Krönika: Bara BoIS har nåt att tillföra i Allsvenskan
I årets Superetta ska BoIS dominera och lag som ÖSK, Sundsvall, Norrköping och Assyriska får hålla till godo med platserna 2-16. Första platsen är vikt för BoIS.
”…det är över nu och jag som aldrig gillat nostalgi.” kan man ju enkelt börja en krönika med om man gillar kent och BoIS. Man har haft en hel vinter att sörja och tycka synd om sig själv och klubben. Nu är det dags att begrava de underbara minnena 6-2 på IP, 3-2 på Olympia och alla andra ljusa stunder som varit. Allsvenskan är ett minne blott och i år ska det spelas mot ängagäng, minkfarmare, fotbollsmördare och annat löst pack. I år är det dags att vara de som styr och ställer i Superettan. Glöm tråkiga BoIS som fotbollsmördare och ängsligt bottenlag. Det är i år man ska ta tillbaka sin identitet som ett skönspelande randigt lag som folk VILL bli förknippade med. Det är i år det gäller som mest.
Vi är fotbollens svar på Jesus
Superettan är det ställe där solen bara lyser om man står framåtstupa och det går inte att lura någon med att det är en serie man vill spela i, inte som BoISare i alla fall. Spelarna är mycket sämre, arenorna är på vissa håll ett dåligt skämt, mediabevakningen är minimal och eländet varar i hela 30 matcher. BoIS förtjänar att spela i Superettan, inget snack om saken, men det hindrar inte mig från att tycka att jag är värd bättre. Jag har suttit och lidit på IP så många gånger nu att jag kräver att BoIS underhåller mig med attraktiv fotboll som ger resultat i form av mål och trepoängare. Tålamodet varar tills avancemanget är klart eller misslyckandet är ett faktum. Sen, jag då sitter man där igen. Som randig supporter är man fotbollens svar på Jesus: Vi BoISare är bra på att lida, återuppstå och förlåta – både på gott och ont.
Djärva grepp
Jag tror, med vissa reservationer, på årets BoIS. Klubben har gjort allt som man kan kräva av dem. Man gjorde sig av med Mats Jingblad och Kalle Björklund. Bra! Jag har ingenting personligt mot dessa två män, men situationen var ohållbar och en skilsmässa var oundviklig. Sedan har klubbledningen tagit ett djärvt beslut att fortsätta satsningen med helprofessionella spelare och två heltidsanställda tränare. Detta gör att man får de bästa förutsättningarna i hela Superettan eftersom man har en så pass talangfull och bred trupp. Klubben har också fått näringslivet och supportrarna att ställa upp för att göra sejouren i SE ettårig. I år har man fått in MER sponsorpengar än ifjol och det är egentligen ganska sjukt om man tänker efter.
Ribban är lagd
Det som skulle kunna fälla klubben i år är bristen på ödmjukhet och dålig inställning bland spelarna. Vinst i genrepet efter både bekymmer och straffar mot division 1-laget Forward är inget man skryter om precis. Att våga påstå att alla lag i SE vill slå just Landskrona BoIS i år är som att sparka in öppna dörrar, för alla lag vill slå sin motståndare. Klyschor som ”en match i taget” eller ”det är en tuff serie med många bra lag” är inte bara fåniga utan kommer att mottas som svek ifrån supportrarna om spelare, tränare eller klubbledning börjar gömma sig bakom dom. Nu har man själv satt nivån och uttalat sig som favoriter och då måste man stå sina kast. Om det inte skulle bli avancemang så har man målat in sig i ett hörn så det stänker om det. Hyckleriet är över nu och det är dags att stå för sina gärningar.
I spelartruppen finns det många potentiella matchvinnare och det gäller att Patrik och Caspar satsar på rätt spelare under året. Jag tror att Jörgen Pettersson, Johan Andersson och Kevin Amuneke kan orsaka en hel del mardrömmar för fotbollssparkarna i serien, men det är övriga i laget som måste hålla en jämn nivå serien igenom. Har man de bästa medelmåttorna och utfyllnadsspelarna så vinner man serien. Det gäller att hålla huvudena kalla när amatörspelare med primitiva ambitioner som att sparka våra lirare på benen eller bollen så långt in i Karlslundparken kommer på besök. Rimligtvis borde det inte finnas en enda spelare i Superettan, utanför BoIS trupp, som skulle ha något att tillföra årets BoIS. Allt är upplagt för vårt randiga lag så det är bara att spela hem skiten...
