Inför Arsenal-Wolves
Historien om Andy Keogh
Jaha. Matchdags igen. Kl 17:30 idag är det kickoff.
Wolves skall till London och möta Arsenal. En svår match och när man skriver en "inför" brukar det vara kutym att rabbla statistik, truppgenomgång, förväntade laguppställningar etc. Det händer att jag följer mallen, men skall även denna gång flumma ut i något helt annat. Skulle kunna skriva om Arsenals något udda relation till domare där deras fans alltid anser de har domarna emot sig, medan alla andra lags fans vet att de alltid har domarna med sig. Skulle kunna rabbla upp alla Arsenals misslyckade säsonger på senare år. Skulle kunna prata om hur fantastiskt bra fotboll Arsenal kan spela i sina bästa stunder. Skulle kunna skriva att Wolves har tusen raka förluster mot Arsenal. Men nä, det är Arsenal-Wolves och då blir ämnet givet. Det alla tänker på är förstås Andy Keogh.
Andy Keogh kom till Wolves när Mick McCarthy var manager. Keogh blev snabbt en av McCarthys favoritspelare, gjorde många hyfsade matcher men hade ofta lite svårt med målskyttet. Fansen var lite tveksamma och ibland lite kritiska till Keogh, trots lagets framgångar. Wolves fans har en tradition av att alltid gnälla på någonting och ofta på målskyttet. Vi ser samma mönster idag när många klagat non stop senaste säsongerna över att våra strikers inte nätar tillräckligt ofta, och det var precis likadant 2007-2009. Wolves gick som tåget och var på väg att springa hem Championship, men fansen hade svårt att acceptera att Andy Keogh inte nätade mer regelbundet. Vissa såg hur viktig han var för lagets prestation och andra klagade på att sumpade för många målchanser.
Mot slutet av säsongen 2008/09 och med Wolves i serieledning skulle Wolves åka till Derby. Det var dessutom Swedewolves medlemsresa och många svenskar på plats. Keogh nätade tidigt, men Derby vände. Wolves kvitterade och med bara minuter kvar exploderade Wolvesklacken. Keogh nickade in segermålet och då övriga resultat gick Wolves väg var PL-avancemanget i praktiken helt säkrat. Keogh var hjälten och hade nu vunnit över samtliga fans på sin sida.
Säsongen 2009/10 var det dags för PL-spel. McCarthys favorit var given i laget. Efter en inledande förlust åkte Wolves till Wigan och vann med 1-0. Keogh med segermålet. Matchen därpå var Wolves nära att stjäla en poäng mot Manchester C när Keogh krutade en jättekanon i ribban i matchens slutskede. Keogh var nu en av stjärnorna i laget, inte bara i McCarthys ögon utan i alla Wolves fans ögon.
Säsongen rullade på men det kom inga mer mål från Keogh på ett tag. Resultaten var ändå hyfsade så ingen hade börjat gnälla speciellt mycket. Men så blev Keogh skadad och tvingades till lång frånvaro. Vanligtvis brukar skadade spelare vara utanför laget under rehab-perioden men McCarthy gjorde nu ett stort undantag. Keogh var så viktig för laget att trots att han var skadad så skulle han åka med truppen till bortamatcherna. Detta för att McCarthy ville visa hur viktig han var.
Efter flera månaders bortavaro kunde Keogh äntligen börja springa lite. McCarthy ville absolut ha med Keogh på planen trots att denne var ringrostig och långt ifrån spelklar. Keogh fick hoppa in i slutet av några matcher i februari-mars, men det syntes ganska tydligt att han inte var återställd. Och första veckan i april var det så dags för Matchen med stort M. Arsenal-Wolves. Det omöjliga Arsenal fyllt av stjärnor. Wolves kämpade och slet och höll 0-0. Karl Henry blev utvisad och med 20 min kvar skickade McCarthy in sin favorit Keogh på planen. Wolves fortsatte hålla 0-0 och skrällen var nästan ett faktum när övertiden började rulla mot sitt slut. 30 sekunder kvar får Keogh bollen vid mittlinjen. Han ser att målvakten är en bit ut och försöker sig på ett skott från 50 meter. Det blir totalt misslyckat och bollen landar i famnen på målvakten. Arsenal kontrar och 10 sekunder senare är det 1-0. Matchen är slut och Andy Keogh har återigen fått Wolvesfansen och McCarthy att explodera. VARFÖR I H-E sprang du inte ned till hörnflaggan med bollen, din idiot! McCarthy var så arg att han totalt vände sin åsikt om Keogh. Nu var Keogh inte längre välkommen i Wolves. Keogh förpassades till träning på "C-planen" och bannlystes från laget. Det blev inget mer spel den säsongen.
Men blev det verkligen Keoghs sista spark i Wolveströjan? Nej, McCarthy hade ett äss till att spela ut i sin vendetta mot Keogh. Den ultimata förnedringen skulle genomföras. Säsongen 2010/11 startade och när Wolves mötte Stoke i premiären byttes Keogh in i början av andra halvlek när Wolves ledde med 2-0. Keogh trodde nu han hade chansen att vinna tillbaka McCarthy på sin sida, men icke. Med några minuter kvar skulle Halford bytas in. Wolves hade många trötta spelare men McCarthy valde att byta ut en av få som var pigga. Keoghs nummer kom upp på tavlan, Keogh såg förvånad ut och förstod nu att han blivit lurad. Med besvikna steg gick han av planen, McCarthy stod nöjd och såg på hur ledsen Keogh blev av förnedringen att bli utbytt som inbytt, och Keogh återkom aldrig mer i Wolves. Han lånades ut till flera olika klubbar och flyttade så småningom till Australien. Där spelar han fortfarande och är en av stjärnorna i ligan därnere. Han öser in mål och har nog helt glömt Wolves. Men Wolves fans har inte glömt honom. Så fort Arsenal nämns och allra helst idag när det är match Arsenal-Wolves, så återkommer minnena. Varför sprang inte den där j-a Keogh ner till hörnflaggan med bollen? Han kommer aldrig bli förlåten bland en majoritet av Wolves fans, även om vissa faktiskt ropade "Keogh Keogh Keogh" när han med sitt Millwall avgjorde på Molineux i november 2012.
Jaha.. det var den historien. Åter till dagens match. Energin i mina fingrar tog plötsligt slut så jag nöjer mig med att säga:
Arsenal är bättre än Wolves.
Wolves är bäst i världen.
Arsenal vinner med 3-0.
Wolves är bäst i världen.
Så är det.
