Arsjavin: I Arsenal var det aldrig någon fördel att spela på hemmaplan
Efter 4,5 år i Arsenal är Andrej Arsjavin tillbaka i Ryssland. I en lång intervju med Zenits hemsida pratar han om allt från tiden i Arsenal till drömmarna om VM 2014. Han passar också på att dela ut kritik mot publiken på Emirates Stadium. - Ibland undrade man varför de ens kom dit. Den dåliga stämningen fick oss spelare att känna oss mindre och mindre som ett lag.
Sakta men säkert har Andrej Arsjavin börjat nå upp i samma höjder som 2008 fick honom att länkas ihop med i princip samtliga toppklubbar i Europa. Den senaste tiden har han blivit ordinarie i Spallettis startelva och det är bara Hulk & Danny i Zenit som gjort fler poäng än Arsjavin under säsongen.
Det har fått röster runt om i landet att höjas för att Arsjavin återigen ska tas med i landslaget, trots attan inte har spelat en minut under VM-kvalet då Capello ställt som krav på de spelare han tar ut att de ska spela regelbundet i sina klubblag. Men som Arsjavin presterat under hösten kommer Capello få svårt att inte ta med spelaren som nästan på egen hand sköt Ryssland till en semifinal i EM 2008.
Drömmen om VM lever kvar för Arsjavin och han är övertygad om att han har en chans att få åka med till Brasilien i sommar.
- Självklart vill jag spela VM 2014. Men jag måste koncentrera mig på Zenit och göra allt jag kan där för att få spela regelbundet. Presterar jag bra i Zenit, då kommer landslaget automatiskt.
Att du skulle återvända till Zenit borde ha varit självklart, men det tog ändå ganska lång tid innan affären blev klar. Hur gick processen till?
- Det var inte alls komplicerat. Visst, det fanns fler alternativ men Zenit var den enda klubb jag ville till.
Du höll ganska långa diskussioner med Alexej Miller innan du skrev på kontraktet. Vad pratade ni om?
- Han ville att jag skulle övertala honom att jag verkligen ville komma hem. Han ville höra vad som hänt de senaste fyra åren, om jag fortfarande var motiverad etc.
I somras ryktades det friskt om en flytt till bland annat Azerbajdzjan för Arsjavins del, men han säger själv att några sådana bud existerade inte.
- Nej, det fanns inget bud därifrån. Det kom bud från Qatar, Förenade arabemiraten & USA. Men ingenting lockade mig. Ekonomiskt hade det varit mer än dubbelt så bra som det Zenit erbjöd, men jag vill spela på en hög nivå. Därför tackade jag nej.
Under våren som gick var Arsjavin en huvudperson i rysk media. Allt från hans privatliv till hans framtida fotbollskarriär diskuterades och i intervjun med Zenits hemsida är det tydligt att Arsjavin stört sig på alla skriverier.
- Det skrivs så otroligt mycket om mig. En del är sant, det mesta är lögn. Egentligen bryr jag mig inte om vad allmänhetens bild utav mig är, men samtidigt irriterar jag mig på att aldrig kunna försvara mig mot all skit som skrivs i olika tidningar.
Är det därför du sällan pratar med media idag?
- Ja. Exempelvis när jag gav en intervju i England, då översätts den till en rysk tidning av någon journalist vars engelska inte är speciellt bra. Då hittar han på egna citat istället och sen sprids dem runt till landets tidningar.
Du kanske skulle använda Twitter lite mer?
- Jag tycker det är kul att prata med mina fans via sociala medier, som jag gjort på min hemsida t.ex. Men jag är för ointresserad av Twitter och Instagram och allt vad det heter.
Arsjavins vårsäsong 2013 var tung. Enligt spelaren själv var sista tiden i Arsenal den värsta i hans karriär och även om han försökte göra sitt bästa på träningar var det en uppgiven spelare som bara väntade ut sitt kontrakt.
- Det var riktigt jobbigt. Det är svårt att förklara hur tungt det känns att åka till träningen och veta att hur bra jag än kör på idag så kommer jag ändå inte att få spela. I mitt fall fick jag inte ens sitta på bänken.
Minns du din sista konversation med Wenger?
- Ja, det var snack i media om att jag skulle avsluta min karriär. Då ville han höra om det var sant. Efter att vi pratat ett tag och jag förklarat att så inte var fallet uppmanade han mig att hitta en klubb där jag kunde finna glädjen i fotbollen igen.
