Himmelrikets Fotbollsgala: Årets back
Fotbollsgalan rullar vidare och nu är det dags för den bäste backen under 2012.
Egentligen startade allt hösten 2010. Den unge Arlövspågen hade gjort sig ett namn som offensiv mittfältare eller anfallare i junioråldern, men när han nu fick allt mer speltid hade han helt plötsligt blivit mittback. "Den enes död den andre bröd" blev påtagligt då Pontus Jansson egentligen fick chansen eftersom Jasmin Sudic (och även Markus Halsti) drogs med skadeproblem.
Pontus visade under 2010 att han hade potentialen att göra sig ett namn i Allsvenskan. Han var inte färdigutbildad, men han visade att MFF fått fram ännu en stor talang. Om 2010 var året då han på allvar visade att han kunde bli en stjärna var 2011 året då hans riktiga genombrott kom. Pontus tog steget från talang till en av seriens bästa mittbackar. Hans framfart blev kanske extra tydlig ute i Europa där han plockade ner storspelare och ofta var ett offensivt hot av rang när vi jagade mål.
Det fanns dock fortfarande brister i Pontus spel. Individuellt sett var han kanske den bäste backen i serien, men han brast en del i samspelet och positionsspelet. Ofta redde han ut det på egen hand, men det var också uppenbart att han skulle behöva jobba på det om drömmen om spel i utlandet skulle kunna bli verklighet. Därför var det just det som många hoppades att Pontus skulle utveckla under 2012, och med Daniel Andersson som fortsatt mentor borde det finnas goda möjligheter att lyckas.
Efter en stabil insats i premiären valde Norling att vila Daniel Andersson och köra in juniorparet Jansson-Helander mot ett lag som under flera säsonger öst in mål - Häcken. Man kan konstatera att det blev fiasko. Pontus gjorde sin troligen sämsta match och bjöd på åtminstone ett mål när Häcken demolerade MFF. Det var en match som kom att prägla Pontus vår. Det som tidigare sett så självklart och enkelt ut för Pontus var nu inte alls på samma nivå. Där Pontus tidigare var pardonlös och briljant blev han nu mer tveksam och avvaktande. Det var inte längre självklart att han skulle gå in i dueller och när han gjorde det hade han trappat ner satsningen från 100 % till kanske 80 %.
Där och då innebar det ett klart försvagat MFF, men på sikt för MFF i allmänhet och Pontus själv i synnerhet tror jag att det var en positiv tid. Pontus lärde sig bland annat ett annat spel, vilket gör att han nu har fler verktyg i lådan och han har lärt sig att allt inte behöver gå på en räls, och att man faktiskt kan hitta tillbaka till spåret efter en urspårning.
Under sommaren började Pontus hitta tillbaka och under hösten var han återigen på topp - och nu bättre än någonsin. För mig är det uppenbart att Pontus redan nu är en spelare att fundera över till landlagsuttagningarna och även Erik Hamrén är ju inne på den linjen med tanke på att han tog ut Pontus och gav honom speltid när Zlatan lekte med England.
Pontus är snart för stor för Allsvenskan och MFF. Det är uppenbart. Den här kostymen passar inte Arlövspågen länge till. Pontus vet, vi vet, alla vet - Snart är Pontus ute i de stora ligorna och plockar ner storstjärnor.
Men vi vet också att Pontus kommer att komma hem igen. Vi behöver bara lite tid att sy upp kostymen så den passar.
-----------------------------------
Röstningen utföll enligt följande:
Pontus Jansson: 69 %
Miiko Albornoz: 19 %
Filip Helander: 12 %
