Matchrapport: Wolves-Queens PR 2-1
Säker seger för Wolves hemma på Molineux och trots ösregnet blev publiken varm och glad.
Riktigt dåligt väder har drabbat England men Wolves har bra skyddsmetoder: ett stort plasttäcke har täckt planen sedan länge. När vår hemmamatch mot Liverpool ställdes in förra säsongen och kostade oss miljoner kronor så svor Cheif Executive Jez Moxey på att detta aldrig skulle ske igen.
Det var ett positivt Wolves som tog sig an topplaget Queens Park Rangers. Positiva eftersom vi vann vår senaste match (Derby 2-0) på ett mycket övertygande sätt, och nu skulle det förhoppningsvis vara dags för nästa segermatch. Vi ligger alldeles för långt ner i tabellen och det borde finns goda möjligheter att klättra.
Manager Jones behöll nästan det vinnande laget från Derby-matchen. Enda bytet var i mittförsvaret där Joleon Lescott var tillbaka efter knäproblem, han ersatte Jody Craddock. Det betydde att lagkapten Paul Ince återigen var utanför laget. Officiellt var anledningen "har inte hämtat sig från sin magåkomma ännu", men det trodde ingen på. Paul Ince är petad!
Wolves (4-4-2 fr.v.): Michael Oakes - Mark Kennedy, Mikkel Bischoff, Joleon Lescott, Keith Lowe - Seol, Colin Cameron, Seyi Olofinjana, Kevin Cooper - Kenny Miller, Carl Cort.
FÖRSTA HALVLEK
Wolvespubliken hade knappt hunnit in på arenan förrän QPR bara var millimeter från att ta ledningen. Efter en hörna snedsparkade Wolvesförsvaret undan bollen rakt till Rose som sköt bollen i utsidan av stolpen. Gräsplanen var inledningsvis bra men eftersom regnet öste ner så blev det allt blötare och tyngre, och det delades ut en hel del härliga glidtacklingar från båda håll.
Cooper startade matchen bra och attackerade på sin högerkant gång på gång, och hade inga problem att slå in bollen mot straffområdet (trots att han egentligen är vänsterfotad). QPR var inte ofarliga och bjöds på en liten gåva då Bischoff och målvakt Oakes missförstod varandra. Helt plötsligt var bollen ensam tillsammans med ett vidöppet Wolvesmål, men Lescott hann dit först och rensade undan bollen.
Wolves hade ett visst grepp om händelserna tack vare sitt starka mittfält där Olofinjana och Cameron tacklade friskt. Vi hade dock inte skapat så många klara målchanser förrän i 21:a minuten då Cooper stack i väg på sin högerkant, hans inlägg med högerfoten var perfekt och CORT kunde nicka in 1-0 med en kraftfull huvudträff.
Sex minuter senare hade Wolves bollen i nät igen. Det kom en perfekt passning till Cort som rusade igenom och slog in vad alla trodde var 2-0. Tyvärr hade linjemannen missuppfattat situationen och det blev bortdömt för offside. Nu var Cort verkligen på hugget och några minuter senare jublade hela Molineux för mål när han sköt från nära håll och det rasslade till i nätet, men bollen hade touchat en försvarare och hamnade i nätgaveln på fel sida om stolpen.
Publiken njöt av den intensiva matchen och det smällde rejält på planen, de tacklingsstarka spelarna i båda lagen utnyttjade den hala planen och det blev en ganska fysisk match. Cameron tacklade ner Branco som snurrade runt några extra varv till publikens högljudda missnöje. Cameron fick gult kort av domaren.
Miller fick också en varning efter en situation då han nickat bollen via sin egen hand inne i QPR:s straffområde. Domaren funderade som bäst på varning för hands då Miller kom skrikande med protester för avblåsningen. Det avgjorde saken - domaren bestämde sig för att ett gult kort var ihoptjänat för vår hetsiga skotte.
