och dom västra delarna av Bryssel. Inget ont som inte har något gott med sig.
Första halvlek blues
Är det våra spelare som inte är påkopplade från start, är det för att skapa spänning eller är det motståndarna som ger järnet mot oss och sedan inte orkar? Det är inte helt lätt att analysera varför vi är så skrala i första halvlek och så bra i andra halvlek.
Det vore konstigt om ett Jürgen Klopplag inte var taggade inför matchstart, men våra förstahalvlekar har varit fyllda med misstag och dåligt försvarsspel. Jürgen, “Lill-Pep” et Consortes måste styra upp för det går inte att vända underlägen i all oändlighet, även om det går att säga att det är starkt att vända fyra av fyra underlägen.
Klopp 2.0
Under dom två senaste säsongerna har vi förnyat och breddat vårat anfall. Sadio Mané och Roberto Firmino har lämnat och in har Diogo Jota, Luís Diaz, Darwin Nüñez och Cody Gakpo kommit. Och kungen Mohamed Salah är kvar. Vi har en riktigt bra anfallsbesättning.
Mittfältet har totalförnyats. Dom två nyförvärven Alexis Mac Allister och Dominik Szoboszlai har en aura av kvalitet över sig och har medfört en ordentlig uppgradering av mittfältet. Ryan Gravenberch har sett lite oslipad ut än så länge, men det är uppenbart att han har en stor potential. Vi har inte någon given “nummer sex”-spelare, Macca har skött det bra hittills trots att han nog inte var köpt som en sexa, Endo har inte övertygat men mittfältet har ändå fungerat väldigt bra.
Det är värre med försvaret, det verkar ha lämnats åt sitt öde. Det enda riktiga nyförvärvet som har tillkommit sedan Jürgen 1,0 är Ibrahima Konaté och han har tyvärr haft stora skadeproblem. Vi har släppt in mål i sex av våra sju tävlingsmatcher. Försvaret är vårt största problem.
Mo är kung nu och för alltid
Dom oljemegarika saudiarabiska klubbarna har uppvaktat hårt. Dom har bjudit väldigt mycket pengar. Dom erbjöd mycket pengar för Jordan Henderson och Fabinho och det går att förstå att klubben godtog buden. Båda spelarna befann sig i utförsbacken och klubben hade identifierat ett antal nya mittfältsspelare som skulle förstärka laget. Sedan började Al-Ittihad gräva ordentligt i skattkistan för att få Mo Salah. Tack och lov stod klubben emot.
Mo har startat säsongen briljant. Han är ett ständigt hot. Han skapar alltid chanser. Han har aldrig varit en bättre passningsspelare än nu. Han gjorde poäng, mål eller assist, för elfte tävlingsmatchen i rad mot West Ham. Mot LASK i Linz kom han in med en kvart kvar, dansade runt och lirkade in 3-1. Mot West Ham skapade han straffen som han sedan själv slog in. Han borde också ha fått en assist när han frispelade Darwin i början av andra halvlek. Kungen regerar fortfarande.
TV: Liverpool hakar på i tabelltoppen
