En Snapphane som Spanar - Från den sista öppna träningen innan Götet

En Snapphane som Spanar - Från den sista öppna träningen innan Götet

Du ser det snöa, du ser det snöar – det var ju roligt, hurra! Eller? Du ser det snöa, du ser det snöar – det var ju allsvenskan snart!

Igår inledde jag med att ge cred till våra supportrar. Idag vill jag istället lägga en krans till beslutsfattarna som tagit ett riktigt fint beslut – att släppa in oss supportrar på insidan av stängslet vid hybriden.

Jag skulle redan nu kunna föreslå några tydliga regler för att säkerställa att detta blir en långsiktig lösning:
1. Sätt upp en laminerad lapp med instruktioner där det framgår att supportrar och medlemmar ska vänta utanför tills spelarna samlats och uppvärmningen drar igång.
2. Åskådare ska hålla sig enbart till långsidan mot stadion, tydligt markerad av koner.
3. Två till tre laminerade skyltar där det står: "Åskådare här" med pil, samt en påminnelse om att detta är på egen risk och att respektera gränsen mot planen.
Precis som idag kommer staketrävarna och andra supportrar att respektera detta.
Så, hatten av till ledningen – ett steg i rätt riktning!

Ett par snöflingor singlade ner och välkomnade spelarna, ledarna och det tjogtal staketrävar som trotsat kylan för att ta sig till stadionområdet denna fredag förmiddag. Mössor, balaclavor och vantar hade återigen plockats fram, som om vintern ville påminna om sin närvaro en sista gång innan säsongen kickar igång på allvar.
Innan laget samlade sig för uppvärmning passade Bolin, Lasse, Botheim, Sigurðsson och en till på att köra en klassisk omgång "Gris". Spelet avslutades precis i samma stund som Tom Noon ropade till sig truppen, men inte innan ett glädjefyllt vrål avslöjade vem som dragit nitlotten. Förloraren? Ingen annan än Arnór Sigurðsson.
Hur kunde man se det? Jo, islänningen tog till flykten så fort spelet var över, desperat försökte han gömma sig bland de övriga spelarna på väg mot Noon. Men det hjälpte föga. Hans förföljare hade redan låst in målet, och innan han visste ordet av hade han fångats in och fått ta emot den traditionsenliga öron-daskningen från sina lagkamrater.

Efter den inledande uppvärmningen delades laget upp i mindre grupper, där varje tränare fokuserade på specifika moment. Några grupper var större, andra mindre, men alla med tydliga syften.
Vår spanske tränare höll i en passningsövning enbart för försvararna, med fokus på speluppbyggnad och säkra passningar under press. Anes Mravac tog sig an anfallarna samt Emmanuel Ekong, där skott och avslut stod i centrum. På andra sidan planen samlade Rydström upp Otto, Kenan, Loukili, Berg och Lasse Johnsen för en intensiv mottagnings- och vändningsövning, där snabba beslut och rappa passningar var nyckeln.
Theodore Olsson ledde den sista gruppen i en 4 mot 4-övning med tydliga linjer och zoner. Här gällde det att spela sig igenom motståndarnas första press och hitta fram till en ensam spelare bakom tre försvarare – därifrån skulle bollen sedan föras vidare till småmålen.

Jag uppskattar den här typen av uppvärmning där små, inriktade moment får spelarna att aktivera både kropp och huvud. Men för en Snapphane som försöker snappa upp detaljer utan att höra instruktionerna blir det som att försöka lösa ett pussel utan alla bitar.
Det som gick att observera var dock att Ponne hade lekstuga med unge Malte Frejd Pålsson på deras station, där den rutinerade kaptenen både instruerade och retades med ett brett grin. På andra sidan planen såg Arnor Sigurðsson pigg och alert ut, vilket var en positiv notering för dagen.
En kvart senare rundade Tom Noon av uppvärmningen med den tävlingsinriktade reaktionsövningen.

