Matchrapport: Arsenal-Wolves 5-1 (Ligacupen rond 4)
Var detta världshistoriens mest onödiga match? En match mellan två lag som inte ville mötas, med spelare som inte ville spela.
Det här var verkligen en skämtmatch. Ändå blir jag irriterad. Om man nu ska spela skämtmatcher, varför inte utnyttja dem på bästa sätt? Ibland begriper jag mig inte på vår manager Dave Jones och hans sätt att matcha laget.
Wolves åkte alltså till Highbury för åttondelsfinal i ligacupen. Man kände ingen skräck (som när vi skulle till Old Trafford!) eftersom Arsenals manager Arsene Wenger bra gärna ville förlora denna matchen. Arsenal ställde upp med spelare som bar tröjnumren 45, 55, 56, 57. Ett C-lag helt enkelt.
Wolves, då? Jo, vi hade en del reserver. Andy Marshall i mål och av någon anledning spelade Joey Gudjonsson högerback, men annars var det i stort sett vårt bästa lag (med tanke på nuvarande skador).
Wolves dominerade totalt de första nittio sekunderna, fick en hörna och en farlig frispark. Men efter det så var det i princip försvarsspel hela matchen. Wolves spelare ville bra gärna ha stannat hemma i Wolverhampton, de var inte det minsta intresserade av att spela en meningslös ligacupmatch som alla på förväg visste att de skulle förlora.
Wolves spel bygger på passion, vilja och jävlar anamma. Finns inte detta så har vi inget på planen att göra, då blir det bara pinsamt. Arsenal drog upp tempot, främst genom nigerianen Kanu som plötsligt blev helt fri med målet. Från sju meters håll missade han, en miss som var betydligt värre än Gudjonssons friläge mot Newcastle i lördags - om ni såg den på TV.
Minuten senare flög Kanu på nytt förbi Gudjonsson, sköt bollen förbi Marshall, men den träffade klockrent i stolpen. Arsenals snabba spelare rev sönder Wolves stillastående försvar. Deras tempo och säkerhet i passningsspelet gjorde Wolves yra i mössan. Arsenal pressade på och Wolves bara tjongade undan. Så länge matchen stod 0-0 så hade Wolves lite hjärta i vad de gjorde. På något sätt lyckades vi hålla nollan i 25 minuter, men sen kom ett pojklagsmisstag som totalt punkterade matchen.
Lee Naylor kontrollerade bollen dåligt och hans bakåtpassning mot egen målvakt var en tidig julklapp. ALIADIERE snappade upp bollen och sköt. Marshall halvräddade men bollen slank in. 1-0 Arsenal. Arsenal tyckte nu att de hade gjort sitt jobb för dagen och började mest passa runt bollen. Efter en dryg halvtimme hade vi vårt första målförsök då Alex Rae sköt över. Nathan Blake skapade sedan en yta för ett skott men bollen gick utanför. Resultatet "1-0 i halvtid" påstod att vi fortfarande var med i matchen, men i själva verket var det tvärtom.
Andra halvlek fortsatte som den första. Wolves fick jobba för att få tag i bollen och Arsenals anfall kom gång på gång som en stor flodvåg, även om de nu hade svårare att hitta rätt adress med passningarna.
Blake sprang sig emellertid fri, kom ensam mot målvakten men fick en rejäl knuff av försvararen och stöp till marken i straffområdet. Straff? Känner ni igen situationen från i lördags? Eftersom vi är "the Grimsby of the Premier League" så blev det inget mer än att Blake och försvararen gned sina pannor mot varandra och fick varsitt gult kort.
Efter 68 minuters spel fick Wolves ytterligare ett mål i baken. På nytt missade Naylor på vänsterkanten, inlägget svepte in mot straffområdet där KANU var först på bollen och det var 0-2. När Wolves nu flyttade upp laget så blev det vidöppet bakåt. Arsenal är som bekant inte så hemskt dåliga på fartfyllda kontringar och det var så det tredje målet kom till. Två snabba passningar vid mittlinjen och ALIADIERE sprang framåt, vände ut och in på båda mittbackarna Butler och Craddock innan han sköt lågt in 0-3 precis innanför stolpen. Ett mycket vackert mål.
Wolves bytte spelare, ut gick en ursinnig Kenny Miller och in kom Mark Kennedy. Ett mycket egendomligt byte. Om någon behöver 90 minuter i kroppen så är det väl Miller? Sedan byttes även Dean Sturrdige och Shaun Newton in. Ut gick bland annat Keith Andrews som också behöver så många 90 minuters matcher i högt tempo som han kan få. Mycket mycket märkligt.
Bytena kunde inte förändra någonting och när det blev för stort avstånd mellan Naylor och Craddock sprang WILTORD igenom och sköt 0-4 när tio minuter återstod av matchen. Wolves hade många supporters på plats i London, men de började nu lämna arenan. De som stannade kvar fick se RAE göra ett tröstmål. Han gick förbi Vieira och sköt ett hårt skott alldeles under ribban som gjorde det till 1-4. Närmare än så kom inte Wolves eftersom Wiltord hittade FABREGAS SOLER som kunde stöta in 5-1 från nära håll.
Matchen slutade 5-1 och även om detta inte var Arsenals bästa lag så var de klart bättre än ett totalt omotiverat Wolves. Speciellt passningsförmågan i hög fart, löpviljan och styrkan i närkamperna var det stor klasskillnad på. Wolves hade inte behövt ställa upp med så många ordinarie spelare i denna match, nog borde manager Jones luftat en och annan reserv. Att Silas fick sitta på bänken hela matchen igenom var fullständigt obegripligt.
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Marshall, 6
Gudjonsson, 4
Butler, 4
Craddock, 5
Naylor, 4
Camara, 6
Rae, 7
Ince, 5
Andrews, 4
Miller, 4
Blake, 6
Kennedy, 5
Sturridge, 6
Newton, 5
