Julvargens julkrönika
Julvargen har ätit upp julgrisen och sitter under granen och filosoferar om Wolves.
Så sitter man här igen och förbannar ligatabellen efter halva säsongen. Sjunde plats. Wolves är ständiga favoriter till uppflyttning men lyckas aldrig ta det där sista steget. Att man fortfarande irriteras över detta faktum är egentligen märkligt, man borde vara van nu. Det är ju alltid något oväntat som dyker upp, vi kan leda tabellen med astronomisk marginal men när man summerar allt i maj så ligger vi alltid på fel sida strecket.
Den läckra Julgrisen smakade smaskens för en hungrig varg som jag men man vill ju ha mer än så. Man vill ju ha Wolves i serieledning. Men kanske kan det vara bra att komma underifrån och överraska? Istället för att tappa på slutet kanske vi kan vara den jagande vargen istället för att bli jagad? Spelarna kanske kan hantera den situationen bättre. Många "kanske"...
Spelarna, ja. Många av Wolves spelare har redan spelat på högre nivå. Är de redan mätta? Vad motiverar Paul Ince, Nathan Blake, Alex Rae, Denis Irwin? De får ju ändå sin veckolön på +200 000 kr även om de förlorar. Just Wolves borde tjäna på att betala spelarna mer efter prestation.
Vår manager Dave Jones, hur bra är han? Rykten säger att DJ "is a good buyer, but lousy at tactics". Och det stämmer nog. DJ köper väldigt bra spelare. Han är bra på att locka duktiga spelare till Wolves. Men sen hur han formerar dem på planen kan man ibland bara skaka på huvudet åt.
Det märkliga är också att alla spelare tycks bli sämre när de kommer till Wolves (Michael Branch, Simon Osborn, Blobby Taylor, Paul Butler) och bättre när de lämnar Wolves (Iwan Roberts, Dougie Freedman, Jason Roberts). Vad händer egentligen? Är det fel på träningsmetoderna? Ska vi byta ut våra tränare John Ward och Terry Connor?
Publiken är också ett kapitel för sig. Maken till gnälligare och nyckfullare hemmapublik får man leta efter. Molineux kan vara fullständigt fantastisk (playoffmatcherna förra säsongen), men vänder sig lika snabbt mot spelarna. Ett antal spelare har blivit direkt mobbade. Jag tänker på Steve Corica, Simon Osborn och nu senast Lee Naylor och Shaun Newton. Märkligt...
En önskeadventskalender skulle se ut så här:
Lucka 1: Dave Jones spelar 4-4-2 och inte nån annan formation.
Lucka 2: Portot till Sverige vid souvenirbeställning blir gratis.
Lucka 3: Paul Butler får stanna på bänken.
Lucka 4: Molineuxpubliken slutar att mobba Shaun Newton.
Lucka 5: Kenny Miller slutar att vara lovande och blir en fruktad målskytt.
Lucka 6: Inlånade Carlton Cole bestämmer sig för att stanna hos Wolves.
Lucka 7: Kevin Cooper blir lika bra från start som han redan är som inhoppare.
Lucka 8: Nathan Blake är skadefri resten av säsongen.
Lucka 9: Joleon Lescott får chansen i engelska A-landslaget.
Lucka 10: Wolves kommer till Sverige i sommar.
Lucka 11: Mark Danks får nytt förtroende av ungdomsbossen Chris Evans.
Lucka 12: Fanzinet A Load of Bull slår försäljningsrekord.
Lucka 13: Ungdomstalangen Sammy Clingan slår igenom.
Lucka 14: Våra hörnor blir livsfarliga - inga fler "Another Wasted Corner".
Lucka 15: Connaught Hotel har gratis hotellrum för svenskar.
Lucka 16: Colin Cameron är skadefri resten av säsongen.
Lucka 17: Dean Sturridge kommer upp i fjolårets målform.
Lucka 18: SwedeWolves får träffa legenden Kenny Hibbitt i april.
Lucka 19: Molineux byggs ut, hörnorna fylls så att stadion blir "hel".
Lucka 20: Mark Kennedy är skadefri resten av säsongen.
Lucka 21: SwedeWolves vinner supportercupen i Malmö.
Lucka 22: Banks's öl finns att köpa på Systembolaget.
Lucka 23: Sir Jack säkrar Wolves fortlevnad i sitt testamente.
Lucka 24: Promotion till Premier League!!
Nä, nu har jag tänkt högt alldeles för länge och ska sluta att svamla. Jag vill passa på att önska En Riktigt Wolfig Jul till alla hungriga vargar ute i Sveriges stugor.