Tro Hopp & BoIS!
Gästkrönika av Connie Mantrell
Det är snart tid igen. Högtid. Premiären är avverkad och det var en trevlig historia.. tusen tack och lika många grattis, herr Linderoth!
Micke Dahlgren, när han är riktigt bra är han det ordentligt. Och Alve - gott att han fick utdelning. Det finns bara en Linus Malmqvist - tänk om det fanns två... The incredible JP´s, Christoffer Framtid, Mirza som "älgade" fram, Ceder... enough said. Tack för insatsen alla. Jo jag vet, det är ert jobb.
Matchen präglades av det vi alla efterlyst. Hjärta! Till och med de buttra herrarna på stå visade tecken på glädje, eller i alla fall försiktig optimism. 3 mål, 3 poäng. Energi. Första bortamatchen - hjärta - senast blev det utskåpning, nu visade man vart skåpet egentligen ska stå.
"Man kan kräva", säger "gubbarna", jo men vem kan kräva? Vi i publiken? knappast. Vi kan stötta, vilja, önska, hoppas och tro - men kraven får komma från de som betalar lönerna. Vi betalar för att i 90+ minuter se ett antal gubbar springa fram och tillbaka på en gräsmatta, en boll eller 7, ett par flaggor och en visselpipa. Hur de ska spela, springa eller blåsa står inte på biljetten. Men vi står där. Vi stöttar, vill, önskar, hoppas och tror - och det är för denna alldeles frivilliga stund vi betalar. Så tack för insatsen, alla.
Om drygt en vecka är det tid igen, för medgångssupportrarna och för oss som alltid är där. Vad sägs om ett lämmeltåg? Svartvita lämlar som myllrar in på vårt IP och hejar fram 3 nya poäng mot Väsby United. "United" - det är så det ska vara. Tro Hopp & BoIS!
