Ris och Ros...
...denna gången till försvararna!
Innan säsongen började så var det många som var oroliga för BoIS försvar.
Mittfältet och anfallet höll allsvensk klass, det var dom flesta överens om. Men skulle en långsam Thorvaldsson, en PeO på ålderns höst med flera hålla för trycket.
Dessutom så fanns det bara ett nyförvärv i truppen, Anders Friberg, som av dom flesta experter inte sågs som något respektingivande namn. Eller som Lasse Sandlin på Aftonbladet uttryckte det, ”Friberg har haft sina bästa år”.
Nu efter sju spelade omgångar och BoIS i serieledning så kan vi konstatera att försvaret har fungerat till 90%... Varför bara 90%? Jo, resterande 10% består av fasta situationer och dessa har varit BoIS stora akilleshäl under våren. Av 8 insläppta mål, så har sex av dom kommit efter fasta situationer, undantagen är Thorvaldssons självmål och Örebros kvittering till 1-1. Bristande kommunikation är nog den största anledning, vid ett flertal tillfällen så har motståndarna stått helt omarkerade i BoIS straffområde, Norrköpings ledningsmål på Idrottsparken är ett av dom mer uppenbara exemplen…
Dessutom så har två av målen kommer på frisparkar som har gått direkt i mål.
Detta efter att Mats har placerat muren konstigt vid båda tillfällena.
Lek med tanken att man hade kunnat förhindra något av dessa målen, tex Sundsvalls frisparksmål eller Pekings nickmål. Detta hade kunnat innebära ytterliggare två sköna segrar för dom randiga och ytterliggare fyra poäng, det vill säga totalt 19.
Nu menar jag inte att vi ska vara missnöjda på något sätt, BoIS har gjort mycket mer än vad vi hade förväntat oss, men tänk om…
Peo Ljung har inlett sin (sista) säsong på ett strålande sätt. Brytningssäker, placeringssäker och har dessutom följt med upp i offensiven vid ett flertal tillfällen. Minns tacklingen på Lasse Nilsson i Elfsborg, som visserligen skulle resulterat i ett kort, men ändå…
Stenhårt in i duellen och sen sprang ”Lasse, Lasse liten” och var rädd om benen under resten av matchen, blev senare utbytt i andra halvlek.
Kapten Nilsson i mittförsvaret har varit en av BoIS viktigaste spelare än så länge. Många har häpnat över Henriks lugn i stressade situationer, men även över hans felfria tacklingsspel, utmärkta huvudspel och förmåga att hålla ihop backlinjen. Har bara gjort ett mindre misstag under dom första sju matcherna och då var Thorvaldsson där och rensade. Dessutom iskall straffskytt!
Även Henriks mittbacks kollega Magnus Thorvaldsson har varit säkerheten själv. Vinner det mesta i luftrummet och stenhård i närkamperna. Har sin enda svaghet i längre löpningar då han ofta är för långsam, med detta kompenserar han med att vara placeringssäker. Gjorde ett något förvirrat intryck i första halvleken mot Norrköping, då han kom helt fel in i matchen, men har i övrigt varit mycket bra.
På vänsterbacken har BoIS enda nyförvärv hittills, Anders Friberg, regerat. Han samspel med Håkan Söderstjerna har fungerat utmärkt. Dom första matcherna så deltog Friberg i offensiven väldigt ofta, vilket han ofta gjorde med beröm. Men med Friberg och Söder på samma kant så tappade man en del defensivt och därefter så har Friberg tagit större defensivt ansvar. Och som han har gjort det... Omöjlig att ta sig förbi i man mot man situationer och med perfekt tajmade glidtacklingar har Friberg skärmat Landskronapubliken!
Övriga spelare som har deltagit i försvararbetet är Per Vig, Gabriel Ucar och Afo Dodoo.
Afo Dodoo kommer att bedömas som mittfältare eftersom det är här han har tillbringat större delen av sin tid, som vikarie för Hassan. Per Vig gör aldrig någon besviken, ger alltid 110% och ”Super Vig” viker aldrig ner sig. Gabbe har haft stora problem med skador, men har visat att han kan om han får vara frisk. Ucar känns som en naturlig ersättare till Peo nästa säsong och det är då han ska vara som bäst...