Inga utmanare på pappret
Utmanarna i serien? På pappret hittar jag inga, men det finns lag som också vill blanda sig i striden om de allsvenska platserna. ÖSK, Norrköping, Assyriska och Sundsvall är några som planerar för allsvenskt spel 2007. Det kan låta kaxigt och drygt, men jag tycker inga andra lag i serien har något att tillföra i allsvenskan. Assyriska gjorde bort sig när de skickade hem sina spelare i slutet på förra säsongen, ÖSK har sitt förbannade konstgräs och skulder, Sundsvall är inget lag jag gillar att se och sedan har vi konstgräset igen och Norrköping? Tja det känns som det kvittar var eller om de spelar boll.
I år ska det bli roligt att se på fotboll igen efter år av sparkaspring på IP. Det känns som likgiltigheten spred sig som klamydia på en internatskola över publiken på IP ifjol och det saknades både vilja, gnista och glädje bland supportrarna. Man hade blivit våldtagna så många gånger att det inte kittlade mer att se BoIS på en fotbollsplan. Visst, jag kan ha fel, men mättnaden var stor när man befann sig på IP ifjol. Nu känns BoIS färskt igen och med en nyinförskaffad oskuld ger sig klubben ut på offensiven (på alla sätt) för att kröna säsongen med en serieseger. Man hör folk prata om BoIS igen och det finns en framtidstro på klubben igen.
Angenäma problem
BoIS har ett stort problem just nu och det är ett stort jävla angenämt problem ska ni veta. Klubben har en handfull spelare i U-laget som under normala omständigheter skulle ha flyttats upp i seniortruppen, men eftersom man har 27 (?) spelare under kontrakt så får dessa spelare träna vidare i U-truppen. Tränare och ledare i klubben är lyriska över dessa ungdomars framsteg och det talas om en tsunamivåg av talanger som Farnerud, Olsson, Lundberg, Andersson, Lindgren och Ucar är på väg. Trots att dessa talanger inte tillhör A-truppen så kan vi nog räkna med att någon eller några kommer att få chansen på ett eller annat sätt. De har redan fått känna på spel i B-laget och tränarna har full koll på dem. Spelarna som är i A-truppen och med ett år kvar på kontraktet bör se till att göra allt de kan om de vill vara kvar i klubben tills nästa säsong. Bara en sådan sak att klubben har lyckats få fram nästa generations BoISare är ett skäl att se ljust på framtiden.
Till sist ska jag tippa Superettan och här är facit till er som inte orkar vänta tills serien är slut:
1. Landskrona BoIS (bäst trupp och bäst fans)
2. Assyriska (Erland Hellström är bra)
3. Norrköping (Jingblad får halv revansch)
4. Sundsvall (Här blir det inte ökenvandring utan fjällvandring)
5. ÖSK (kan ställa till det för alla och sig själv)
6. TFF (Conny Karlsson har kunskapen, men ej materialet)
7. Åtvidaberg (gör en bra säsong)
8. Degerfors (jag gillar Degerfors)
9. BP (plantskola som ej kommer högre)
10. Jönköpings Södra (Kjellsson bär laget på sina axlar)
11. Falkenberg (håller inte nån högre klass)
12. Ljungskile (har Wålemark d.y. och HIF´s gamla östra stå)
13. Mjällby (på det berömda håret klarar de sig kvar)
14. Umeå (får jaga tuffa poäng istället för Haga-mannen)
15. Qviding (Kvidinge känner jag till, men Qviding?)
16. Väsby (kanske lyfter med Anders Eriksson?)
Här kommer mina ”interna” BoIS-tips:
Årets bästa BoISare: Jörgen Pettersson
Årets Genombrott: Robin Wikman
Årets skyttekung: Kevin Amuneke
Årets mest varnade: Morten Avnskjold
Årets mål: Johan Andersson
Årets comeback: Håkan Söderstjerna
Då så, gott folk, har ni fått facit, men ta er ändå ut till IP för i år ska vi bli underhållna!
Frågor, synpunkter, ros eller ris: jepzon17@hotmail.com