Spelarna delade in sig i par och greppade varandras axlar, i mitten stod en slalompinne, och åt vardera håll en blå frisparksfigur – en utsedd till "ett", den andra till "två".
Noon gav kommandon om rotationer, och spelarna skulle samtidigt hålla koll på sin position och riktning. När engelsmannen ropade ut en siffra gällde det att reagera snabbast, släppa taget, sprinta iväg och tagga den första figuren – men det var inte slut där. För att säkra segern i duellen behövde man även nå den andra figuren innan sin motståndare.
Det roliga med Noons reaktionsövning är att alla, utan enstaka undantag, glömde bort instruktionerna och istället bara fokuserar på att slå sin motståndare. Det blev tydligt direkt i första heatet, där Haksabanovic överraskande nog slog Taha Ali i den korta sprinten till nästa figur.

Varje omgång bestod av tre duellerande par, och i heat nummer två stod det mest intressanta paret på tur: Anton Tinnerholm mot Erik Botheim. Istället för att hålla varandras axlar såg det snarare ut som starten på en brottnings- eller jujutsumatch. När Tom Noon väl ropade ut en siffra sprang Anton iväg – men åt fel håll, vilket gav en enkel seger till norrmannen.
"Jag hade inte lärt mig numren!" ursäktade sig östgöten.
I tredje heatet var det bromance mellan AC och Stryger. De danska herrarna körde lite vals, tills AC plötsligt ryckte ifrån sin partner och lämnade honom bakom sig. Problemet? Noon hade inte sagt någon siffra än.
Efter fjärde omgången fick alla förlorare en chans till revansch. Anton och Botheim hamnade återigen i samma duell, men den här gången glömde de fullständigt bort att hålla varandra. När de rusade mot mållinjen blev det istället ett klassiskt tröjdragande, där båda till sist sträckte upp händerna och förklarade sig själva som segrare.

Ponne utmanade AC och hann först fram till den första frisparksfiguren, men istället för att bara snudda den sköt han ner den helt i backen. AC, som var mitt uppe i sin egen spurt, missade markeringen och utbrast direkt i ett högljutt "fusk!". Skratt bröt ut bland spelarna, men det fanns inga omtagningar.

Med det var uppvärmningen över och det var dags för spel. Ena laget hade målvakt, medan det andra laget skulle försvara två småmål.

Lagen började som följande:

I blått:

Backlinje: Skogmar, Pålsson, Nils, Karlsson
Mittfält: Otto, Sigurðsson, Lasse B Johnsen
Anfall: Gudjohnsen, Thelin, Ali

vs

I bruna västar hittade vi följande spelare:
Backlinje: Stryger, Ponne, Rösler, Busse
Mittfält: Jeppsson, Haksabanovic, Berg
Anfall: Ekong, Botheim, Bolin

(Extra vid sidan av Kenan)

Alla medverkade inte från start – tre spelare från varje lag växlade in och ut vartefter spelet pågick. Rotationen höll intensiteten uppe och gav spelarna möjlighet att återhämta sig mellan sekvenserna. Det första momentet gick ut på att det ena laget skulle rulla runt bollen i backlinjen och straffområdesområdet utan att tappa boll till det pressande laget.

Det enda målet i denna övning blev också dagens snyggaste. De blå slog en för lång boll som de bruna snabbt erövrade. Stryger spelade upp längs högerkanten till Oliver Berg, som i sin tur slog ett distinkt markinlägg mot Loukili. I steget skarvade han bollen från dålig vinkel, ungefär åtta meter ut. Det som såg ut som ett inlägg seglade istället i en perfekt båge över målvakten, dök precis under ribban och letade sig in i bortre hörnet.
Roligast av allt? Ekong firade mer än målskytten själv, som nöjde sig med en diskret knuten näve.

Det skapades inte många målchanser för något av lagen. Otto testade ett avslut utanför straffområdet, men om målet hade varit en våning högre hade bollen kanske träffat rätt.
Däremot bjöds det på några fina passningskombinationer, där Ponne, Kenan och Lasse B Johnsen visade prov på både precision och spelintelligens.

Drygt 50 minuter in i träningen var det dags för 11 mot 11, där planen kantades av fyra småmål i vardera ände.

