Julkalender 15 dec: Chris Sutton, Mark Viduka & John Hartson

Redaktionen förser sina läsare med en julkalender. Bilderna brukar säga mer än orden i en julkalender, därför kommer varje artikel innehålla videoklipp och en kort presentation.

Idag presenterar vi tre av topp-anfallarna i Celtic från slutet på 90-talet och början av 2000-talet.

Christopher "Chris" Roy Sutton föddes den 10:e mars 1973 i Nottingham och spelade i Celtic under åren 2000-2006 och gjorde 130 a-lagsmatcher och 63 mål. Sutton inledde sin proffskarriär i Norwich City där han gjorde 103 matcher och 35 mål. Hans första stora genombrott gjorde han med Blackburn Rovers där han spelade 1994-1999. Det blev 131 matcher och 50 gjorda mål framåt, b.la vann han skytteligan 94/95. 1999 flyttade Sutton till London och mittenlaget som man var på den tiden, Chelsea. Där gjorde Sutton inget större väsen av sig, vilket gjorde att han bara spelade 28 matcher och ett enda mål framåt.

Men så flyttade han till Skottland och Celtic där han återupplivade sin gamla formtopp, precis som han hade i Blackburn. Efter succén i Celtic avslutade Sutton sin karriär i Birmingham med att spela för både BIrmingham City och Aston Villa. En landskamp för England blev det för Chris Sutton.

Personlig kommentar: En riktig klass-anfallare och en spelare med ett stort hjärta som alltid gav 100 %.på fotbollsplanen. Henrik Larsson och Chris Sutton var ett radarpar i Celtic-anfallet i början av 00-talet. Det man minns bäst av Sutton var målen i Old Firm derbyt år 2000, hans debutsäsong. 6-2 slutade matchen och Sutton gjorde två mål. Se highlights från den matchen nedan. Totalt blev det tre ligaguld och fyra cupguld för Sutton i Celtic.

... Och till nästa stora hjälte!

Mark Viduka, född den 9 oktober 1975 i Melbourne (Australien) med kroatiskt påbrå spelade bara en och en halv säsong i Celtic under 1998-2000 men hann ändå göra 30 mål på 37 matcher. Han började sin fotbollskarriär i Melbourne år 1993 och sedan vidare till Dinamo Zagreb två år senare. Mitt under pågående säsong 98/99 gick han till Celtic eftersom "Henke" bröt foten i samband med en match i UEFA Cupen mot Lyon och man behövde en ersättare. £3.5 miljoner var priset Celtic fick betala. Efter att han skrivit på för klubben chockade han fansen genom att flyga hem till Australien fyra dagar senare med förklaringen att han kände sig stressad och inte hade tid att fokusera på fotboll. Inte undra på att han blev kallad "The fat lazy bastard" av en del kritiker. Hur som helst kom han tillbaka och gjorde sin debut mot Dundee United i februari 1999, en match Celtic vann med 2-1 och Viduka började matchen på bänken men kom in som inhoppare.

Viduka beskrivs som en stor och tung mardrömsmotståndare för försvarare med sina 98 kg och 188 cm långa kropp. Hans formtopp i Celtic gjorde att engelska Leeds United värvade Viduka inför säsongen 2000/01 för £6 miljoner. Han gjorde 44 mål på sina två första säsonger i klubben och var en av nyckelspelarna i klubben. Totalt spelade han 130 matcher och gjorde 59 mål. Leeds ekonomiska problem gjorde att de var tvungna att sälja honom vidare till Middlesbrough (2004) där hans karriär kantades av såväl succé men även en hel del skadebekymmer. 72 matcher och 26 mål blev det i den rödvita dressen mellan 2004-2007. Newcastle United blev Vidukas senaste klubb. Men även där stördes hans fotbollskarriär av skador. 2009 åkte klubben ur Premier League och klubben förlängde inte kontraktet med Viduka. Han har sedan dess varit klubblös.

Viduka debuterade i det australienska landslaget 1994 och blev 2005 utnämd till lagkapten för landslaget och ledde sitt land under de avgörande kvalmatcherna till VM 2006 mot Uruguay då Australien kvalificierade sig till VM för första gången sedan 1974. Totalt gjorde han 43 a-landskamper och 11 mål mellan 1994-2007.

