Matchrapport: Wolves-Middlesbrough 2-0
"Danny Mills, you're a wanker, you're a wanker". Underbar match på Molineux! Wolves vann lätt när 57 SwedeWolves-medlemmar var på besök.
Jag vågar knappt skriva denna matchrapport eftersom 56 av mina läsare såg matchen på plats och de har säkert sin bestämda åsikt om vad som hände! Men i alla fall, så här uppfattade jag det:
Manager Dave Jones valde Mark Clyde som högerback istället för Denis Irwin, annars var det samma lag som senast (4-4-2 fr.v): Paul Jones - Lee Naylor, Paul Butler, Isaac Okoronkwo, Mark Clyde - Mark Kennedy, Paul Ince (c), Colin Cameron, Shaun Newton - Henri Camara, Carl Cort.
Middlesbrough kom till matchen utan att ha mycket att spela för, de befann sig mitt i tabellen. Någon som däremot spelade var deras högerback Danny Mills, som ju burit sig åt som ett svin i förra mötet lagen emellan och han fick under hela matchen ta emot glåpord från publiken. 75% av sångerna handlade om Danny Mills med en högljudd "If Mills can play for England so can I" som den snällaste av ramsorna. Min personliga favorit var "Wanker, wanker, what's the score?" efter det att Wolves tagit ledningen.
Matchen var väldigt öppen och båda lagen lyckades med att bygga upp spelet längs kanterna. Boro hade mest lycka på sin högerkant där Naylor hade stora problem med Mendieta. Både Camara och Cort var på hugget i anfallet och Kennedy tryckte också på bra framåt. Ett inlägg av Kennedy hittade Cort som skarvade vidare till Newton och det var nära 1-0 till Wolves efter bara 45 sekunders spel, men Newton missade det vidöppna målet. Det var rörigt i båda straffområdena och man förstod att detta inte skulle bli en 0-0-match.
Camara och Cort hade därefter vars ett skott på mål innan Wolves tog ledningen i 28:e minuten. Newton och Clyde samarbetade och inlägget från Clyde hängde inte Mills med på utan CORT kom perfekt och nickade in 1-0! UNDERBART!
Vilket jubel på SwedeWolves-sektionen och både "Lilla Snigel" och "Små Grodorna" lät höras blandat med "Danny Mills, you're a wanker, you're a wanker". Att sitta på Molineux i solskenet bara ett par meter från planen med en kryddstark Chicken Balti Pie i handen, se Wolves göra 1-0 och vråla "Wanker, wanker, what's the score?" till Danny Mills måste vara en av livets absoluta höjdpunkter.
Målet såg väldigt enkelt ut för Cort, han gick upp perfekt i luften och knoppade in 1-0, hoppas att vi får se många såna mål från honom i framtiden. Matchen fortsatte att vara väldigt öppen och efter ett misstag i Wolvesförsvaret av den annars så utmärkte Okoronkwo blev det plötsligt vidöppet för Boro-spelarna sedan Jones hamnat på mellanhand. Lyckligtvis gick nicken utanför det öppna målet.
Defensivt såg Wolves starka ut i mittförsvaret, men något svagare på kanterna. På mittfältet var det tvärtom. Vi tappade innermittfältet men både Kennedy och Newton var ständigt spelbara på sina flanker. I anfallet var Wolves magnifika, Cort och Camara överglänste sina motparter i Boro. Det var där matchen avgjordes, Wolves hade ett betydligt vassare anfallspar än Middlesbrough. Det var egentligen enda skillnaden mellan lagen.
Halvtidsvisslan ljöd och Wolves ledde rättvist 1-0. Solen låg på oss på Steve Bull Lower och man gick omkring och njöt med en öl i handen i Molineuxs innandöme. Vi träffade en del svenska Villasupporters som också var på plats, de satt på sektionen sidan om. Kanske en och annan av dem blev omvänd till Wolvessupporter, man vet aldrig! Sämre match kunde de ha valt i alla fall. Wolves var på sitt bästa humör.
ANDRA HALVLEK
Wolves backade tillbaka något i början av andra halvlek och satsade inledningsvis mest på kontringar. När det visade sig att Boro-spelarna inte jobbade hemåt med någon större ansträngning så flyttade vi upp folk i allt högre grad. Matchens lirare var trollkarlen Henri Camara. Med sina oranga skor syns han överallt och han är verkligen en publikfriare. Molineux älskar honom och han var helt fantastisk.
Han snappade upp bollen på mittplan och ackompanjerad av en vrålande publik studsade han elegant förbi tre-fyra spelare som om dom inte var där. Jag har aldrig sett en spelare dyrkas så mycket på Molineux sedan Steve Bulls dagar. Att Camaras uppvisningar mestadels skedde på högerkanten nära vår sektion gjorde inte saken sämre. Det var underhållning av högsta klass bara några meter från oss.
Wolves gjorde så småningom 2-0 och det var givetvis the golden boy som låg bakom det. Naylor kastade ett inkast, Cort nickade bollen vidare, CAMARA vände och sköt i samma moment och bollen slank in nere vid stolpen vid det målet där SwedeWolves höll till. Detta var femte matchen i rad som vår senegales gör mål och det enda lilla skönhetsmisstaget var att han sprang åt "fel" håll när han jublade åt sitt mål, hade han svängt åt höger istället så hade han fått 57 galna SwedeWolvesare över sig.
Några nervösa minuter följde men Paul Jones i målet var alldeles superb. Han gjorde ett antal starka ingripande, varav en grym dubbelräddning. Boro hade bollen inne i mål vid ett tillfälle, men då hade Ehiogu slagit in bollen med handen efter en frispark av Mendieta. Givetvis dömdes det bort och Ehiogu varnades.
I slutet av matchen byttes Alex Rae in och det var han som tillsammans med Camara fixade en straff för Wolves. Ince pratade med Cameron om vem som skulle skjuta, men det var lönlöst eftersom Camara redan hade plockat upp bollen och bestämt sig för att det var han som skulle slå straffen. Cameron missade ju en straff mot Manchester City och jag kände mig mycket nöjd med beslutet eftersom Camara verkligen var het denna dag.
Straffen från Camara var låg och lös och målvakten räddade ganska enkelt. Varför krutade han inte på allt vad han orkade? Nåja, 2-0 till Wolves är ju inte illa även om 3-0 skulle ha varit ett drömresultat på en medlemsresa som denna.
Nu återstår det fyra matcher att spela och fortfarande har vi en liten chans att hålla oss kvar, men då behöver vi vinna minst tre av dessa återstående matcher och det låter lite väl tufft med tanke på att vi har Birmingham och Newcastle kvar att möta på bortaplan. Men en alldeles fantastisk dag var det i lördags och jag längtar redan tillbaka till Wolverhampton.
Jag vill också passa på att tacka alla 57 resenärer för en helt underbar resa, alla skötte sig perfekt och det blev många skratt under de tre nätterna i Wolverhampton. TACK!
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Jones, 8
Clyde, 6
Okoronkwo, 7
Butler, 6
Naylor, 4
Newton, 6
Ince, 6
Cameron, 5
Kennedy, 7
Cort, 8
Camara, 9
Irwin, 6
Rae spelade för kort tid för att betygsättas.
