AIK-Öster 3-0
Richard Money fick se den önskade inställningen igen. Alm gjorde viktigt mål igen. Vi vann igen.
-Vi satte upp några mål inför matchen och spelarna gav bra respons på dem, sade Richard Money på presskonferensen efter matchen.
Målen AIK satte upp i ett "förnuftigt samtal" imorse - efter Moneys återkomst från England - mellan spelare och ledare handlade främst om disciplin och formation. Bristen på dessa två i matchen mot Elfsborg påminde tränare Money om vad han sett på bilder från 2002 års AIK-matcher. Något man inte har råd med om man vill vara ett topplag, menar han.
-I en majoritet av de elva matcherna före den i Borås har vi haft väldigt bra arbetsmoral. Idag hittade vi tillbaka till den och spelade som ett lag. När vi spelar så är vi ett "hyggligt lag", svårspelat och svårslaget.
Första halvtimmen
Richard Money och vi övriga 5000 på arenan fick se ett taggat lag från start. Gnaget startade med ett starkt tryck mot det södra målet, med en nick strax utanför av Alm på Hochs inlägg redan i första minuten. Krister Nordin såg närmast förbannad ut varje gång han satte press i sin roll som den som i första hand checkade högt på innermittfältet. Flera av AIK:s möjligheter till avslut täcktes av siste försvarare, men efter hand kom även Öster i kontringar som de kunde ha förvaltat mycket bättre, men stannade istället upp och fick på så sätt se hemmaförsvaret samlas. Liknande var det även med AIK-anfallen, som inte ser ut att vara intränade utan mer baserade på var ytorna skapats för stunden. Ofta var det Rubarth som drog isär motståndarna, såväl med som utan boll. Rubarth gjorde ytterligare en i raden av bra matcher och har under våren visat upp en aldrig tidigare skådad jämnhet.
Under den första halvtimmen var de bästa lägena ändå Östers. Deras kontringslägen uppkom flera gånger på grund av att stötande gnagare kom fel och inte hängde med tillbaka, främst Kibebe och Sundgren. (Den senare blev också varnad vid en sådan chansning, liksom Hoch som onödigt gick in med dobbarna före). Efter Alms nick i matchöppningen luktade det mest mål dels på en tung frispark som vållade Håkan besvär, dels på en kontring till vänster med uselt avslut över av Ottosson som vände bort Tjernström efter ett snyggt inlägg av Patrik Karlsson.
Ledningsmålet
Sista kvarten skapade AIK mer och då kom också ledningsmålet. Ayos skott i utsidan av krysset från snäv vinkel, ett skott i målvaktens famn av Rubarth och en Österhörna som nickades i stolpen och ut av Christer Thor, var tre händelser som utspelades minuterna innan 1-0. Målet: Hoch slår en crossboll som Alm tar emot och vänder in för att spela ut på yta mot en ropande Rubarth. Denne hinner titta upp innan han slår ett av många lysande vänsterinlägg och Svante kan nicka åt det håll målvakten förflyttar sig ifrån. Tiden fram till paus utgörs underhållningen av att läktarsektionerna häcklar varann och att AIK spelar nätt och kvickt i anfallen. De sista fem minuterna dominerar AIK men det enda avslutet är en nick av Ayorinde strax utanför i slutminuten.
Den stora skillnaden jämfört med måndagens första halvlek är att uppspelen går snabbare (och flackare) mot mötande forward, att rörligheten är något bättre och att vi tar ledningen. Ty att spela i ledning är årets AIK mycket bra på, det är då spelglädjen och modet verkligen syns.
Alm slår till
Kuznetsov sade i pausen som sista ord till sina spelare att vara "vakna från första minuten" men fick ändå se en ren Alm placera in 2-0 tidigt efter väggspel mellan Nordin och Hoch. Därefter tappar Öster det mesta och AIK har ytor, tid och lust att spela ut. På gränsen till nonchalant spel visas upp gång på gång, med flera publikfriande inslag från främst Nordin men också från Rubarth. Den senare var dessutom ruskigt effektiv och slog inlägg på inlägg av mycket hög klass. Varje gång Mats fick bollen var Öster i fara, särskilt som deras avvaktande försvarsspel inbjöd till det. Mängder av anfall byggdes upp på vänsterkanten, där även Tjernström var mycket bra. Öster ändrade till ett mer offensivt 4-3-3 och i slutet till 3-5-2 men inget hjälpte. Alm, Ayorinde, Hoch, Rubarth och Nordin radar upp chanser medan Öster kan kontra ett fåtal gånger. Björck, Svensson och dåliga avslut hjälper till att hålla nollan. Med fem minuter kvar punkteras matchen när Rubarth efter en öppnande cross från Corneliusson kan utmana, gå inåt och vackert placera bollen högt via den högra stolpen.
Sammanfattning
En stabil seger mot ett klassen sämre lag. Målen trillade in med perfekt timing, precis som mot Häcken i förra omgången. Eller som Östers tränare Kuznetsov sammanfattade: -Vi är oslipade bakåt och gör enkla misstag, framåt saknar vi en riktig målgörare. Vi tappade i andra halvlek och slutade spela som ett lag, men vi hade lika bra chanser som AIK i första halvlek och med ett ledningsmål - vem vet?
Att landslagsspelarna skulle vila var något lagledningen tänkt på sedan flera veckor och gav också 2-3 hungriga spelare möjligheten att spela in sig i det lag som startar mot Örebro, då ju som bekant Rubarth och Nordin är avstängda. Money sade att han i måndags kväll tänkte "vem ska spela?" medan han nu har fått svaret av 13-14 spelare att "jag vill vara på planen".
Vilka som får vara på planen återstår att se, men jag skulle påstå att Rubarths frånvaro är värre än Nordins. Nordin är en trögare spelare nu än ifjol och Rubarth har bidragit med mycket av den kvickhet vi lever på. Ayorinde övertygade inte med boll och bör knappast ta plats från start på tisdag. Ishizaki, Nilsson och Tamandi går rimligen in i laget. Ishizaki är ett måste på grund av mittfältets avbräck, medan Kibebe och Sundgren inte kommer upp i Nilssons och Tamandis nivå. Tamandi är snabbare, säkrare med boll och bättre i positionerna än Kibebe, som visserligen vågade sig fram mycket i banan mot Öster - något ytterbackarna gärna får försöka även mot bättre lag. Sundgren är skickligare med boll än Nilsson och agerar många gånger lugnare. Men han chansar alldeles för mycket i defensiven, väljer de mest bekväma lösningarna som lätt kan bli riskfyllda. Idag fick Björck vid en handfull tillfällen agera städare åt sina kolleger till höger. Corneliusson kan knappast trivas i sin nuvarande situation, men borde normalt vara en kandidat mot Örebro på grund av löpviljan. Hoch visade inget extra i ovan roll men jag ser hellre honom framför någon av Kibebe och Svante på mitten än de båda sistnämnda tillsammans. Idealet i teorin är Andersson på mittfältet och Svante bakom.
