Dannys mål - ett ljus i mörkret
Det blev visserligen tre poäng, och avståndet till Spartak Moskva krympte till sex poäng, men i övrigt fanns det inte speciellt mycket för Zenit att glädja sig åt efter hemmamatchen mot Arsenal Tula. Förutom att Danny gjorde sitt första mål på över ett år.
2008 blev han den stora värvningen i rysk fotboll när han tog steget från Dinamo Moskva till Zenit Sankt Petersburg för närmare 300 miljoner kronor. Köpet slog ner som en bomb i Ryssland, inte bara för att Zenit tog en av ligans största profiler från en direkt konkurrent men också för prislappen. På den här tiden stod olje och gaspriserna högt och Gazprom hade bestämt sig för att förvandla Zenit till ett topplag och då spelade priset mindre roll. Åtta och ett halvt år senare är Danny fortfarande kvar i Zenit, han bär nu kaptensbindeln och bakom Nicolas Lombaerts, Viktor Fajzulin och Alexander Anjukov är han den spelare i dagens trupp som varit i klubben längst. Skillnaden mot de andra tre är att Danny konstant varit för bra för den ryska ligan och erbjudanden från hemlandet Portugal och övriga Europa har aldrig saknats. Men Danny har sett Sankt Petersburg som sitt hem och aldrig varit speciellt intresserad av att lämna Zenit. De senaste åren har han burit kaptensbindeln, han har stadssymboler intatuerade på kroppen och han har aldrig gjort en hemlighet av att han en dag vill se sina två söner spela för Zenit. (Bägge två är framträdande i klubbens akademi)
I brist på egna produkter som kommer fram genom akademin har Danny blivit som en av klubbens egna. Därför var det ingen skräll att när han igår gjorde sitt första mål på över ett år möttes av ett jubel som få andra spelare i laget varit med om. Tre svåra knäskador har bromsat Dannys karriär, men återigen är han tillbaka efter en längre skadeperiod och i dagsläget är han en av få spelare som presterar på en någolunda hög nivå i Zenittröjan. Redan i bortamatchen mot Anderlecht i Februari, som var 33-åringens första match på nio månader, gjorde han skillnad och trots att matchformen inte är på topp ännu och knappast lär vara det innan nästa säsong - så går det inte att hålla honom utanför startelvan. Som framspelare, målskytt och ledare är han snudd på oersättlig i nuläget. Dessutom skickar det andra signaler till de supportrar som klagar högt på bristen av egna spelare i startelvan när Danny bär kaptensbindeln istället för Artem Dzjuba, ett val som antagligen var ett av Mircea Lucescus sämsta i sin karriär.
Själva matchen mot Arsenal Tula var sannerligen inget att minnas. Zenit stod för en svag första halvlek men borde ändå haft ledningen. Danny och Giuliano missade varsitt friläge, båda två framnickade av Artem Dzjuba. I andra halvlek fick man en straff som Criscito förvaltade innan Danny iskallt lyfte in 2-0 och stängde matchen. De tre poängen var nödvändiga för att Zenit skulle krympa avståndet till Spartak Moskva som tappade poäng i derbyt mot Lokomotiv i lördags. Avståndet är sex poäng för stunden och med tio matcher kvar är det givetvis ingen omöjlighet att Zenit kan ta igen det, men spelmässigt är det inte mycket som talar för att det kommer att ske.
Men gårdagen bjöd åtminstone på ett väldigt efterlängtat mål och bara bilden av Danny som målskytt i Zenittröjan igen skänker åtminstone lite hopp om framtiden.
