Intervju med en blodig Johan Andersson
Johan togs ut i landslaget igår och stacks blodig under kvällen, men sa: "Jag ser inte det som en omöjlighet att göra 15-20 mål i år"
Johan Andersson började årets första träningsdag med att bli uttagen i A-landslaget. Hela Landskrona och alla supportrar till BoIS jublar och är enormt stolta över att just Johan Andersson får dra på sig den "riktiga" gula tröjan. Om någon är värd den chansen så är det just Johan och det är i år han ska ta steget till fullt ut etablerad. BoISare fick tag i Johan för en intervju:
- Grattis till landslagsuttagningen Johan!
- Tack så mycket. Den kom verkligen som en överraskning för mig.
Den fåniga frågan typ: "Hur känns det?" hoppade vi över för han lät väldigt lycklig och det fattar ju alla att man är glad om man blivit uttagen till landslaget.
- Du hade inte det på känn då? Inga telefonsamtal ifrån Lars-Tommy?
- I vanliga fall så kan man känna sådant på sig, men detta kom som en liten chock. Ingen har ringt mig och det kan kanske tyckas lite märkligt, men man är lite grön i dessa sammanhang.
- Hur fick du reda på det då?
- När jag var på väg hem ifrån träningen kom det fram en journalist och berättade det.
- Då är du väl nerringd av "sådana" (journalister) nu då?
- Ja det är en hel del som ringer och har ringt.
Om en annan hade blivit kallad för att representera Sverige så hade man väl gjort sig en helkväll och varit som ett uppspeedat barn på julafton, men Johan ger ett lugnt intryck. Han är inte den som bankar sig på bröstet utan verkade väldigt samlad.
- Hur stora chanser tror du att du har till spel?
- Det beror på hur många spelare förbundskaptenerna väljer att "lufta". Annars får jag försöka att göra så bra ifrån mig jag kan på träningarna och ta mig in i laget den vägen.
- Men det är ju tolv debutanter med så det bör väl bli lite spel?
- Oj då! Är det så många? Vi får se hur det går och man får inte glömma att det är bra spelare som är med.
Vad inte Johan verkar förstå (eller så vill han inte fatta det?) är att han själv är riktigt bra. BoISare försökte gång på gång få honom till att säga något som kunde uppfattas "kaxigt", men förgäves.
- Du ska ju nästan skrika ut att du SKA spela i landslaget Johan. Ta för dig lite mer och visa att du verkligen ska synas!
- Det är inte jag då. Nej den stilen passar inte mig.
- Men det är i år du ska slå igenom ordentligt och ta det sista steget för att bli etablerad helt ut. Många hoppas på dig nu Johan för du ÄR ju verkligen bra och det måste du själv känna, eller? Det är i år du ska bli bäst!
- Jag vet att det finns förhoppningar att jag ska spela bra och det är bara inspirerande och det sporrar mig. Fast jag ser hellre att det går bra för laget och att folk hoppas mer på BoIS än på mig för det är viktigare. Men det är ju klart att jag hoppas att jag ska göra en bra säsong för annars vore jag ju dum.
- Hur går det för er då?
- Det ser bra ut för oss och vi kan bara hålla tummarna för att vi ska lyckas.
Som ni märker är det totalt omöjligt att få honom att låta flabben glappa lite extra. Han vill låta spelet tala och tänker mer på laget än på sig själv. Eftersom träningen har startat så var BoISare nyfikna på hur det kändes:
- Det var kallt som satans, men roligt att köra igång igen. Något som inte var så kul var att man blev drabbad av blånaglar.
- Blånaglar? Alltså sådana man får efter en rejäl stämpling?
- Precis! Det blev ett tryck mot stortånaglarna i skorna mot det mjuka konstgräset underlaget. Jag kunde bara vara med på fys-övningarna på eftermiddagen och fick skippa övningarna med boll. Nu blir det till att punktera blåsorna under naglarna och få ut lite blod så jag kan träna nästa pass.
- Hur skötte sig finländaren på träningarna?
- Okkonen var en stor positiv överraskning. Han jobbade bra och hade fin blick för spelet. Sedan höll hans passningar högsta kvalité så han kommer att bli en tillgång för oss.
Träningen verkade glädja Johan trots "blånaglar" och bättre kan ju inte säsongen börja: Uttagen till A-landslaget! Fortsätter det såhär kan det bli ett riktigt kul år för BoIS och Johan själv. Under avslutningen av intervjun lyckades vi få fram lite lite lite som kan tolkas som kaxighet, men det var nog ganska ofrivilligt ifrån Johans sida?
- Ska du spela anfallare eller mittfältare i år?
- I U21 ses jag som anfallare, men i BoIS vill jag spela på mittfältet för där kommer jag bäst till min rätt.
- Pettersson har ju sagt att han ska spela fram dig till 15-20 mål. Ska du göra dem ifrån mittfältet?
- Nä då får jag nog spela i anfallet för annars blir det nog för svårt.
- Så du ser inga hinder för att göra 15-20 mål då?
- Nej det ser jag inte som en omöjlighet om det funkar perfekt för mig och Jörgen. Han är ruggigt bra!.
Vi tackade Johan för han tog sig tid för oss och vi gratulerade honom till landslagsplatsen ännu en gång. BoISare tycker verkligen att Johan är värd denna chans. Nu är det inte mer än rätt att Sverige få chans till det vi får året om: Njuta av Johans konster på fotbollsplanen. Att vi sedan fick honom till att säga att han skulle kunna göra 15-20 mål i år ser vi som en så pass stor prestation att BoISare skulle bli landslagsnominerade!
