Bragdavancemang efter förlängning
Spel med en man mindre i över en timme, ett frenetiskt forcerande Juventus och en allmänt galen match stoppade inte Porto när det gällde avancemanget till kvartsfinal. Precis som mot Roma 2019 gick man vidare efter förlängning.
Det går knappt att sammanfatta matchen ordentligt i en kort text, men det enklaste sättet att göra det på är väl att det var en otrolig bragd av Porto att ta sig vidare och att Juventus har det mesta att var missnöjda över.
Porto fick en tveksamt tilldömd straff i den första halvleken, där Taremi absolut lade sig lätt, och resten av halvleken, med 3-1 totalt, kunde Porto ganska komfortabelt bevaka. Pepe var en general i backlinjen och nickade bort 1000 bollar.
Så långt hade Juventus inte spelat särskilt bra på tre hela halvlekar, och det kändes tveksamt om de därför skulle förtjäna att ta sig vidare i den andra halvleken, men när 48 minuter hade gått såg det ut som att de hade vaknat och Chiesa satte sitt första i den här matchen och sitt andra totalt.
En stund senare fick Taremi två snabba gula kort, vilket var klantigt (men svårt att bedöma pga dåliga repriser), och då kändes det både väldigt typiskt och rätt kört. För Juventus är Juventus och kort därefter gjorde Chiesa sitt andra mål i matchen.
Då började det jobbiga, och frustrationen från båda lagen började visa sig. Själv var jag förbannad på Kuipers som jag tyckte eventuellt påverkades av Juventus rop och skrik i några situationer, och speciellt vid Taremis röda, men som sagt fick även Porto en tveksamt tilldömd straff så jag kanske inte ska säga så mycket.
Men matchmässigt i fortsättningen blev det grinigare och grinigare och Juventus lyckades inte få in någon boll. När den första övertidshalvleken spelades gjorde Porto det mycket bättre helt plötsligt och det kändes inte omöjligt att få se ett inkontrat Portomål där.
Det kom sedan i den andra övertidshalvleken då Sérgio Oliveira kvitterade på frispark med bara några minuter kvar. Juventus behövde då göra två mål och självklart gjorde man sedan ett direkt. Men Porto lyckades hålla ut, trots en straffsituation för Juventus och allmän forcering.
Juventus hade absolut kunnat göra både ett eller två eller tre mål till i den här matchen, men sett över fyra (sex) halvlekar tycker jag Porto förtjänar detta avancemang. Juventus kanske också gjorde det på något sätt, men Porto såg mer eller mindre stabilt ut i tre halvlekar och man kämpade livet ur sig från minut 60 och framåt i den här matchen. Dagens behållning var Marchesín i målet och Pepe i backlinjen, som var så otroligt stabil och lugn och mest sprang runt och log under övertiden.
