Wolves – Manchester City, ligacupfinal, 2-1 den 2 mars 1974
Tipsextra 50 år – tolv Wolvesklassiker
Den 29 november fyller Tipsextra 50 år. En TV-klassiker som lockade miljonpublik varje lördag och som skapat oförglömliga minnen av polisongprydda hjältar på leriga planer. Inför jubiléet ser Urban Wigert tillbaka på klassiska Wolvesmatcher i Tipsextras historia.
- Vi vinner på vårt försvar!
Det sade Wolvesanfallaren John Richards till Aftonbladet inför ligacupfinalen mot Manchester City. Och visst gjorde Frank Munro, John McAlle och inte minst målvaktsreserven Garry Pierce en kanonmatch. Men den som till slut gjorde så att Wolves tog hem sin första titel på 14 år var Richards själv, med sitt avgörande 2-1-mål fem minuter från slutet. Ett mål som egentligen inte skulle ha kunnat bli till.
- Jag hade problem med en skada och signalerade till vår manager Bill McGarry att jag behövde byta. Barry Powell gjorde sig klar för ett inhopp, men precis då drabbades Dave Wagstaffe av en värre skada och kunde absolut inte spela vidare. Eftersom det bara fanns en avbytare på den tiden behövde jag stanna kvar på planen, berättade Richards i en intervju efter matchen.
Och det var ju tur för Wolves att han gjorde det. På rätt plats vid rätt tid för att med ett distinkt högerskott spela hem ligacuptiteln till Wolves.
Inför matchen var Manchester City klara favoriter. Anfallslinjen med Denis Law, Francis Lee, Rodney Marsh, Colin Bell och Mike Summerbee gjorde osannolika 913 mål sammanlagt i klubblagsfotboll under sina karriärer. Mot dem ställde Wolves upp med en försvarslinje där den 19-årige högerbacken Geoff Palmer hade spelat mindre än 20 a-lagsmatcher och där målvakten Garry Pierce gjorde sin blott 12:e match. Pierce hade värvats från Huddersfield som backup till den givne förstamålvakten Phil Parkes, som vaktade målet i alla Wolves matcher i lgacupen fram till finalen. Men en skada omöjliggjorde spel på Wembley och Pierce fick chansen på sin 23:e födelsedag. Och han tog verkligen chansen.
Wolves inledde matchen respektlöst och tog tag i taktpinnen direkt. Dave Wagstaffe snurrade friskt på sin vänsterkant och Citys högerback Glyn Pardoe hade problem med honom matchen igenom. Lagkaptenen Mike Bailey styrde och ställde på mittfältet. Alan Sunderland nickade en hög boll mot mål och målvakten Keith MacRae fick trippa bakåt och sträcka ut för att tippa bollen över ribban. Strax därpå fick Frank Munro ett bra läge framför mål efter en hörna av Dave Wagstaffe, men nicken gick rakt på MacRae. Nästa hörna slog Kenny Hibbitt in från vänster, Munro nickade ner och Alan Sunderland sköt på volley via John Richards rygg och i stolpen. Wolves hade ett klart grepp om spelet, men i slutet av halvleken började City komma in i matchen. Rodney Marsh slog ett inlägg från vänsterkanten och Frank Munro nickade bollen så att den landade i nätet ovanpå det egna målet. Pierce fick sträcka ut när Francis Lee sköt från distans. Men precis före halvtidsvilan stack Wolves upp och kunde ta ledningen med 1-0. Alan Sunderland sysselsatte två Cityförsvarare ute till höger och spelade tillbaka till Geoff Palmer. Han fick ingen riktig höjd på inlägget men bollen studsade fram till Kenny Hibbitt som drog till på volley. Bollen träffade på skenbenet och fick en märklig bana som lurade MacRae i målet.
- Det var en riktig felträff, men helt underbart att se bollen gå i mål, sade Kenny Hibbitt när jag frågade honom om hans mål på Wembley.
