3 poäng… till slut!
Idag mötte Celtic Hamilton Academical, något som på pappret skulle vara en relativt enkel match. Första plats mot sista plats i SPL borde innebära tre poäng. Inför en rekordpublik på 5 550 personer gjorde Celtic en oinspirerad match som, inte helt rättvist, gav tre poäng.
Celtics lag idag: Mark Brown, Wilson (Robson 46), Caldwell, McManus, Hinkel, Scott Brown, Donati (Caddis 71), Hartley, Nakamura (Samaras 64), Maloney och Sheridan. Två ändringar från laget som slog övertygande slog Killie i onsdags med 3-0. McDonald tvingades utgå sjuk och Maloney ersatte honom i anfallet. Robson fick vila och Nakamura var tillbaka från start, med ett tungt tejpat vänsterknä.
Vi börjar matchen positivt med mycket boll, och en Donati som ser pigg ut framåt. Hinkel och Wilson ser ut att komma fram bra på sina kanter de första minuterna, men ganska snart går vårt spel i stå. Sheridan lyckas med ett skapligt skott, men Cerny i Accies mål har inga större svårigheter att hålla bollen då den går lite för rakt på honom. Caldwell har ett bra nickläge på en frispark från Hartley, men den går strax utanför Cernys vänstra stolpe.
Matchens första farliga avslut på mål var Accies, genom en hård, låg nick av Offiong. Brown är chanslös, och 1-0 till Hamilton är ett faktum. Detta hände i femtonde minuten, och nu går matchen verkligen i stå. Varken Celtic eller Hamilton klarar av att skapa något under långa perioder. Nästa chans är också Offiongs, då han får gå upp på en nick mitt i vårat straffområde, helt fri, på en hörna, men Brown hinner få en hand på bollen och stöta den över ribban.
Sen lyckas Celtic till slut få ett avslut på mål, genom Hinkel, som fått en snygg lång frispark av Caldwell. Hinkel tar emot bollen bra och driver förbi sin försvarare, men Cerny kan rädda skottet till en resultatlös hörna. Strax efter detta slår Hinkel en långboll till Sheridan, som är fri, men dras ner precis utanför Accies straffområde av Canning. Givet rött kort, men till allas förvåning blir det inte frispark, utan domaren pekar mot straffpunkten. Celtic har haft svårt att sätta straffar i år, och en ny straffskytt i form av Nakamura får chansen. Han sätter bollen lågt och hårt till vänster om en dykande Cerny, som inte når fram trots att han går åt rätt håll, 1-1!
Första halvlek kan summeras i dåligt spel utan tempo, ingen intensitet i närkamper från något av lagen, och en känsla av att vara första försäsongsmatchen med massa nytt folk som inte är samspelta i laguppställningen. Ett oavgjort resultat är väl det mest rättvisa i mina ögon.
Till andra halvlek gör Celtic ett byte, då Robson kommer in istället för Wilson. Robson fick mycket boll redan från början, och visade vägen från början med tempo och fokus i det han gjorde. Synd bara att nästan alla hans lagkamrater missade detta och fortsatte lulla på i samma tempo som första halvlek. Visst, vi ägde boll, då Accies var en man kort, men vi hade ingen fart på bollen och var fruktansvärt stillastående långa stunder. Raka motsatsen mot i onsdags med andra ord!
Strachan gör sina två sista byten ganska tidigt, då Samaras ersätter Nakamura i 64:e minuten, och Caddis kommer in istället för Donati i 71:a. I 74:e minuten skapar vi den första riktiga chansen i andra halvlek, då bollen kommer till en fri Scott Brown, men återigen är Cerny bra med i målet och räddar skottet med en bra fotparad. Tio minuter senare var det Samaras tur att få chansen, men återigen är Cerny i vägen. Samaras får på en klockren nick som är på väg ner i hörnet, men Cerny hinner dit med handen, och en försvarare rensar undan bollen precis före Sheridan hinner dit. I 86:e minuten lyckas vi äntligen få hål på Cerny. Det är Hartley som plockar upp en lös boll utanför Accies straffområde, och efter ett bra väggspel med Brown, drar på en stenhård halvvolley som Cerny inte hinner till, 2-1!
För att summera matchen, ingen bra insats, men den ger tre poäng, och tionde raka segern i SPL. Kanske inte helt rättvist, då vi fick en väldigt turlig straff med oss (som skulle ha varit frispark om linjemannen varit vaken och hjälpt domaren som han borde ha gjort). Hartleys mål var riktigt snyggt, men vi borde ha gjort fler mål! Matchens lirare i mina ögon är Barry Robson, trots att han bara spelade i andra halvlek. Han var nästan den enda som visade ordentligt med hjärta och kämpaglöd från början, och tog för sig i närkamper.
