SwedeWolves 20 år - tre dagar kvar
Zingo berättar om resorna och SwedeWolves-mästerskapen.
Minnen med SwedeWolves
Kärleken till Wolves kom på Tipslördag-tiden under det tidiga 2000-talet när TV4 sände matcher från England. Wolverhampton mötte Sheffield United i playoff-finalen till Premier League och matchen gick på TV. Jag tittade och Mark Kennedy, Colin Cameron och Kenny Miller fastnade hos mig. Wolves hade fina färger (svart och orange) och ett coolt namn, det fick bli mitt lag i England, tänkte en då nioårig grabb.
PL-säsongen 2003/04 följde jag inte riktigt ordentligt. Men minns en sportnytt-sändning från 2004 att vi vunnit mot stora Manchester United på Molineux med 1-0, Kenny Miller målskytt. Vilken grej! Då blev jag stolt och kunde somna gott samma kväll. Åren efteråt i Championship tittade jag alltid i tidningarna var vi låg i tabellen, men inte mer än så.
Det dröjde innan jag hittade till SwedeWolves och Wolverhampton. Min första resa till Wolvo gick av stapeln hösten 2012 (när vi precis flyttats ner till Championship). Direktflyg till Birmingham och fort in på puben samma eftermiddag. Efter ett par bira var det dags att checka in på Britannia Hotell och när jag hade gjort mig hemmastadd i rummet skulle jag lämna för pre-drinking inför Millwall på Great Western. Men var fasiken var dörrnyckeln? Efter att ha tömt ut och in på fickorna, letat i varje hörn och vrå, fann jag den tillslut i papperskorgen. Tur att jag upptäckte detta innan avspark och inte efteråt. Jag köpte ett par riktigt hemska frallor inne på GW fyllda med lök, lök och ännu mer lök. Hårda som sten var dessa brödbitar och middagen fick istället bli pommes med någon slags curryröra. Jag har aldrig ätit på GW sedan dess.
Tränare Ståle Solbakkens tid i Wolves var inte lyckad, förutom att slå sönder tränarbåset och få målarfärg på sin bil, var matchen mot Millwall katastrof. Ingenting fungerade i spelet och Andy Keogh avgjorde för bortalaget i andra halvlek fram till slutresultatet 0-1. Till och med Wolves-fansen stämde in i målsången ”Keeogh”, ”Keeogh”, ”Keeeogh”. Här fick jag uppleva att uttrycket släkten är värst stämmer men släkten är nödvändigtvis inte hatad.
Resorna till Wolverhampton blev fler och fler, både medlemsresor och en avstickare för pre-season på Irland sommaren 2014. Där och då var vi tre tappra resenärer på den gröna ön. Men mina resepolare var inte supernöjda när jag bokade in oss så långt ifrån Dublin man kan komma, i förorten Tallaght (Robbie Keanes hemområde för övrigt, kanske inte var någon slump!). Från vår balkong kunde vi se arenan Tallaght Stadium och hade inte långt att gå när vi mötte Shamrock Rovers. Däremot var spårvagnen till city lite väl lång med udda stationer som Fatima och Belgrad på vägen.
Läs Zingos resereportage här!
Precis som många andra tidigare berättat är SwedeWolves gemenskap. Alltid någon att snacka med, alltid goda skratt, och härliga berättelser. Vi är från olika delar av Sverige, med olika yrken, men vi har en sak som förenar oss. WOLVES. Återväxten kanske inte är så stark men vem bryr sig. Alla blir barn på nytt i det stora sällskapet av människor och jag är säker på att vi kommer hålla fanan i topp många år till. Med eller utan rullatorer och käppar.
På senare år har jag deltagit många gånger i SwedeWolves-mästerskapen som brukar vara i krokarna kring Närke och Östergötland varje sommar. Fantastiska tävlingar som är riktigt kul att vara med på, regisserade i medlemmen ”Vindys” regi. Vi jonglerar med fotbollar, kastar pil, simmar runt flottar och spelar badminton. Utöver det tar vi hand om trädgården precis som en förening bör göra, där buskar knoppas och där vinbärssnäckor samlas. Precis som fotboll är SwedeWolves-mästerskapen en lagsport och där jag representerat lag ”Stockholm” ett par tillfällen.
Jag tror vi är föregångarna till den idag uppmärksammade ”domarsprayen”. Stor seriositet rådde i Lundby när vi skulle ta fram en linje för pilkastning. Enda sättet för domare ”Benny Pipa” att avgöra detta var att ta fram en flaska raklödder. Linjen spreyades men protester kom, linjen var tydligen inte rak. Protesterna kunde snabbt avvisas då en medlem från Göteborgstrakten tog ton och med stor säkerhet kunde hävda att linjen var rak, det var ju trots allt raaaaklöööödder.
När det inte är medlemsresor eller SwedeWolves-mästerskap så kan man alltid hålla snacket uppe i vårt eminenta forum. Vi lever med Wolves varje dag, och kan hålla kontakten ständigt, vilket är kul.
Häng med till Wolverhampton och bli medlem i vår förening.
Ni kommer få minnen för livet.
====
Läs även:
SwedeWolves 20 år – fyra dagar kvar
SwedeWolves 20 år – fem dagar kvar
SwedeWolves 20 år – sex dagar kvar
SwedeWolves 20 år – sju dagar kvar
SwedeWolves 20 år – åtta dagar kvar
SwedeWolves 20 år – nio dagar kvar
SwedeWolves 20 år – tio dagar kvar
