Krönika: platsen nära parken
Välkomna till Varberg, Brommapojkarna. Ni kommer aldrig helskinnade därifrån!
Under min uppväxttid i Varberg gick jag ofta och såg BoIS när de mötte storheter som Mellerud (glömmer aldrig förlusten med 3-8, hårda bud i Mellerud), Kinna och Smålandsstenar. Med det som bakgrund var det en märklig känsla när Pierre Tillman krutade in 2-2 i Kalle Johnssons vänstra kryss häromdagen. I alla andra matcher hade jag jublat över denna sena kvittering för BoIS. Den här gången kände jag bara tomhet och en isande känsla av ännu en säsong i Superettan. Och än en gång blev jag påmind om att det inte råder något tvivel om vilket lag som är nr 1 i hjärtat – HBK! Fast frågan är om det inte hade varit bättre om BoIS tagit med sig alla tre poängen när det nu blev som det blev? Poängtappet var förödande för Halmstad medan poängen kanske inte gör så stor skillnad för Varberg i bottenstriden? Bara förlorare på Påskbergsvallen alltså. Men det ska jag låta vara osagt – poängen kan ju bli viktig för båda lagen i slutändan.
Slagläge för Brommapojkarna igen alltså. Det svänger snabbt i fotbollsbranschen. När jag trodde att HBK hade kopplat greppet för några veckor sedan och allt bara flöt på har de nu genom två mindre bra bortainsatser lämnat över initiativet till ”grabbarna från Vällingby” (om man ska tro Robert Perlskog, men han vet förmodligen mer om stockholmsk geografi än vad jag gör). Och det tidigare flytet var kanske inte signifikativt för ett bra lag i medgång utan mer kosmetika för ett lag som inte riktigt fungerar i nuläget och befinner sig i en formsvacka. För, handen på hjärtat, HBK har inte varit särskilt bra efter landlagsuppehållet i september. Bottennappet mot Ljungskile följdes av en OK match mot Trelleborg, ganska mycket flax mot Öster, en total kölhalning i Jönköping och en derbyinsats som var direkt dålig i åtminstone en halvlek. Avsaknaden av Antonio Rojas mot BoIS blev nog större än vad jag och fler med mig hade trott. Utan den lille teknikern fick HBK aldrig igång ett vägvinnande spel utan Varberg tilläts föra matchen långa stunder.
HBK har Värnamo och Landskrona kvar hemma medan BP har Brage och Värnamo på Grimsta. Ganska jämt skägg där alltså. Halmstad har även en lurig bortamatch mot Assyriska som kämpar för sitt liv i botten. Men visst, 3 raka segrar på slutet är ingen omöjlighet om formen kan komma tillbaka efter innevarande landslagsuppehåll. Det j-vliga är dock att Brommapojkarna måste tappa poäng också…men… just det…
Brommapojkarna ska också till Varberg! ”Pojkarna från Vällingby” ska också till Påskbergsvallen - ett stenkast från Nöjesparken där jag knäckte mig på en flaska Marinella (har aldrig smakat skiten sedan dess) inför en julfest på gymnasiet och där jag var nära att få spö av hårdrockarna för att de inte gillade min klädsel eller musiken jag lyssnade på. BP ska också till platsen nära parken där Halmstads allsvenska drömmar fick sig en rejäl knäck. Platsen nära parken där Gessle stormade in under sommarturnén till ljudet av en ”tuff tuff lokomotiv-maskin” (vilket säkert var jättetufft på den tiden). BP ska till platsen nära parken där man knäcker sig och nästan får spö. Och det räcker ju med att även BP bara är nära att få spö. Det räcker med ett kryss (x) i Varberg om Halmstad bara gör sitt på slutet. Jag kan nästan tänka mig att smaka Marinella igen för att det ska bli så. Och skulle jag spy av bara åsynen av flaskan så tror jag HBK har toppat formen igen lagom till kvalet i november!
