Matchrapport: Ipswich-Wolves 2-4
Wolves vann på bortaplan mot Ipswich efter en övertygande andra halvlek och återerövrade en playoff-plats.
Manager Dave Jones lämnade Shaun Newton utanför laget. Newton ersattes av Alex Rae vilket gjorde att Wolves ställde upp med en formation som påminde om 4-5-1 med Kenny Miller ensam på topp och med George Ndah en bit ut till höger. Av de tre innermittfältarna Alex Rae, Colin Cameron och Paul Ince var det Cameron som hade offensiva uppgifter.
Ipswich började bäst och man fick farhågor om att det skulle bli som mot Brighton senast. Oftast kom de på vår vänsterkant där Lee Naylor hade mycket att stå i. Ipswich verkade pigga och höll bollen fint inom laget, medan Wolves inte var lika rädd om bollen när de attackerade.
Ipswich fick nästan genast en frispark nere vid hörnflaggan. Det blev en hög rutinmässig boll för vår målvakt Murray. Av någon anledning så slog han till bollen med handflatan istället - det var inte ens en utboxning. Bollen landade rakt på huvudet på Marcus BENT som enkelt kunde nicka in 1-0 efter bara två minuters spel.
Ipswich fortsatte att dominera händelserna innan Wolves äntligen fick sin första målchans. Cameron avancerade framåt och sköt ett skott. Målvakten räddade men på returen hann MILLER först och det var kvitterat. Det var sjätte matchen i rad som Miller gör mål!
I mitten av halvleken missade Ipswich öppet mål och det såg ganska kritiskt ut vid en del tillfällen. Wolves höll ut men precis innan halvtidsvilan fick Ipswich en frispark ungefär 30 meter från Wolves mål. Matt HOLLAND krutade på med ett lågt skott som minsann gick in bakom Murray. 2-1 till Ipswich. Rättvist men onödigt att det skulle ske i första halvleks sista minut. Murray borde nog ha tagit skottet och hade alltså skuld i båda baklängesmålen.
Ipswich hann med ytterligare en målchans innan domarens vissla ljöd för halvtid. Paul Butler kom som en räddande ängel, men sträckte sig samtidigt och han kom sedan aldrig ut för andra halvlek, Marc Edworthy ersatte honom som mittback (Mark Clyde var ej på bänken).
Wolves började andra halvlek bra och Miller var rena skräcken för Ipswich-försvaret. Ndah jobbade också hårt. Kennedy var stundtals mycket bra och på mitten tog Paul Ince och Alex Rae alltmer över matchen.
Efter en timmes spel var Wolves tillbaka i matchen även målmässigt. Ndah fick bollen vidare till Kennedy som gick ner längs kanten och skickade in ett millimeterprecist inlägg lågt in i straffområdet där MILLER avancerat fram i precis rätt ögonblick och han slog bollen i mål till 2-2. Hans åttonde mål på de sex senaste matcherna!
Målet gav Wolves luft under vingarna (fart under tassarna?) och från och med nu spelade de ut Ipswich fullständigt. Ipswich anföll fortfarande på Naylors kant, men han var utomordentlig i sitt försvarsspel som höll högsta klass. Efter en hörna från Kennedy kom Wolves nästa målchans, bollen rensades emellertid ut ur straffområdet, men där väntade NAYLOR som klippte till på volley och bollen satt som en strut i nätmaskorna. Årets mål!! 3-2 WOLVES!!
Miller byttes ut mot Proudlock, och denne fick rena julafton med enorma ytor att springa på. Ipswich var helt slutkörda och uppgivna. Cameron skickade fram Ndah med en löpboll i ett misstänkt offsideläge, men domaren flaggade inte och NDAH sprang runt målvakten och slog in bollen i öppet mål. 4-2 och tio minuter kvar att spela!
Wolves hade inga problem att hålla sin ledning matchen ut och nu är vi uppe på playoff-plats i tabellen igen. Åter gjorde vi fyra mål på bortaplan. Synd bara att 1-4 mot Brighton kom emellan! Vad beror detta på? Hur kan vi vinna med 4-0 mot Sheffield W, förlora med 1-4 mot Brighton och sedan slå Ipswich med 4-2? Wolves är ämne för en hel doktorsuppsats, det är en sak som är säker...
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Murray, 5
Irwin, 7
Butler, 7
Lescott, 6
Naylor, 9
Rae, 7
Cameron, 7
Ince, 6
Kennedy, 6
Ndah, 7
Miller, 9
Edworthy, 7
Proudlock och Andrews spelade för kort tid för att betygsättas.
