Årets....
2010 går mot sitt slut och då är det dags att hylla de som hållas bör men också att ta fram sågen...
Årets mål: Dött lopp mellan Alexander Kerzhakovs 2-0 borta mot CSKA och Alexander Bukharovs 3-0 borta mot Lokomotiv.
Årets svit: Från den 8 November 2009 till den 25 Augusti 2010 radade Zenit upp 26 raka tävlingsmatcher utan förlust.
Årets förlust: Det blev inte många, men alla tre slog riktigt hårt. Auxerre eller Spartak? Take your pick!
Årets, vad fan hände?: Michael Lumb skrev i början av 2010 på ett kontrakt för Zenit och klubben tog lite av en prestigeseger i den här värvningen då han var eftertraktad av både klubbar i England och Tyskland. Ett år senare är dansken utlånad till Feyenoord där han mestadels värmer bänkplatser...
Årets kärlekssaga: Zenit + Luciano Spalletti, fortsätter till 2013!
Årets firande: Luciano Spalletti firar guldet med fansen i bar överkropp. Tempratur? -15!
Årets bortafölje: Oavsett vart i Ryssland som Zenit spelar så är man alltid väl representerat på läktarna. Helt makalöst egentligen med tanke på de enorma avstånd som finns mellan städerna.
Årets, vad fan gör vi här?: Europa League
Årets, här skulle vi ju vara: Champions League
Årets, vad fan hände? Part II: Två hörnor i Auxerre. Sen var Champions League sagan 2010/2011 över för den här gången. Fyra månader senare så tittar jag dagligen till resultatet för att se om det verkligen var sant.
Årets spelare: Danny
Årets målvaktssåpa: Tre stycken fick chansen mellan stolparna 2010. Egentligen var det bara tredjemålvakten Dimitri Borodin som tog den.
Årets oro: Under försäsongen radade Zenit upp dåliga resultat mot dåliga lag, Spalletti var den enda som inte visade någon oro utan upprepade gång på gång "Vi ligger helt rätt till". Han hade rätt, där också.
Årets rykte: Det började med De Rossi, fortsatte med Akinfeev och slutade med Lampard. Silly-Season förnekar sig aldrig!
Årets mest förlösande: Efter en halvlek utan mer än en målchans så dundrade Danko Lazovic in 1-0 hemma mot Rostov från straffpunkten, vilket i princip blev guldmålet.
Årets, tack för hjälpen: Spartak Nalchik
