Svenskarna på Irland: sista träningen
Träningsrapport lördag.
Idag tränade Wolves bara ett par hundra meter från vår University Campus, nämligen på DCU Sport Complex vid Glasnevin Lawn and Tennis Club. Perfekt - då sparade vi €40 i taxipengar. Bara en kort promenad...och inget regn heller. Riktigt fint väder.
Lite intressant info: nu tror jag att jag vet startelvan. Jag vet vad och hur manager McCarthy tänker. Han delade upp spelarna ganska tydligt i ett A- och ett B-lag. Av psykologiska skäl tränade han själv B-laget, medan hjälptränaren Taff Evans tog hand om A-laget.
Wolves (fr.h): Murray - Edwards, Breen, D.Ward, Mulgrew - Kightly, Potter, Henry, S.Ward - Eastwood, Keogh.
McCarthy satsar alltså på sina "irish lads" och verkar försöka spela in anfallaren Ward som vänstermittfältare. Han är ju vänsterfotad, så varför inte? Dessutom hittar Ward och Keogh varandra med förbundna ögon, irländska U-landslagmän som de är.
Träningen gick annars ut på att Keogh och Eastwood skulle lära känna varandra. I alla övningar bildar de par. Det funkar ganska bra, speciellt på en mindre plan då Keogh kommer tillräckligt högt upp, dvs nära motståndarmålet. Keogh har annars en ovana att vandra för mycket, ligga för djupt på egen planhalva och där gör man som bekant inga mål.
Det var lekfullt och man praktiserade lite "bollkull" innan olika spelövningar. Till slut blev det ganska intensivt matchspel med tiomannalag på halva planen. Eastwood är hur vass som helst. Han är "deadly" i straffområdet. Ett krutpaket. Just, det, jag kommer att tänka på den ryska hockeyspelaren Vladimir Krutov när jag ser honom.
En annan spelare som jag tycker mig se är "Henrik Larsson". Andy Keogh har nämligen precis samma rörelsemönster. Snabba steg, höga knälyft och ständigt i rörelse. En blonderad Henrik Larsson.
Innan träningen fick vi en genomgång i hurling av Dublins hurlingklubb. Fascinerande. Man lappar till en hård vit boll med stora klubbor i ansiktshöjd. Stenhårt och det smäller rejält, både på ben och klubba mot klubba. Fullständigt livsfarligt. Anabol bandy, ungefär.
Efter Wolves träning blev det en enda lång familjesession. Det var ovanligt många supporters idag och det var fototagningar och autografskrivningar in i det absurda. Det verkar nästan som om spelarna har fått order om att vara extra tillmötesgående mot fansen. Ungefär som att spelaren söker upp supportern och inte tvärtom. "Har jag skrivit autograf till dig? Snälla jag vill, Moxey har sagt att jag måste skriva minst 30 efter varje träning."
Som sagt detta var sista träningen och vi har ett riktigt, riktigt bra lag. Frågetecken är bara på vänsterbacken där i princip vem som helst går förbi Mulgrew. Till och med Potter och Henry gled förbi honom. Annars är Mulgrew mycket populär. Han är lite av truppens clown. En annan filur är Bothroyd, som påminner otroligt mycket om Zlatan, samma elegans, samma charmiga smile, och lika lat. Men när han får bollen är han grymt bra. Kommer dock mer till sin rätt på en stor plan. Idag spelades det tiomannafotboll komprimerat, bara på en halv plan.
Igår blev det riktigt whiskey-blött för oss svenskar och vi blev lite väl fulla inne på Temple Bar-området. Puben Ha' Penny Inn vid Penny Bridge vet nu vilka som är från Sverige.
Ok, måste sluta nu. Rapporterar från matchen i morgon....direkt från Dalymount Park.
