En hyllning till Wolves genom tiderna bäste manager - Stan Cullis
"In this world you only have one life. And I gave mine to Wolves."
Stan Cullis - mannen som satt sin prägel på Wolverhampton Wanderers mer än någon annan.
Stan Cullis - landslagsmittbacken för England som under 50-talet blev landets mest berömde manager.
THE MASTER OF MOLINEUX
Stan Cullis föddes 25 oktober 1916 och växte upp i Ellesmere Port, Cheshire i ett kvarter som kallades "Lilla Wolverhampton" eftersom det var så många från Wolverhampton som flyttat dit.
Han fick kontrakt hos Wolves som lärling och gjorde en snabb karriär. Han var väldigt mogen för sin ålder och utvecklades till en granithård försvarare. Han utseddes till lagkapten för Wolves vid 18 års ålder och blev snart också Englands landslagskapten, spelade 12 landskamper + ytterligare 20 ickeofficiella under kriget. Han spelade över 300 matcher för Wolves och var lagkapten i FA Cupfinalen 1939 mot Portsmouth då Wolves förlorade trots att de varit skyhöga favoriter.
STAN OCH FAIR PLAY
Stan var en renlevnadsman, religiös (nykterist, rökte ej och svor aldrig) och var alltid väldigt mån om "fair play". En berömd historia är från säsongen 1946/47 då ligan avslutades med en ren ligafinal i sista omgången mellan Wolves och Liverpool inför över 50.000 åskådare. Oavgjort skulle räcka för Wolves att säkra deras första ligamästerskap. Liverpools anfallare Stubbins stormade igenom med Cullis ett par meter efter. Cullis hade chansen att sparka ner honom och rädda titeln till Wolves, men vägrade och Stubbins gjorde mål, ett mål som blev avgörande för matchen. Cullis sa efteråt att han inte ville bli ihågkommen som någon som fuskat sig till ligatiteln. Detta var dessutom Cullis sista match som spelare.
CULLIS BLIR MANAGER
När han slutligen lade skorna på hyllan blev han assisterande manager i Wolves till Ted Vizard och när Vizard fick gå efter 1947/48 tog Cullis över och tog hand om Wolves helt och hållet, införde ett helt nytt ledarskap och implanterade inställningen hos spelarna att bara det bästa är gott nog. Cullis var manager för Wolves i mer än 16 år och visade upp en hängivenhet och stolthet som man sällan skådat. Framgångarna kom, och de kom i mängder.
JÄRNMANAGERN
Stan Cullis kallades "Järnmanagern" och han ledde sitt lag med pondus och nästan skräck, spelarna var livrädda för honom men respekterade honom enormt och försvarade alltid honom utåt sett. Dom visste att Cullis gav 100% för att Wolves skulle bli ett av Europas bästa lag, och delade man inte samma brinnande lidelse för att bli bäst så var det bara att lämna klubben. Han krävde absolut disciplin från spelarna på och utanför planen och det gav resultat.
Under hans tid som ansvarig för Wolves - under 16 år - vann Wolves ligan tre gånger (1953/54, 1957/58 och 1958/59), FA Cupen två gånger (1949 och 1960), Charity Shield, FA Youth Cup, Reservlagsligan, nådde kvartsfinal i Europacupen 1960, samt semifinal i Cupvinnarcupen 1961.
STAN CULLIS OCH EUROPACUPEN
Stan Cullis är för övrigt "medskyldig" till att Champions League (Europacupen för mästarlag) existerar. När Wolves hade spöat Europas storlag i vänskapsmatcher i mitten på 50-talet utropade han sitt Wolves till Europas bästa lag. Den ansedda franska tidningen L´Equipe höll med, men tyckte ändå att man borde ha en riktig turnering för att avgöra saken och så föddes Europacupen för mästarlag - tack vare Stan Cullis och hans Wolves.
THE CULLIS WAY
Under sin första säsong som manager införde Cullis en unik fighteranda hos spelarna och introducerade ett nytt sätt att spela - långa snabba crossbollar mot anfallarna eller ut till landslagsyttrarna Jimmy Mullen och Johnny Hancocks. Som centrar hade han Jesse Pye och Sammy Smyth, och så småningom Dennis Wilshaw och Roy Swinbourne. Publiken flockades på Molineux för att se det Cullis-inspirerade Wolves. Åtta spelare var med om alla tre ligagulden under 50-talet. Eddie Stuart, Billy Wright, Eddie Clamp, Ron Flowers, Bill Slater, Peter Broadbent, Norman Deeley och Jimmy Mullen. Alla utom Wright och Mullen var Cullis egna produkter.
Men Cullis blev inte yngre med åren, det gick sämre för laget och till slut fick han sparken av klubbens direktörer i september 1964. Än idag har en del fans inte förlåtit klubben för hur de behandlade Stan Cullis. Cullis sägs ha haft en personlig vendetta med högste bossen John Ireland, vid ett tillfälle sade Cullis till spelarbussen att köra iväg utan John Ireland som inte hade dykt upp, och detta var inte populärt!
STAN CULLIS STAND (North bank)
Stan Cullis har på senare år hyllats med en egen läktare Stan Cullis Stand (norra kortsidan), och 1992 spelades en testimonialmatch till hans ära. Sir Jack Hayward har lovat att resa en staty över mannen som gjorde namnet Wolverhampton Wanderers känt över hela världen och gav staden stolthet och framgångar som ingen varit i närheten av att upprepa.
BEGRAVNING OCH MINNESSTUND
Den 8 mars 2001 begravdes Stan Cullis i St James The Great Church i Colwall nära Malvern. Kyrkan var fullsatt av släktingar och vänner. Begravningen bevittnades av en mängd av Wolves fd stjärnor: Ron Flowers, Peter Broadbent, Norman Deeley, Roy Swinbourne, Fred Davis och Bert Williams. Wolves manager Dave Jones var också där tillsammans med direktörerna Jack Harris, Rachael Heyhoe Flint, sekreteraren Richard Skirrow, ungdomstränaren Keith Downing och Steve Bull.
Den 3 maj 2001 hölls en minnesgudstjänst i St Peters Church i Wolverhampton. 400 gäster var där, bland annat Wolves ägare Sir Jack Hayward och Stans niece Rita Cullis som sjöng en sång ur Madame Butterfly. Vid Cullis död hedrade Engelska fotbollsförbundet honom med en tyst minut inför vänskapslandskampen mellan England och Spanien, och spelarna bar också svarta armbindlar för att visa respekt för den store ledaren Stan Cullis.
Stan Cullis kommer för alltid bli ihågkommen som Wolverhampton Wanderers manager som gav England stoltheten tillbaka på 1950-talet då Wolves besegrade europeiska storlag och visade att engelsk fotboll fortfarande var att räkna med.
Rest in peace, Stan.
"In this world you only have one life. And I gave mine to Wolves."
