Zenit - Anzhi 1 - 0
Nytt sömnpiller men Zenit är kvar i striden om den sista Champions Leagueplatsen
Återigen bjöd Zenit på en rätt trist match, men till skillnad från förra helgen då man förlorade hemma mot Krasnodar blev det nu seger med 1-0 mot Anzji. Sebastian Driussi gjorde sitt första ligamål sedan September 2017 när han förvaltade Alexander Jerokhins fina nickskarv, mycket mer underhållning än så bjöds inte de 38000 åskådarna på.
Roberto Mancini har spenderat veckan efter förlusten mot Krasnodar (1-2) med att skylla på att hans anfallare är för dåliga och att hans lag inte kan göra mål. Någon egen skuld har Mancini inte tagit på sig och han har inte heller yttrat ett ord om de spelare (Giuliano, Dzjuba & Sjatov) som han kastat ut från truppen som efter att ha lämnat Zenit producerat 19 mål åt sina respektive lag, onekligen mål som Zenit och Mancini hade behövt den här säsongen.
Matchen mot Anzji skilde sig inte mycket från övriga hemmamatcher den här säsongen, Zenit tog initiativet mot gästande Anzji och tog också ledningen i den 36:e minuten när Jerokhin nickskarvade fram Driussi efter en hörna och argentinaren som fått ta emot mycket kritik från sin tränare den senaste tiden kunde knappast missa den chansen som Jerokhin severade honom. Efter det så stängde Zenit butiken och fokuserade i vanlig ordning enbart på att hålla nollan. Defensivt var det i princip felfritt och Anzji, som sett bra ut den senaste tiden och inte alls spelat som ett bottenlag, hade stora problem att ens komma in i straffområdet och trots att ledningen bara var 1-0 var Zenits seger aldrig riktig hotad. Framåt skapade man inte direkt några jättechanser men man var klart närmare 2-0 än vad Anzji var 1-1.
Roberto Mancini kan ursäktas med att han efter skadan på Aleksandr Kokorin inte längre har någon anfallare av speciellt hög klass, men precis som jag skrivit tidigare under säsongen har Mancini spenderat sitt första (och förhoppningsvis enda) år i Zenit med att rensa ut alla spelare som faktiskt kan skapa målchanser och göra mål. Ovan nämnda Giuliano passade inte in på Mancinis ultradefensiva mittfält och reades iväg till Fenerbahce där han i år gjort 14 mål i ligan. Artem Dzjuba var tydligen inte Mancinis typ av forward så han lånades ut till Arsenal Tula där han redan gjort fyra mål under 2018 och ett par assist, Mancini ersatte Dzjuba med Anton Zabalotnij som är en av de sämre spelarna som någonsin dragit på sig en Zenittröja och lämnar Mancini i sommar, vilket mer och mer pekar på, kommer Zabalotnij ryka även han. Oleg Sjatov som ironiskt nog gjorde mål mot Zenit för sin nya klubb Krasnodar föll inte heller Mancini i smaken, och vad de här tre spelarna kunnat göra för skillnad i Zenit den här säsongen behöver man inte vara en expert för att förstå.
Roberto Mancini är den sämsta rekryteringen Zenit någonsin har mäktat med och det känns smått otroligt att det italienska fotbollsförbundet vill ha honom som ny förbundskapten, men det blir antagligen räddningen för Zenit senare i vår för Mancini är för dyr att sparka men det mesta talar för att han själv vill ta över som förbundskapten och därför lämnar Zenit av egen vilja. Tills dess får vi fortsätta att stå ut med den här typen av matcher och bara hoppas på att Zenit på något sätt lyckas snubbla in över mållinjen som trea och får en kvalplats till Champions League.
