Supportrar, semester och triangeldrama
En krönika om hur supportrar har krav och har rätt att ställa krav på klubben de följer. Sedan lite om unga talanger som blir framskjutsade på räkmackor av vattenbärare och nu kan man ta på semestern...
Förhoppningarna på BoIS i år var höga och styrelsen gick ut med en hög målsättning att laget skulle placera sig på den övre halvan i den allsvenska tabellen. Man gjorde klart med Pettersson i vintras och det borgade för att lilla BoIS menade allvar med att sikta mot toppen. Efter en försäsong fylld av bra resultat i träningsmatcherna, men också en hel del skador så blev inledningen av allsvenskan inte som man hoppats på. Visst har BoIS haft en hel del oflyt, men det har ändå varit ofrånkomligt att märka att laget saknat spets och kvalité så därför visade styrelsen handlingskraft när man gick ut och värvade hit Aguiar ifrån storklubben Benfica. Dock hade man lovat fler förstärkningar och fansen var visserligen stolta och nöjda med att få hit Fernando, men det var kanske inte den spelartyp man helst velat se i BoIS. Man har saknat en målspruta och i och med att Jörgen Pettersson mer har tagit en plats bakom anfallet så har han inte levererat mål och då gick klubben ut och värvade Lindbaek.
Man har rätt att ställa krav som supporter
Har man varit involverad i fotboll sedan barnsben och lärt sig spelet så vet man att det svänger hela tiden inom sporten. Dock har man inte behövt vara ett geni för att se att BoIS lidit brist på en "pappa" och en målgörare. Aguiar är knappast hitplockad enbart för sina defensiva kvalitéer utan det är nog mycket hans erfarenhet som styrelsen vill inbringa i truppen. Med Lindbaek är det givet vad han är i Landskrona för: Mål! Han kommer att få ett stort tryck på sig att leverera omgående och då spelar det mindre roll att klubben ber om att André ska få tid på sig att acklimatisera sig. Supportrar ser i första hand resultat, i andra hand ser man resultat och långt därefter kommer helhetssynen. Där klubben vill att man ska se det långsiktigt ser supportrarna kortsiktigt och tycker att klubben gömmer sig och vill vinna tid. När klubben ser kortsiktigt så vill supportrarna ha en mer långsiktig lösning och hur man än vrider och vänder på det så blir det aldrig som den ena parten önskat.
I de bästa fallen kompromissar man, men det är nog ytterst svårt att vinna mot supportrarna som styrelseledamot. Gör man någonting bra som styrelserepresentant så blir det lugn och ro och supportrarna håller sig lugna och man får själv tycka att man gjort ett bra jobb, men då ska man direkt ge sig in i nästa projekt. Supportern kan ta sig en öl, sjunga en hyllningssång & drömma om guld. Båda parter vill BoIS väl och skulle det gå åt helvete kan man alltid skylla på spelarna eller tränaren.
Att förstå sig på fotboll kan vara jobbigt
Ibland så känns det frustrerande att se saker som folk man sitter eller står tillsammans med under matcherna inte verkar fatta, men man har kanske själv åt helvete fel? För att göra det hela enklare så ska jag försöka ge ett par exempel:
1. Många vill se teknikern Rynell på planen i A-laget och det är förståeligt. Men om man ska välja mellan Rynell eller Eklund som kantspelare så måste man väl vara så pass ärlig att erkänna att Eklund har snabbheten och den defensiva kvalitén som kanske Rynell för tillfället saknar, eller?
2. När Janne inte tar med Måns i truppen, trots att det saknas offensiva alternativ, så är det väldigt underligt tycker många och det gör jag också. I matcherna mot ÖIS och Kalmar så hade BoIS en bänk bestående av tre mittfältare och en back och det är snudd på tjänstefel av tränaren när man har en het ung talang som Måns att tillgå. Där kan jag ha svårt att förstå Jannes tankegångar.
