En BoISare i exil
Håkan Söderstierna är en av BoIS mest uppskattade spelare på senare år och för tillfället spelar han i Fredrikstad. Här berättar han ALLT om varför det blev som det blev
Han är en förlorad son som obegripligt hamnade i Norska div 1 och det tackar poplaget Fredrikstad för. Dom fick en högklassig fotbollsspelare som inte längre var önskvärd i Sverige och det där med dumma norrmän kan vi glömma på direkten. BoISare ville följa upp Landskronapublikens favorit och bad läsarna mejla in sina frågor till Håkan Söderstierna till redaktionen. Sedan kontaktade vi Håkan som just då var mitt uppe i slutstriden i ligan och bestämde att vi skulle köra en intervju baserad på ERA frågor efter säsongen.
Det gick bra för Håkan och hans lag och nästa år spelar de i Tippeligan efter nitton års ökenvandring. Laget låg i div 2 ifjol, men tog sig upp i ettan till detta år. Fredrikstad är en klassisk förening i Norge och tillsammans med Rosenborg har man bäst meriter så det var ingen liten dyngklubb att komma till precis. Hela staden andas fotboll och man har haft ett snitt på ca 5000 personer per match i år och nu vill man anlägga en helt ny Fotbollsstadion.
- Folk är väldigt intresserade här och till vissa bortamatcher är det sjukt många som åker med, berättar Håkan för BoISare.
I den nästsista matchen hände något ganska tråkigt för Håkan: Han fick gult kort för snack! Jag undrar om man inte känner igen det ifrån någonstans? Hrm. Han blev därför avstängd i den sista och helt avgörande matchen mot Oslo Öst.
- Det är väl likt mig det. Fast denna gång var det helt klart feldömt! Hela matchen var grinig och när jag i den 80:e minuten påpekade SNÄLLT för domaren att dom sparkade bort bollen eller något så drog han upp det gula kortet. Det kändes grymt orättvist för alla andra spelare hade i hela matchen skrikit betydligt fulare saker till honom, men jag fick det för en stilla vädjan. Det var egentligen synd om honom för han var bara 27 år och hade en väldigt stor press på sig. Efter matchen bad han mig om ursäkt och erkände att det inte skulle vara varning på mig. Nu var det tur att det gick som det gick för annars hade jag grävt ner mig om vi missat avancemang till Tippeligan, säger en lättat Söderstierna till oss. Teckomatorpsfolket hade kommit upp i buss för att se den sista matchen och så var jag inte med! Det kändes lite tufft faktiskt. När sedan vi släpper in det första målet blev det ganska nervöst, men vi gjorde snabbt fyra raka och resten av matchen var hur härlig som helst. Jag tror inte att ni förstår hur stort det är för folket i Fredrikstad och jag känner en stor stolthet över att varit med om detta.
När BoISare pratade med honom två dagar efter avancemanget var han fortfarande ganska mör. Vi frågade anledningen och fick ett ganska givet svar:
- Vi har firat i två dagar nu och det har varit väldigt trevligt. Nu ska det bli skönt med lite semester och jag far iväg på en utlandssemester i veckan. Först ska jag hem till Sverige i en dag och hälsa på familj och vänner. Det har varit ett tufft år här uppe för vi har verkligen velat ta steget upp i högsta serien. Vi kan ta intervjun när jag kommer hem till Sverige om det är ok för er?
När man pratar med Håkan märker man att han är väldigt intresserad över hur det går för BoIS, men man märker också att han är en människa som vill gå framåt och inte tänka bakåt. Nu är han i Fredrikstad och han ser verkligen framåt mot att få spela i Tippeligan för spelet i Div 1 i Norge är väl inget vidare om man får tro media. Vi frågade om hur klassen på Norska div 1 är jämfört med Superettan:
- Jag vill inte jämföra ligorna klassmässigt egentligen. Det jag kan säga är att spelet skiljer sig enormt här jämfört med hemma. Här är det mer fysiskt spel och jag har fått anpassa mig efter det. Jag har ändå kommit upp lite i åren så jag har bidragit med rutin och kanske lite mer på det organisatoriska planet tror jag. Vi är jäkligt svåra att möta ska jag säga, men det är klart att jag kanske kan använda mina andra kvalitéer i Tippeligan. Jag kanske kommer ännu mer till min rätt är nog bättre att säga. Helt ärligt har det varit tufft att spela i div 1 och jag längtar fruktansvärt till det att Tippeligan 2004 startar. Sportsligt sett är det en kanonklubb jag har kommit till och jag tror knappast att det finns någon klubb i Superettan som har samma förutsättningar som vi har. Vad vi behöver är fyra-fem nyförvärv av god klass för klubben nöjer sig inte med att bli ett bottenlag till nästa år. Här finns en vilja att komma tillbaka till toppen och det ska bli intressant att se vad klubben kommer att göra nu. Det finns som sagt stor potential här och med en sådan här inställning kan det bära väldigt långt.
-Hur har det gått för dig själv målmässigt då?
- Jag gjorde fem mål i år och spelade fram till några också. Det är klart att man hade hoppats på fler, men jag är jättenöjd med min säsong ändå.
Det som är lite synd är att många norrmän kanske inte har fått se den "riktiga Söderstierna" med hans teknik, målfarlighet, fina framspelningar och speluppfattning eftersom den fotboll som Håkan har blivit drabbad av i år verkar vara ganska primitiv. Vi är ju vana med att se honom dribbla bort HIFare i parti och minut och det får gärna vara landslagsspelare också. Vem minns inte målet -94 på Olympia då Rolle Nilsson gled förbi både boll och Håkan och han satte bollen i nätmaskorna i målet vid Söderläktaren? Det var tider det! När han åtta år sedan fintade bort Christoffer Andersson både på IP och ifrån VM-truppen 2002 på IP och gjorde 2-0 till BoIS mot guldfavoriten HIF var cirkeln sluten. Jag tror inte att Håkan har varit bättre än då och Christoffer aldrig så yr som då heller för den delen. Hela vårsäsongen var Håkan i ett sällan skådat gott slag och vi frågade om han aldrig blivit tillfrågad om att spela i Landslaget:
- Det är ganska roligt att du frågar det. Jag har personligen aldrig fått erbjudandet om att jag skulle få representera Sverige, men när jag kom upp här (Fredrikstad) sa folk att jag varit närmare en landslagsplats än jag kunnat ana. Om det var ett rykte eller inte vet jag inte, men dom sa att jag hade varit aktuell ifjol våras. Men jag har aldrig själv hört något ifrån någon förbundskapten. Detta gjorde att det blev ännu högre förhoppningar på mig, men det var bara kul.
Fortsättning Del II HÄR
