GAIS mot SM-guld
En underbar kväll för en fotbollsmatch, sol och lagom varmt. Det enda som fattades var en grön gräsmatta. Gräsmattan var gul till största delen och verkade vara i avsaknad av gräs, men villkoren var ju lika för bägge lagen.
Vi på redaktionen beklagar att det dröjt med matchrapporten. Vi har helt enkelt missuppfattat varandra, och därför denna försening. Men bättre sent än aldrig.
GAIS ställde upp med följande lag till start,
Dime
Lundén , Ekunde, Östberg, Kenneth
Friberg da Cruz, Hedinsson, Ekong, Gudmundsson
Lundgren
Holmberg
Direkt från start syntes det att våra spelare var taggade, de öppnade matchen precis lika aggressivt som mot IFK. Elfsborg kom egentligen ingenstans under matchens första
25 minuter, det var härligt att se våra grabbars inställning. Dessutom så fick vi till skillnad mot derbyt utdelning redan i början av matchen.
I den 11 minuten så slog Holmberg ett underbart inlägg från högerkanten som en av våra spelare hoppade över vilket gjorde att Gudmundsson fick ett kanonläge, skottet gick inte av för hackor. Felet för oss var bara att Wiland gjorde en kanonräddning och fick ut bollen till hörna. På hörnan så kom Bobbie som skjuten ur en kanon och knoppade snyggt in bollen. Mål för oss efter 12 minuter, livet kändes plötsligt väldigt gott.
Efter detta mål så lyckades IFE få tag i bollen och komma i några anfall som inte kändes speciellt farliga. Istället var det GAIS som fick en frispark mitt på Elfsborgs planhalva. Denna slog Kenneth så där underbart, lagom hårt och högt. Bollen mötte Johan med pannan och satte den stenhårt i Wilands vänstra stolpe, returen var Gudmundsson nära att raka in men en Elfsborgare kom emellan. Nära två noll var det i alla fall.
När klockan tickat iväg nästan 30 minuter så kommer Elfsborgs första farlighet när Ishizaki får iväg en farlig frispark som Dime räddar snyggt. Strax efteråt kommer Elfsborgs kvittering. Holmén får in en boll i straffområdet och när Östberg skall rensa så slår han hål i luften. Bollen går mot Anders Svensson men Dime kommer ut bra och fångar bollen, men ve och fasa han tappar bolluslingen rätt ut till Keene som lyfter in den i mål, kvitterat.
Efter denna kalldusch så har vi lite besvär under en period, men det är inget mot de besvär som domaren har. Kenneth gör en snygg brytning på mittplan som av någon helt outgrundlig anledning ger Elfsborg en frispark och Kenneth ett gult kort. Strax efter detta blåser han helt felaktigt av Ekong för andra gången, Ekong blir halvgalen och detta belönar domaren med ytterligare ett gult kort.
Frisparken som följer leder till en hörna för Elfsborg som slås i överliggaren, men den hade Dime tagit om den gått under densamma. I minut 42 får Östberg oturligt en armbåge i ansiktet (helt oavsiktligt av Ilola), han blir liggande och förs så småningom ut på bår. På grund av detta blev vi en man kort en stund och Elfsborg flyttade genast fram positionerna. I minut 48 (45 + 3) så kom Tobiasson in som ersättare för Östberg. I halvlekens sista minut fick Lundgren ett gult kort efter att snyggt ha sänkt Holmén, en riktig bedömning.
Andra halvleken startade jämnare än den första men det var ändå vi som var aggressivast och ville mest. Alla GAISare sprang på allt och stressade sina motståndare av bara den. Holmberg hade ett skott efter en vändning som Wiland med stort besvär lyckades få ut till hörna. I den 63 minuten bytte Elfsborg ut Alexandersson mot Mattias Svensson. Mattias var pigg alert och lagom elak i vanlig ordning när han väl kom med. I minut 70 så fixade han Elfsborgs farligaste chans på halvleken, han tryckte helt enkelt till Ekunde och spelade ut bollen till Ishizaki som slog bollen snett bakåt till en helt fristående Holmén. Han lyckades från ungefär fyra meter få bollen högt över målet, tack och lov, nära var det hur som helst.
I minut 78 bytte vi ut Gudmundsson mot Dohlsten. Det var mycket spel på mitten och Elfsborg hade bollen rätt mycket, men de kom ingenstans. Detta trots att de bytte in både Sjöhage och Bajrami, byten som väl skall vara offensiva men GAIS jobbade vidare och lyckades hålla motståndarna borta från det egna målområdet.
I minut 87 byts en tröttkörd Bobbie ut mot Dahl och jag börjar hoppas på en pinne. Men GAIS ville annat, i den 87 minuten får Holmberg på ett skott som går alldeles utanför Wilands vänstra stolpe. I minut 89 får samma man på ett skott som en motståndare täcker med armen i straffområdet. Någon straff blir det inte, utan istället lyckas Dohlsten forcera fram bollen till Lundgren, som snyggt sätter den till vänster om Wiland, med en höger bredsida, 2–1 till oss och tokglädje på läktaren. I det allmänna kaos som uppstår bland oss supportrar så råkar jag tappa mina glasögon så de sista minuterna blir något dimmiga. Vi lyckas dock försvara oss och hålla ledningen till dess att domaren blåser av matchen och jag lyckas med lite hjälp hitta mina glasögon.
Sammanfattningsvis så tycker jag att vi vann helt rättvist, planen var ingen höjdare men det var ju lika för bägge lagen. GAIS kämpade och slet hela matchen och återigen visade det sig att Elfsborgs offensiva spelare inte tycker om när de blir närgånget uppvaktade. Någon spelarkritik ger jag inte då alla jobbade och slet helhjärtat, bra så. Dock kan jag väl framhålla Tobiasson som kom in i första halvlekens sista minut och förtjänstfullt ersatte Östberg när han blev tvungen att lämna (för gott?). Avslutningsvis kan jag inte låta bli att tycka att det var starkt att vinna när vi tidvis hade tolv man emot oss och jobbigast att möta var killen i röd tröja, bra jobbat GAIS.