Vissa vet inte vad en rak backlinje är för något och pratar man om zonförsvar så blir vissa helt yra i mössan. För de som ser luckor, upptäcker markeringsmissar, ser vilket utgångsläge lagen har i defensiven, upptäcker horribla taktiska misstag eller annan överkurs är de som bara ser klackar och mål jobbiga att sitta eller stå med. Givetvis är det jobbigt för de "okunniga" att höra på de som sönderanalyserar matcher också. Om det finns många olika spelartyper så finns det än fler åskådartyper. De absolut värsta man kan råka ut för är de som tror de vet och gärna gör sig till idioter och åbäken med sina psykade utläggningar. Tyvärr drabbas alltid min läktarsektion av sådana, men om det är jag eller tjockhuvudet bakom, framför eller sidan om vet jag inte...
Unga spelare brukar vara ojämna spelare
Ofta hypas unga spelare och man hoppas för mycket på dem. Man ställer orimliga krav på en spelare som Måns i och med man vill ha in honom i laget och killen har ett inhopp mot AIK ifjol på sitt allsvenska spelkonto. När Alex, Pontus och Johan debuterade så var det i lägre divisioner och de var väldigt ojämna. Pontus spelade ihop med Patrik Sundström under sin tid i randigt och det var klasskillnad. Pontus var en sällan skådad talang som kunde göra otroliga saker med bollen, men Sundström hade rutinen och var klasser bättre än Pontus. Trots detta fick Farnerud all uppmärksamhet och det var bara för att han var ung och talangfull.
Johan och Alex fick debutera under Jönssons första säsong och de konkurrerade i första hand med varandra. I ett topplag i Superettan fick de en kanonutbildning och när det var dags för allsvensk debut hade de redan känt på hetluften. Runt sig hade de självförtroendefyllda spelare och trots att båda är stora talanger så var det de äldre etablerade som fick göra skitjobbet inledningsvis. Vi på läktaren njöt över att BoIS hade två av Sveriges största talanger och hyllade dem oavbrutet. Om vi rannsakar oss lite så kanske vi skulle tittat vem och vad som gjorde att de kunde briljera. Det var spelare som Hasan Cetinkaya som tog extra ansvar och under säsongerna 2001-2002 så fanns denna spelare överallt. Det är lätt att falla för det vackra, men man måste lära sig att uppskatta det livsviktiga och förstå att bakom alla stjärnor springer, river, sliter och offrar sig vattenbärarna för att skapa utrymme för dem.
Supportrar ska vara åsiktsmaskiner
Som supporter styrs man av känslor och många gånger kan man inte se logiken i en tränares agerande. Värst blir det när det går dåligt för laget och man ska hitta felen och då hittar man lätt en syndabock. Jag säger inte att det är fel att vilja sparka en tränare för det kan hjälpa ibland, men hade man haft stolpe in så hade man haft väldigt enkelt att hitta en hjälte eller Gud. Fotbollen berör och upprör och det är därför vi aldrig slutar att diskutera om den, men vem som har rätt eller fel kommer vi allt som oftast inte fram till.
Innan semestern 1: Vi får hoppas att BoIS inte hamnar i samma klabberi som damelitklubben som drabbades av triangeldrama och spelare vänstrade till höger och, ja vänster. Åtta spelare lämnade den klubben och det är mindre bra. Jag får hoppas att BoIS har tvålautomater på väggarna så spelarna inte tappar tvålen i duschrummet...
Innan semestern 2: Reportern som bevakade Kalmar FF - BoIS för Aftonbladet var säkert sommarjobbare eller full. Han skrev att Henrik Nilsson var innermittfältare och Jonas Olson var mittback. Fast egentligen: Det kan vara svårt att se så som BoIS spelade, men pålästa journalister borde veta...
Nu är det semester om knappt en timme och det är i klass med att BoIS gör mål när man stegar ut i tre veckors full (bokstavligt talat) frihet!