Personlig kommentar: En spelare som var stark att hålla i bollen och ständigt målfarlig. Han fick aldrig uppleva något ligaguld med Celtic men gjorde en hel del mål för klubben. Om Viduka var någon "hjälte" eller ej kan diskuteras. Men klart är att 30 mål på 37 matcher är mäktande imponerande vilket gör honom till en av klubbens stjärn-anfallare i modern historia.

.. Och sist, men defenitivt inte MINST!

John Hartson, född den 5:e april 1975 i Swansea i Wales var kanske den största profilen av de tre anfallarna som tas upp i den här artikeln. Hartson började sin fotbollskarriär 1992 hos engelska Luton Town och gick därefter till toppklubben Arsenal i Premier League i januari 1995 och spelade där fram till 1997. Totalt blev det 71 a-lagsmatcher och 17 mål. När Dennis Bergkamp kom till Arsenal blev konkurrensen stor i anfallet i London-klubben. Man hade ju redan stjärnspelaren Ian Wright i laget. När Arséne Wenger ville skriva kontrakt med den då unge talangen Nicolas Anelka såldes Hartson till West Ham United för 3,3 miljoner brittiska pund. Där spelade han sammanlagt under 1997-99 73 matcher och gjorde 33 mål. Hartson gjorde succé i West Ham. Dock var inte allt frid och fröjd.

Mitt under en träning 1998 sparkade han ner sin klubbkamrat Eyal Berkovic (också fd Celtic-spelare) inför tv-kamror. Han fick betala saftiga böter för det och erkänner senare i en självbiografi att det var oerhört klantigt gjort. Efter sin visit i London spelade han en kort period i Wimbledon och senare i Coventry City innan han skrev på för Celtic för 6 miljoner brittiska pund inför säsongen 2001/02.

I Celtic blev han en av ligans mest fruktade anfallare. Han blev vald till "årets spelare" 2005. Hartson var mycket omtyckt av Celtic-supportrarna. There´s only one Johnny Hartson! och he´s got no hair, but we don´t care var en av ramsorna av fansen. På sin 31-årsdag (5:e april 2006) gjorde han det avgörande målet mot Hearts, vilket gav Celtic ligaguldet.

Efter säsongen lämnade Hartson klubben. Det blev totalt 146 matcher och 88 mål för "Big-Bad John" i Celtic-tröjan. Hans storhetstid var över och han trappade ner i Championship i klubbarna West Bromwich Albion (2006-2008) och Norwich City (Utlånad 2007 och spelade endast 4 matcher).

Hartson gjorde totalt 51 a-kamper och 14 mål för Wales landslag mellan 1995 och 2005. Han är förövrigt den nionde bästa målgöraren genom tiderna i landet.

Han drog på sig många varningar/utvisningar genom tiderna och hade en hel del kontroversiella händelser utanför fotbollen. B.la incidenten med Berkovic men även att han skulle ha sjungit lovsånger om IRA tillsammans med spelaren Stephen Pearson. Det var i låten "The Fields Of Athenry" (som egentligen inte är klassad som en IRA-låt) det skanderades just orden "IRA" Hartson friades dock från anklagelserna då man menade på att IRA-sångerna kom från publiken och inte från Hartson.

Efter fotbollen drabbades Hartson av testikelcancer under sommaren 2009 som även visade sig hade spridit sig till hjärnan. Lyckligtvis överlevde han sjukdomen och jobbar numera som expertkommentator för fotboll i TV

Personlig kommentar: En av mina absoluta favoritspelare genom tiderna. och en sann legend. En tuff spelare att möta med ett stort målsinne. Hyllad av sina egna fans och hatad av motståndarnas. Det man minns bäst av den walesiska "draken" var under Europa-matcherna, b.la 2003 i UEFA-cupen när Celtic slog ut Liverpool och Hartson avgjorde på Anfield med sitt fantastiska 0-2 mål som tog Celtic till semifinal. Celtic gick som bekant hela vägen till final det året men FC Porto tog hem cupen. Tre ligaguld med Celtic blev det, i alla fall.