Matchrapport Wolves-Norwich 1-2

Trist förlust i TV-match

Wolves mötte Norwich sent på lördagseftermiddagen. Då matchen var TV-sänd kom lite färre åskådare än vanligt men å andra sidan hade många av de som dök upp suttit lite längre på pubarna så stämningen var hög och inramningen bra.

Wolves kom till spel med nästan samma spelare som föregående match. Enda ändringen var att Borthwick-Jackson ersatte Silvio som vänsterback. Dessutom satt tidigare långtidsskadade Dicko på bänken och deltog för första gången på över 1 år. Wolves spelade i sina tradionella färger Old Gold och svart, medan Norwich spelade i något vitt med gröna och gula blommor och blad och som kan liknas vid farmors gamla förkläde eller kanske en gammal köksgardin från 60-talet.

Inledningen på matchen blev allt annat än bra för Wolves. Norwich slog ett högt inlägg mot anfallaren Jerome och Wolves mittback Batth. Av någon anledningen verkade inte Batth veta var bollen befann sig och vände plötsligt ryggen till bollen och började springa bort från situationen då han uppenbarligen trodde bollen redan hade passerat. Bollen träffade nästan Batth i nacken men istället nickade Jerome enkelt in ledningsmålet och det var 0-1 redan efter ett par minuters spel.

Norwich dominerade hela halvleken ganska kraftigt men Wolves såg konstant farliga ut de gånger man fick låna bollen. Norwich backlinje stod högt och Wolves kvicka anfallare löpte rakt igenom gång på gång men bollarna nådde aldrig riktigt fram till de spelarna i frlägen eller så tog Norwich backar en medveten varning via fällningar och fasthållningar för att få undvika målchanser. Istället var Norwich nära att göra 0-2 när man kombinerade sig fram genom ett helt fastfruset försvar som agerade ointresserade åskådare, men Ikeme räddade Murphys avslut från nära håll.

Efter paus var Wolves som ett helt nytt lag. Man fick mer tid med bollen, felpassen var färre, anfallen var längre och chanserna kom. Teixeira kom i fritt läge men istället för att skjuta skottfintade han, halkade och avslutet blev lamt. Doherty och Costa kom igenom till höger men det som skall vara givna målchanser blev ingenting av eftersom Wolves saknade anfallare som högg framför mål. Coady kom in och även Dicko gjorde beljublad comeback. Saiss hittade en frispringande Edwards som med ryggen mot mål lade ner bollen till Cavaleiro, denne valde att direkt sidledspassa till Dicko som hade öppet mål. Men tyvärr satte han inte bara vänsterfoten till bollen för ett drömmål utan försökte istället ta emot bollen innan han nätade, men han missade obegripligt mottagningen, bollen rann iväg ifrån honom några meter ur vinkel och den givna kvitteringen blev bara ett lamt skott som målvakten räddade. Costa sköt tätt över, Saiss dominerade i passningsspelet och Edwards vann alla bollar på mitten. Men då den logiska kvitteringen aldrig kom blev det istället som så många gånger förut. Det andra laget gör mål från ingenstans och på ett av få anfallsförsök. Brady sköt hårt och placerat i krysset men kanske borde Ikeme tagit bollen då han stod placerad ganska nära där bollen kom. Men istället för att hoppa uppåt och stöta bollen över ribban slängde han sig i sidled och passerade under bollen som flög in i målet. Snyggt skott men lite underligt att Wolves och Ikeme konstant släpper in långskott som alltid ser otagbara ut fram till man kikar på repriserna.

Wolves fortsatte försöka framåt och plötsligt dök Edwards upp på ett inlägg från Doherty och nickade kraftfullt och säkert in 1-2 från cirka 10 meters håll. Nytt hopp för Wolves och nu släppte man på alla bromsar. Mason kom in för Bortwick-Jackson och Batth gick upp som anfallare. Systemet 2-4-4 gav dock inga ordentliga målchanser och matchen bara rann iväg och ifrån oss.

Sett till hela matchen kanske Norwich vann rättvist, men nu när ställningen bara var 0-1 i paus kan man inte säga annat än att förlusten för Wolves kändes väldigt tung. Skapar man så många målchanser och nästanchanser framåt skall man göra mer än ett enda mål. Men istället för att vinna matchen förlorades den med 1-2 och som vanligt skyller supportrana på försvarsspelarna. Personligen tycker jag vi förlorade pga att de offensiva spelarna inte kunde göra mål på alla de lägen som skapades.

Ser man Wolves som ett lagbygge under utveckling fanns där många positiva saker att ta med sig. Laget har massor med inneboende potential. Ser man Wolves som ett lag som nu borde vara färdigt nog att konkurrera i toppen, så är man istället besviken. För något topplag är vi inte ännu, men rättar vi till misstagen bakåt samt sätter chanserna framåt kommer poängen rasa in i jämn takt senare under säsongen.

En sak är i alla fall säker: När Wolves numera har Zenga som manager är matcherna inte tråkiga, händelsefattiga och slutar 0-0. Det är 90 minuter action - kanske inte alltid så bra spelmässigt, men det är fartfyllt, positivt och anfallsinriktat. Det är Wolves. Personligen ser jag hellre oss förlora med 1-2 mot Norwich och att vi verkligen har försökt vinna, än att vi spelar säkerhetsinriktad och händelsefattig fotboll och radar upp matcher som slutar 0-0.

Wolves-Norwich 1-2 (0-1)
0-1 Jerome (2)
0-2 Brady (73)
1-2 Edwards (80)

Wolves (4-3-3): Ikeme; Doherty, Iorfa, Batth (c), Borthwick-Jackson (Mason, 87); Edwards, Saiss, Oniangue (Coady, 57); Costa, Cavaleiro, Teixeira (Dicko, 61). Subs: Lonergan, Silvio, Stearman, Price.

Norwich (4-2-3-1): McGovern; Pinto, Martin (c), Klose, Olsson; Tettey, Dorrans; Jacob Murphy (Howson, 69), Hoolahan (Oliveira, 84), Brady; Jerome (Bennett, 90). Subs: Ruddy, Bassong, Pritchard, Josh Murphy.

Publik: 18793 (1103 Norwich fans)

Domare: Geoff Eltringham

Antal avslut: 7-11
varav på mål: 3-3
Antal hörnor: 5-2
Bollinnehav%: 46-54
Antal passningar: 366-432
Passnings%: 67-69