I andra halvlek ökade City trycket och satsade på ett rakare spel med längre bollar. Garry Pierce och mittbackarna McAlle och Munro blev utmanade med inlägg från alla möjliga vinklar och lägen. McAlle och Munro vann det mesta i luften och när ingen av dem nådde bollen var Pierce där och fångade bollen eller boxade bort den. Det var riktigt nära när en hörna nådde Tommy Booth, men Geoff Palmer stod i vägen för hans skott på mållinjen. På returen fick Francis Lee fritt läge framför mål men nicken gick över. City skulle dock få utdelning på ett av sina inlägg. Rodney Marsh lyfte in bollen från vänsterkanten, John McAlle gick upp för att nicka undan men lyckades bara styra bollen vidare till Colin Bell som fick helt fritt läge framför Pierce och kunde slå in 1-1. City hade en bra period i matchen och Bell fick ytterligare två riktigt vassa lägen. Först tippade Pierce en nick från Bell över egen ribba och lite senare prickade Citymittfältaren ribban. Men Citypressen mattades och Wolves kunde flytta upp spelet igen. Fem minuter från slutet fick laget en hörna. Bollen nickades ut men Mike Bailey fick tag på den och slog en smart genomskärare till Alan Sunderland ute till höger i straffområdet. Hans låga inspel styrde på hälen på Rodney Marsh så att bollen rullade perfekt fram till Richards, som sköt ett distinkt skott i det bortre hörnet. Wolves hade 2-1 och bara några minuter återstod av matchen. City fortsatte att slå inlägg men nu var Wolvesförsvaret som en vägg med Garry Pierce som säker sista utpost. När slutsignalen gick sprang Wolves manager Bill McGarry jublade in på planen och tackade sin målvakt – inte med en kram, för det var knappast något som den stenhårt disciplinäre Wolvesmanagern kunde tänka sig, utan med ett hjärtligt handslag.
Lagkaptenen Mike Bailey fick leda sitt lag uppför Wembleys trappor och kunde med ett stort leende lyfta pokalen mot de många Wolvesfansen på läktaren.
Dagens Nyheters fotbollstyckare R:et Eklöw tyckte att ”Vargarna vann rättvist” och var inte imponerad av Citys namnkunniga forwards.
- Oldtimern Denis Law var helt anonym hela matchen, och verkar nu mogen för Madame Tussauds världsberömda vaxkabinett. (…) Inte heller Francis Lee, en av landslagsmanagern Alf Ramseys favoriter, verkade särskilt inspirerad. (…) Inte heller Rodney Marsh tycks trivas i omgivningen, menade Eklöw.
Expressens Stig Malmberg var desto mer imponerad av Wolves försvar.
- De verkliga segerorganisatörerna var Frank Munro och John McAlle, ett försvarslås som stundtals behandlade berömdheter som Rodney Marsh, Francis Lee och Mike Summerbee som juniorer.
Själv hade jag ännu inte fyllt fem år när matchen sändes och jag hade inte börjat se Tipsextra. Hösten 1974 startade mitt intresse och Wolves blev mitt lag.
Matchfakta:
Final i Ligacupen
WOLVERHAMPTON – MANCHESTER CITY 2-1 (1-0)
Mål Wolves: Kenny Hibbitt (43), John Richards (85). Manchester C: Colin Bell (60).
Wolves: Garry Pierce, Geoff Palmer, Derek Parkin, Mike Bailey, Frank Munro, John McAlle, Kenny Hibbitt, Alan Sunderland, Derek Dougan, John Richards, Dave Wagstaffe (utbytt mot Barry Powell 77 min).
Manchester C: Keith MacRae, Glyn Pardoe, Willie Donachie, Mike Doyle, Tommy Booth, Tony Towers, Mike Summerbee, Colin Bell, Francis Lee, Denis Law, Rodney Marsh.
