En snappahanne som spanar - 21 januari
Gårdagens träning på Kroksbäck IP bjöd på intensitet, skratt och imponerande prestationer. Samt en iskall näsa.
21 januari 2025, klockan 11:00, Kroksbäck IP. Träningen var satt att starta prick 11:00, men vem tror ni var den enda på plats? Ingen mindre än denna snapphanen, redan vid 10:40 för att vara precis. Ledarna dök upp kvart över 11, och spelarna traska in på planen vid 11:20. Jag ska inte klaga, men… äsch, strunt samma. Nu kör vi dagens rapport!
Med tanke på att jag var där långt innan någon annan, fick jag en inblick i hur tränarstaben förberedde passet med konor, småmål och ännu fler konor. Assisterande tränare Rikard Östergren blev snabbt föremål för en humoristisk utskällning av huvudtränare Jonas Valfridsson, när han skulle mäta upp avstånden mellan konorna runt mittcirkeln. Från min plats kunde jag se hur Jonas gestikulerade frustrerat – tydligen skulle Rikard mäta åtta steg, men valde att ta fyra och börja om från noll igen. Exakt vad som hände kan jag inte säga, men det väckte både skratt och förvirring i ledarstaben. När spelarna anlände, trillandes ut ur de vita minibussarna, var det glädjande att se Anna Plantin bland dem. Hon deltog i uppvärmningen men körde därefter egna tester vid sidan av för att utvärdera sin skavank. Det verkar som att det dröjer några dagar till innan hon är redo att gå in i full träning. Samtidigt noterade jag frånvaron av Nova Rolfsson, Bea Persson och Lovisa Gustafsson.
Under den inledande uppvärmningen samlades spelarna i en stor ring för att spela ’Grisen’, men med en humoristisk twist på bestraffningarna. Istället för örfilar eller slag på armen fick den som blev Grisen välja mellan tre lättsammare straff. Anna Plantin fick göra en catwalk fram och tillbaka, medan höjdpunkten kom när Tuva Skoog tog sin bestraffning på största allvar och gick runt cirkeln som en kyckling – något som fick en hel del att bryta ut i skratt. Innan Jared Wallace drog igång en klassisk uppvärmning samlades laget i en tight huddle med armarna runt varandra. Några garv senare bröts cirkeln upp med ett klart”Malmö!” Det här är bara mitt andra träningspass med damerna, men Jareds ledarskap imponerar redan. Han balanserar auktoritet med en avslappnad attityd, vilket skapar en stark dynamik i gruppen. Spelarna lyssnar på honom, men han tvekar inte att skämta och lätta upp stämningen – lite som jag minns Ben Rosén när han var här. Ett exempel på det såg vi i slutet av uppvärmningen, då han lade till en lekfull twist. Några spelare fick gula västar instoppade i byxorna som svansar, medan resten hade 30 sekunder på sig att jaga och röva till sig svansarna. Det gav både skratt och fart i en annars klassisk uppvärmning.
Och förlorade man sin svans blev man automatiskt en del av det jagande laget. Anna Plantin gjorde sitt bästa för att försvara sin svans och lyckades hålla emot Tilde Wahlgren ett tag, men Nathalie Hoff dök upp från ingenstans och snuvade henne på segern. Matilda Kristell trodde att hon hade kommit undan som en av de sista med sin svans, men det visade sig att hon hade stoppat ner västen så långt att den knappt var synlig. I ett desperat försök att bluffa drog hon ut svansen en aning innan hon visade upp den för Jared – men britten var obeveklig och köpte inte den osten. Idag hörde jag för första gången vad Jared ropade förra gången – 'Mount!' Det innebär att du måste hitta någon att klättra upp på så snabbt som möjligt, och snabbast var lilla Klara Åström som klättrade upp på den långa Mitovska, det var tydligt att juniorerna håller ihop. Tyvärr för Matilda Kristell och Kosola, så blev de förlorare igen – Kristell för andra gången i rad under mina träningsbesök. vår nya finska ytterback Katariina Kosola, som stretchar sin vad när Jared gav kommandot, var inte heller beredd. Straffet? Fem armhävningar som snabbt avverkades medan de andra gick iväg mot tränarna.
Östergren höll i dagens första spelövning, och den gick till på följande sätt: En yta som sträcker sig över halva planen mot en kant. En spelare startar med bollen och har tre medspelare mellan sig och slutdestinationen på andra sidan planen. Första spelaren slår upp bollen längs mitten där den ska landa på den spelare som står längst fram av de tre. De två andra spelarna på hennes sidor måste sedan tajma sina löpningar för att positionera sig bakom den som fick bollen. Den nya bollhållaren passar sedan bollen till spelare två, den som är närmast, som i sin tur slår den diagonalt i djupet till spelare tre på andra sidan. Östergren betonade att spelare tre är den som ska vara längst bort från den centrala uppspelspositionen. Puh... Låter enkelt, eller hur? Det handlar om understöd, tajming och framför allt kommunikation mellan de tre spelarna mellan mittlinjen och kortsidan. Den tredje spelaren slår sedan bollen mot slutdestinationen, där en ny spelare står och väntar för att sätta igång spelet åt andra hållet. Det här är en övning som verkligen fokuserar på samarbete och snabba, precisa passningar för att upprätthålla tempo och flyt i spelet. Passningsspelet flöt på bra i den närmaste gruppen, och efter bara några minuter hade tjejerna verkligen fått grepp om konceptet. Östergren, som höll i gruppen, var tvungen att påminna om ett par detaljer, som att de två löpande spelarna inte fick vara i jämnhöjd med varandra. Nyutnämnde kapten Nellie Lilja tog snabbt på sig ledarrollen och visade prov på både kommunikation och push för att hålla tempot uppe genom hela övningen.