Hur är han som tränare?
- Han är väldigt känslosam, men det är sällan han visar det för oss spelare. Men man kan ändå märka hur ofantligt mycket han bryr sig. Jag tror att hans absoluta styrka är att när han tar ett beslut, då gör han det inte bara för den närmsta framtiden utan han har de kommande åren i tankarna.
- En annan av hans styrkor är att han är väldigt bra på att lära ut saker. Han är lätt att förstå.
Varför bad du inte klubben om att få lämna tidigare?
- Jag vill spela på högsta möjliga nivå. När du är i Arsenal, vad finns det då att gå till som är bättre? Bayern, Barca, Real. Kanske Dortmund. Och som du säkert förstår fanns det inga bud därifrån.
På tal om Barcelona, är det fortfarande ditt favoritlag utanför Ryssland?
- Ja
Och du var nära att hamna där en gång i tiden?
- Ja, 2008 åkte jag dit med min agent. Vi pratade med Laporta (dåvarande presidenten) men de kom aldrig överens med Zenit.
Det ryktades mycket om en flytt till andra Londonklubbar för Arsjavins del då han och familjen trivdes bra i den engelska huvudstaden. Men trots erbjudanden valde Arsjavin att stanna på Arsenals bänk, mycket p.g.a. att han inte ville slåss i botten av tabellen.
- Vi var ändå inställda på att flytta ifrån London, även om vi trivdes bra. Hade situationen varit så att vi tänkt stanna i resten av livet - då hade jag säkert kunnat skriva på för exempelvis West Ham.
Bland Arsenals fans lär Andrej Arsjavin bli ihågkommen som bäst för sina fyra mål borta mot Liverpool, 2009. Anfield är också den arena han uppskattade bäst i England.
- Helt klart den med bäst stämning.
Bättre än Emirates?
- Ja, definitivt. Stämningen på Emirates var oftast konstig. Det kändes som att publiken kom dit för att se på teater. Bra säten, dyra biljetter och de ville se en show - inte stötta laget.
Hur kändes det?
- Det blev en känsla inom spelartruppen att vi kändes mindre som ett lag på hemmaplan. Det var liksom ingen fördel att spela hemma. Många av de spelarna och ledarna som var kvar från tiden på Highbury klagade ofta på att stämningen på läktarna nu blivit så dålig.
Så du gillar Zenits fans bättre?
- Jag gillar stämningen på Zenits matcher mycket bättre, såklart. Men samtidigt har jag svårt för den attityd och det språk som ibland kommer från läktarna. Folk skriker helt sjuka saker. Ute på planen tänker man inte på det, men sitter man på bänken är det klart att man hör.
Arsjavin pratar vidare om läktarklimatet i Ryssland och menar att klubbarna och förbundet borde anstränga sig hårdare för att bli av med polisnärvaron inne på arenorna.
- Fotbollen är till för fansen. Men fansen måste också respektera de lagar och regler som finns. Just nu är det tyvärr så att fansen och polisen ogillar varandra till den grad att det ofta blir bråk på fotbollsmatcher. Jag förstår att de måste vara där när Zenit möter Spartak, men man skulle åtminstone kunna testa och se om man klarar sig utan polisnärvaro på matcher mot Rostov eller Krylija.
Vid senaste Champions Leaguematchen stod det 3000 poliser runt Petrovskij och såg ut att förbereda sig för krig, det är bara fel.
Det mesta talar för att Zenit blir Arsjavins sista klubb och spelaren själv säger att han hoppas att så blir fallet. Han berättar att han ser sig själv spela i Zenit i ett par säsonger till och att han redan börjat fundera på vad han ska göra efter karriären.
- När man fyller 30 blir det påtagligt att man inte har så många år kvar på den här nivån. Då måste man åtminstone börja tänka lite på vad man ska göra resten av livet.
Och vad har du tänkt dig?
- Jag vill göra något som har med fotboll att göra. Kanske bli agent? Men först måste jag gå någon ekonomiutbildning för att lära mig mer. Jag är väldigt intresserad av affärer och jag investerar litegrann i olika projekt.
Du kanske kan bli tränare?
- Kanske det! Men du vet, då måste man ta hand om spelarna också och det är bara titta på mig själv för att förstå att det inte är det lättaste.