Wolves testade QPR-målvakten med tunga långskott och det brukar vara lyckosamt när planen är blöt och vädret är dåligt, och både Olofinjana och Cooper kunde med lite tur utökat Wolves ledning. Halvleken avslutades med att Miller skruvade bollen strax utanför stolpen sedan Seol och Cort förarbetat.
Domaren blåste för 45 minuter och det var en belåten hemmapublik som tackade spelarna med en applåd. Förmodligen säsongens bästa halvlek från Wolves sida och det var lite försmädligt att vi bara ledde med ett måls marginal. Framför allt var det fysiska spelet riktigt bra. Det kom en hel del belåtna kommentarer på läktarna om "just like the good old days, hehe", då det handlade om att vinna närkamper och kämpa ner motståndaren.
ANDRA HALVLEK
Nu öste det ner från himmeln och planen blev ännu mer svårbemästrad. Bollen stannade i blötan och det blev snabbt ganska uppsprunget. QPR flyttade upp spelet och testade vår keeper Oakes med ett par långskott. Efter några minuter föll Bircham tungt inne i Wolves straffområde och publiken höll andan. Lyckligtvis tyckte inte domaren att det var något att blåsa över, han pekade på marken och försökte förklara att det var mer vattenpölarnas fel än någon motståndare.
Kennedy åkte på en varning för tröjdragning och i momentet senare räddade han en målchans genom att täcka ett skott till hörna. Hörnan blev livsfarlig, Santos dök upp vid bortre stolpen men nickade strax utanför. Det kände lite obehagligt med alla dessa QPR-chanser och därför kom Wolves 2-0 som en befrielse i 70:e minuten. På nytt var Cort inblandad. Olofinjana tacklade fram bollen och CORT chippade den över målvakten. Underbart!
Minuterna senare blev Kenny Miller utvisad. Det var publikens hatobjekt Branco som tryckte till Miller i en närkamp, men domaren friade och QPR fick en riktigt farlig målchans med skott strax utanför stolpen. Miller blev vansinnig och innan Oakes hade startat spelet igen sprang Miller fram till domaren och protesterade högljutt. Domaren hade "none of this shit", dvs han fick nog och gav Miller ett nytt gult kort, vilket betydde rött och Miller fick traska av planen.
Regnet fortsatte att ösa ner och matchen blev farsartad. Man var lite orolig över att domaren skulle blåsa av den, men det gick ju att spela boll med lite god vilja. Olofinjana hade ett skott strax över och inhoppare Newton (kom in istället för Seol) tvingade QPR:s keeper till en avancerad räddning. På övertid fick QPR in en boll i nät då GALLEN chippade över Oakes, men segern var aldrig i fara. Detta var Wolves match och vi spelade en mycket bra fotboll i regnrusket.
Ett titt i tabellen säger att vi efter våra två raka segrar nu har klättrat en bit. Playoff-strecket ligger hyfsat nära, vi är bara sex poäng ifrån och har en match mindre spelad. Vad som känns bra är att vi kan slå vilket lag som helst i denna serie, inget tvivel om det, men å andra sidan kan vi förlora mot alla lag också, så ojämna är vi.
Laget känns i alla fall mycket stabilare nu med en ryggrad som Oakes - Bischoff - Lescott - Olofinjana - Cort, samtidigt som Cooper har fått chansen från start. Det känns som att vi inte förändrat så mycket i laget men faktum är att vi numera spelar utan Jones, Clyde, Craddock, Naylor och Ince, dvs de spelare som läckt bakåt mest av alla.
THE FUTURE LOOKS BRIGHT - THE FUTURE IS OLD GOLD
Dagens kommentar från läktaren: "We look a different team without Ince, whose natural game of sitting in front of the defence isn't suited to a team trying to attack their way out the division."
SPELARBETYG
Spelarna bedömda av SwedeWolves:
(Betyg 1-10, där 6 är "godkänd")
Oakes, 7
Lowe, 6
Bischoff, 8
Lescott, 9
Kennedy, 7
Cooper, 8
Cameron, 8
Olofinjana, 8
Seol, 7
Cort, 9
Miller, 5
Newton, 6