Andra övningen för dagen, leddes av Valfridsson, ägde rum i en box runt plancirkeln med fyra små mål i väderstrecksposition och en kvadrat av koner i mitten. För mig som åskådare var det svårt att få grepp om hela upplägget, men det verkade som om de två spelare i mitten i ett fyra-manna-lag skulle försöka vinna bollen från motståndarna som spelade runt den lilla kvadraten. När bollen väl var vunnen aktiverades de två yttre spelarna. Valfridsson var väldigt engagerad och avbröt flera gånger för att förklara när spelarna fattade dåliga beslut, för att verkligen få igenom syftet med övningen. Allt detta på engelska. Izzy, Mia, Kristell och Sara hade bra samspel och hittade varandra fint i spelet. Sara och Tilde fick också beröm från Jonas för sitt hårda arbete under övningens gång.
Efter en behövd andra vattenpausen delade Östergren upp spelarna i följande lag:
Blått: Hoff, Kullberg, Kosola, Mia P, Tuva Skoog, Klara Åström och Mitkovska.
Västarna: Löfqvist, Mårtensson, Lilja, Kristell, Stinalisa, Tilde Wahlgren och Sara Knautte.
Izzy D’Aquila fick en svart väst och fungerade som joker i mitten.
Övningen som följde spelades över hela mittplan, utan målvakter. Målet var att hitta vägen fram till sista tredjedelen, där spelet skulle avslutas. Jag gillade verkligen vad jag såg under den här övningen. Ju längre spelet pågick, desto mer intensivt och fysiskt blev det på planen. Det var flera spelare som imponerade på mig, men särskilt Lilja och Kristell som gång på gång löste tajta situationer centralt på plan. Löfqvist var också en stark prestation i sitt agerande – hon visade prov på riktigt bra passningsspel uppåt i banan och lyckades gång på gång ta kliv förbi pressen. Det var precis så en modern mittback ska agera.
Till sist avslutades träningen med 2x4 minuters spel i samma laguppställningar. Det var här Mia Persson verkligen visade att hon kunde mäta sig med Lilja och Kristell centralt på planen. Hon började med att vinna en hård närkamp precis utanför eget mål, vilket satte tonen för hennes insats. När blålaget rullade runt bollen i backlinjen tog Kullberg initiativ och klev upp med bollen, vilket öppnade upp ytor på högersidan för Hoff. Hoff vek förbi StinaLisa och hittade in med en passning till Mia, som med en enkel touch skickade bollen vidare framåt mot Izzy. Tyvärr var passningen något för hård, och Izzy kunde inte riktigt nå fram.
När det såg ut som om västarna skulle återta kontrollen genom Kristell i mitten, dök Mia upp som skjuten ur en kanon. Hon stormade in i situationen, vann bollen från Kristell, och drev sedan rakt upp i planen. Med en elegant knorr på bollen sköt hon den otagbart i krysset bakom Öhman i mål. Ett fantastiskt mål som visade på både styrka och skicklighet.
Resten av matchen fortsatte med samma intensitet och fysiska spel. Båda lagen skapade varsin farlig chans. Blålaget visade prov på det de övat på tidigare: Kullberg slog en boll hem till målvakten, som skickade en lång passning upp mot Mitovska. Hon skarvade tillbaka till Izzy, som i sin tur hittade Tuva Skoog i djupet på kanten. Skoog fick iväg ett avslut mot första stolpen, men Öhman var stabil och klistrade bollen.
Västarna fick också en chans när Izzy, efter ett väggspel med Stinalisa och Knautte, avlossade ett skott som seglade två meter över mål. Matchen slutade 1-0 till det blå laget efter en imponerande insats och ett klassmål av Mia Persson.
Trumvirvel... Hunden, Katten, Glassen – Dagens prisutdelning
Dagens Hund: Ellen Löfqvist – visade upp stabilt och klokt spel med boll. Hennes samspel med Kullberg lovar gott för en trygg mittbacksduo i år.
Dagens Katt: Matilda Kristell – lysande i passningsövningarna med knappt ett enda misstag och visade en vinnarskalle som inspirerar.
Dagens Glass: Mia Persson – för sitt fantastiska mål som inte bara värmde på planen utan även mina frusna ben!
Om ni gillade denna rapport, visa gärna din uppskattning genom en tumme upp. Det betyder mycket och motiverar till fler rapporter framöver! Ni kan även fina rapporterna först på mitt twitter konto; En Snapphane som Spanar. Det var allt för mig den här gången. Köszönam!