1-0 Blått! Arnor Sigurðsson får en fin framspelning av Thelin, hittar en lucka i försvaret och placerar säkert in bollen i nät.
2-0 Blått! Efter en fin sekvens där det blå laget flyttar spelet över högerkanten, slår Skogmar upp bollen till Friedrich, som står redo som en vägg bakom mållinjen. Brasilianaren skickar vidare till islänningen Sigurðsson, som förvaltar läget och utökar ledningen.
3-0 Blått! Gudjohnsen breddar spelet genom att släppa ut bollen till Arnor Sigurðsson på vänsterkanten. Islänningen sveper iväg en perfekt boll mot en ensam Ricardo, medan det bruna laget ser vilsna ut i positionerna. Ricardo utnyttjar läget och hittar Ali, helt fri framför ett av de fyra målen. Taha gör inga misstag den här gången och trycker dit bollen från nära håll.

Ali får senare ytterligare ett läge att skriva in sig i målprotokollet när Nils slår en delikat långboll över hela försvarslinjen till Ricardo. Brasilianaren tar ner den snyggt och serverar Ali på ett silverfat, men Busse hinner precis emellan och stöter undan bollen innan Ali får kontroll. Chansen rinner ut i sanden, och Taha missar möjligheten att bli tvåmålsskytt.

Bolin försöker slå en långboll från vänsterkanten, men istället för att hitta en lagkamrat möter bollen Ponnes panna. Trots sin annars pålitliga skalle lyckas vår vardagliga klippa tajma den så olyckligt att han vrålar ut ett högljutt: ”Aaajjjjee!” medan han grimaserar.
Ekong får sedan ett gyllene läge att reducera för de bruna, men avslutet går utanför.
Kort därefter är det Botheim som får chansen – han får iväg ett tungt avslut, men istället för att pricka nätmaskorna träffar han en av de åtta stolparna.

4-0 Blått! Lasse B Johnsen slår en stenhård crossboll ut till Karlsson på vänsterkanten. Karlsson hindras i sin framfart och väljer att spela tillbaka bollen till Arnor Sigurðsson, som i sin tur skickar den snett bakåt till Johnsen igen. Norrmannen tar emot, lyfter blicken och skickar fram bollen till Otto.
Blålaget utnyttjar verkligen sin målvakt som en extra spelare – Otto ser möjligheten, skruvar en boll över mot Ricardo,  kastar sig fram och gör en språngnick. Bollen når en fri Oliver Berg, som bara har att rulla in den i nät.

Karlsson försöker sig på en yttersida, men bollen smiter precis utanför stolpen.

Längre ner på planen hamnar Malte och Loukili i en pressad situation, men med kyligt spel löser de det tillsammans. Loukili ser en öppning och skickar en genomskärare till Gudjohnsen, som har fri väg framåt. Istället för att utnyttja all den gröna ytan framför sig väljer han att  spela bollen upp till Ellborg, som i sin tur hittar en löpande Bolin, som ostört kan stöta in 5-0 Blått!
I frustration sparkar Colin omkull ett av målen – en handling som summerar bruna lagets dag rätt väl.

Rydström blåser av matchen, och det blå laget har kört över det bruna. Den kollektiva träningen är slut, men Theodore samlar ihop de offensiva spelarna för en extra omgång med inspel och avslut.
Otto och Ekong smäller iväg avslut som ekar mellan läktarna, och jag står där bakom stängslet och undrar: Vad är det egentligen för människor som frivilligt blir fotbollsmålvakter?
I hockey har du åtminstone hjälm och skydd – men här? Här kommer en boll farande i 120 knyck, och allt du har är en tunn tröja och ett par handskar.



Dagens prisutdelning, Hunden, Katten och glassen.

Dagens Hund:Lasse B. Johnsen.
Han är kanske inte den som bländar, men hans närvaro och stabilitet gör honom ovärderlig. En lagspelare av rang.


Dagens Katt Arnor Sigurðsson.
Han börjar hitta rytmen, och med lekkamrater som Ali och Bolin runt sig ser det riktigt spännande ut. Idag visade han prov på vad som kan komma.


Och Dagens Glass Enkelt val – Zakaria ”Zaki” Loukili, för skarven som blev till en perfekt båge in i bortre. En touch av klass.


Det var allt från mig för den här gången! Lämna gärna en kommentar, en tumme upp eller dela artikeln på era sociala medier så att fler himmelsblå kan få en inblick i vad som händer på träningarna.
Tills nästa rapport – Köszönöm!

Philip Thomsen2025-03-14 19:10:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Spel utan konto innebär att man använder e-legitimation för registrering.

spela18-logostodlinjen-logospelpaus-logospelinspektionen-logo