Krönika: Not so SILLY after all...
Allan Ravn? Rajko Lekic? Sita-Taty Matondo? Jag känner inte igen mig längre, det är nya tider. Gick igenom sidorna här på Svenska Fans och fann:
Håkan Svensson lämnar HBK för AIK
Arash Talebinejad lämnar Västra Frölunda för AIK
Lolo Chanko lämnar Djurgården för MFF
Christian Bergström lämnar Norrköping för MFF
Fyra nyförvärv fick mig att lyfta på ögonbrynen. Tre av dessa är vid närmre eftertanke dessutom rätt ointressanta. AIK behöver ny målvakt och Svensson en ny utmaning. Arash behöver Allsvenskan och VF lyckades inte ta sig upp. Lolo har varit bänkad för DIF och mår bra av ett miljöombyte. Den enda riktigt heta värvningen är, i mina ögon, den av Bergström. I övrigt består silly season av rykten som ofta är så långsökta att de knappt förtjänar att kallas rykten. Nä, det är nya tider nu. Jag tycker vi kan vara ganska glada över det. Istället handlar de flesta spekulationer om vem som skall stanna och vem som skall gå - behöver jag tillägga att de flesta stannar?
Bajen, ÖSK, ÖIS, HIF, GIF Sundsvall och även BoIS är exempel på lag där det mesta handlar om hur klubbledningen lyckas lösa kontraktsförlängningar med nyckelspelare eller i varje fall med ordinarie spelare under silly season. För vår egen del gäller det visst numera att hitta billigt utomlands, värva ungt samt söka i de lägre divisionerna. De två sista tillvägagångssätten har vi ju egentligen alltid använt oss av men division ett är svårare att hitta guldkorn i till överkomlig kostnad numera. På ungdomssidan slog klubben till igen och dit kan väl nästan Rynell också räknas in. Westerberg är ett riktigt fynd men inte inför 2003 på a-plan. När det gäller de billiga utländska spelarna verkar ju faktiskt det tillvägagångssättet vara en ren katastrof för vår del. ÖISarna jublar förstås över att brassarna stannar - och vi jublar över att de går. Samtidigt är det naturligtvis så att klubben måste vara mycket mer noggranna nu. Gör man ett nyförvärv eller två per säsong krävs det att de inte floppar. Styrelsen har visat klokhet i många år nu.
Nåväl, jag tycker som sagt att vi mest skall vara glada över att marknaden stannat av. Vi har budget och löner under kontroll till skillnad från våra nordliga grannar och våra talanger stannar längre nu. Många av dem har dessutom lärt sig nyttan av just det. I BoIS får de dessutom tid på planen till sitt förfogande. I svaga stunder får jag för mig att tacka Kent Nilsson - utan hans ”verk” hade vi också funnits i den hektiska silly season-världen mellan 1995 och 2000 och haft löner och utgifter idag som burit raka vägen utför.
Lugna vintrar väntar.
