- -
Hammarby 1-0 Umeå FC - Vi hade i alla fall tur med vädret
UFC fick se sig besegrade i solskenet på Söderstadion efter Sinan Ayrancis mål i den första halvleken.
Första halvlek:
Söderstadion formligen kokade. Av sommarvärme och av läktarsång. Jag erkänner att armhåren reste sig när ”just idag är jag stark” vrålades ut över arenan. Hammarby kom till start med samtliga tre nyförvärv i elvan. UFC valde å sin sida att starta med AIK-lånet Nicklas Maripuu på innermittfältet, något som förpassade ut Erik Lundström till vänsterkanten.
Hammarby inledde klart starkast och det kändes lite smånervöst på sina håll i Umeå. Bollinnehavet första kvarten måste nästan ha varit Barcelona-överlägset för det grönvita hemmalaget. På högerkanten lyckades Bajen gång på gång komma runt och varken Lundström eller Jasim skötte defensiven klockrent.
1-0: Efter ett inlägg från just den kanten smet Sinan Ayranci förbi Karl Morten Eek och nickade in 1-0 bakom Vladimir Sudar. Ett högklassigt mål som förde tankarna till huvudspelets maestro Miroslav Klose.
Tränarduon Andersson-Gibson såg var det brast och flyttade ut Adam Chennoufi till den vänstra kanten och flyttade Erik Lundström till trequartistarollen.
När domaren blåste för halvtid kunde vi se tillbaka på en väldigt grönvit halvtid. Hammarby hade spelet, chanserna och kommandot. För UFC: s del såg det mest ut som på tiden med Bajen-bekantingen Andreas Hermansson i laget. Långa bollar på ensamme anfallaren, idag Danny Persson.
Andra halvlek:
UFC löpte ut med en helt annan pondus till den andra halvleken. Lite mer rakryggade. Lite mer bestämda. Lite mer resoluta. Gästerna kunde trycka upp laget mer och började gneta sig fram så smått. Chennoufi var ett ständigt orosmoment framåt och fick mycket boll. Lite sådär Chippen-irrationell i sina aviga dragningar. Dessvärre höll inläggen pojklagsnivå som någon uttryckte sig. Och det var bara att instämma, dessvärre.
Johan Larsson skulle få ett gyllene läge att kvittera. Med sin speed vinklade han förbi försvararen och skar inåt likt en patenterad Arjen Robben-aktion och avlossade vänsterkanonen. Skottet, reflekterad av ett von Schlebrügge-ben styrdes i en båge som såg ut att passera mållinjen. Men den slängande Johannes Hopf fick en tå på bollen och räddade. Bittert satt jag mig ner igen efter att ha flugit upp övertygad om att en kvittering skulle ske.
Hammarby förde spelet och skapade det mesta. Men UFC kunde med jämna mellanrum sticka upp (betydligt fler gånger än i första halvlek) och hota i anfallsspelet. Även om de riktigt heta chanserna uteblev, Larssons undantaget, kunde nog få i hemmapubliken luta sig tillbaka särskilt trygga.
Tränarduon slängde in nyförvärvet Brian Wake som skulle hjälpa till att öka takten sista kvarten. Ut gick den evigt löpande Danny Persson. Sista kvarten gick oerhört snabbt. Febrilt grymtade jag över uteblivna UFC-forceringar. Det där enorma sluttrycket Chelsea brukade mäkta med i slutet av matcher förut uteblev helt enkelt. Erik Lundström var nära med en skarvnick men utöver det skapades inte mycket. Domaren blåste av matchen, hemmapubliken fick se en efterlängtad triumf och för oss bortafans var det bara att borra ner huvudet och göra sig redo för en nio timmars bussresa hem.
Sagt efter matchen:
”Vi kommer inte igång från start. Tafatta i försvarsspelet och oprecisa i anfallsspelet. Hammarby fick hur mycket yta som dom ville.” – Örjan Andersson, tränare Umeå FC
”Jag har bara en riktig träning med killarna. Jag vet inte riktigt var dom vill ha bollen och behöver lite tid för att komma in i laget. Det är alltid tungt att förlora mot Bajen för mig som är Stockholmare och allt annat än Bajare.” – Nicklas Maripuu, mittfältsdebutant och AIK-lån i Umeå FC
Sammanfattning:
Som någon yttrade sig; Hammarby var det mindre dåliga laget, vilket gav dem segern. Matchen var för den neutrala fotbollstittaren kanske ingen klang och jubelföreställning. UFC gör överlag en på gränsen till godkänd insats. Första halvlek var en av årets allra sämsta medan andra halvlek var betydligt bättre. Ändå var den genomgående känslan att något saknades. Kanske var det känslan av att skapa ett etablerat anfallsspel. Anfallen var korta och direkta och handlade mest om att antingen hitta Danny Persson eller Adam Chennoufi. I försvarsspelet tillät man Hammarby rulla för mycket boll och pressen var under all kritik. Hemmalaget kunde allt som oftast ta riktigt med god tid på sig att prickskjuta sina inlägg. I UFC var Vladimir Sudar den klart främsta spelaren. Även om det inte krävdes några fantomräddningar var han tryggheten själv och tog det som skulles. Målet var otagbart. Jasim hade en mycket tung match och kom likt Erik Lundström lite fel in i det hela. Maripuu fick 70 minuter och visade prov på ett tryggt och moget passningsspel. Värt att notera, 6564 åskådare kom till matchen, en siffra som var mindre än de 7 045 som kom på matchen i Umeå! Härnäst väntar Jönköping hemma på måndag och kampen mot ett förnyat kontrakt fortsätter.
Bäst i UFC:
+++ Vladimir Sudar
++ Fredrik Wennebro
+ Danny Persson
Matchfakta:
Hammarby-Umeå FC 1-0 (1-0)
Mål:
1-0 20' Sinan Ayranci
Statistik:
16/ 6 Skott
11/ 4 Skott på mål
8/ 2 Hörnor
15/16 Frisparkar
4/ 1 Offside
2/ 2 Gula kort
Byten UFC:
69' Johan Larsson (ut) - Brian Wake (in)
70' Nicklas Maripuu (ut) - Hampus Bohman (in)
81' Danny Persson (ut) - Simon Mårtensson (in)
Varningar UFC:
Fredrik Wennebro och Marko Mihajlovic
Publik:
6564
