Inför BoIS - Värnamo: Pär Cederqvist: "Landskrona var min roligaste tid i karriären."
När samtliga BoIS-forwards står på noll mål får vi besök av en ex-randig som är en pålitlig målskytt. Vi ringde upp Pär Cederqvist för att prata om alkohol, ånger och hemkänsla.
Du har gjort en av de roligaste målgesterna jag sett på IP. Jag tänker på när du kom tillbaks med J Södra första gången. Berätta!
– Man fick ju höra en del. Det var burop och det var någon som ropade något så då tänkte jag att jag fick göra en skål med den personen.
Jag minns det som att du vände dig om och gjorde en gest som att du öppnade kapsylen på en ölburk, hade du verkligen inte tänkt ut den innan?
– Nej, det var något som bara kom.
Vad var bakgrunden?
– När jag spelade i Landskrona hade några i laget varit ut någon gång men det var inget farligt. Det var en vecka till nästa match men det gillades väl inte riktigt av alla. Vi är också människor och måste få ha roligt ibland. När det går tungt kan det vara läge att träffas utanför planen och få tänka på annat. Sådant förstår inte alltid fansen
Tjafsar supportrar för mycket om alkohol?
– Det var ganska mycket fokus på det just i Landskrona tycker jag. Men det är en liten stad och då kan det bli så. Det pratas mycket.
Vad minns du annars från åren i BoIS?
– Jag var där i 2 ½ år. Det var den roligaste tiden i min karriär. Jag trivdes kanonbra med alla i laget.
I så fall, varför lämnade du?
– Det kändes som att vi inte kom någon vart och sedan var det det här med tränaren. Det funkade inte jättebra för mig med Anders Linderoth. Det kändes som att det var dags att göra något nytt.
Precis när du skrivit på för J Södra blev det klart med Henke Larsson som ny tränare. Som forward, kände du inte lite ånger och att det hade varit spännande att jobba med honom?
– Nja, det gjorde jag väl inte men det är klart att det hade varit kul. När man har skrivit på för någon annan så är man så inställd på det och då tittar man framåt. Det finns ingen ånger, jag känner i så fall mest att det hade varit kul att ha honom som tränare.
Du har ju hunnit med en hel del klubbar. Du var i Djurgården, Öster, Walsall i League One och till och med en sväng i Vietnam. Jag antar att det finns en hel del brytpunkter där man måste välja att stanna eller lämna och att gå till den klubben i stället för den. Tänker du ibland på vad som hade hänt om du hade valt annorlunda?
– Lite kan jag tänka så. När jag lämnade Värnamo och gick till Djurgården så hade jag massor av alternativ. Det kunde till exempel blivit Halmstad eller Kalmar. Jag hade kanske inte behövt ta ett så stort steg direkt. Jag tyckte jag var i strålande form när jag var i Djurgården men fick ändå inte så mycket speltid. Hade jag gått till en av de andra klubbarna så hade jag kanske fått fler matcher i Allsvenskan. Sedan vet man såklart aldrig vad som kunde ha hänt. Annars gäller det också att ha lite flyt och vara het när ens kontrakt går ut. Så som marknaden ser ut så händer det väldigt sällan att en klubb lägger upp några miljoner för att köpa loss en spelare.
Ni hade ju ett jättebra lag i Djurgården då, man måste kanske ha lite flyt och komma till en klubb vid rätt tid också. Sedan finns det väl en skillnad mellan att göra trygga val och att ta risker och pröva något exotiskt och nytt. Av alla val, vilka tänker du mest på?
– Jag måste faktiskt säga att jag har gjort väldigt enkla val. Om man vill uppnå sina mål så måste man tänka på sig själv. Det är sånt som fans kanske inte vill höra men så är det.
Nu är du tillbaks i Värnamo. Puben Lucky Duck är borta men Pizzeria Chaplin är kvar. Hur känns det att vara hemma igen?
– Det känns skitbra. Vi har ett ungt och spännande lag och även om vi haft en trög start så vann vi senast. Vi kanske har tappat in något lite dumt mål och borde ha tagit fler poäng.
Känner du mentalt att du kommit hem eller vill du ut igen?
– Tanken är väl att detta är min slutstation på karriären men sedan vet man aldrig. Det handlar också om hur länge kroppen håller men förhoppningsvis är det väl några år till. Dyker det upp något som känns rätt så kanske det blir en tur till.
Om vi går över till BoIS-Värnamo på måndag då, för tillfället ett bottenmöte, vad säger du om den matchen?
– BoIS är alltid tuffa att möta speciellt i Landskrona. De är ju ett spelande lag precis som vi så jag tror det kan bli en öppen match och mycket målchanser.
Många målchanser säger du, har du tänkt ut en ny målgest då?
– Ha ha, nej men det kanske kommer något.
Jörgen Pettersson roterar tombolan
Efter en lovande start har BoIS dalat i tabellen. Inför matchen mot Värnamo känns det som att man redan står vid ett vägskäl där tre poäng är ett krav om man ska kunna titta uppåt. Att kalla jumbolaget för en mardrömsmotståndare är kanske att ta i men faktum kvarstår att BoIS fortfarande inte slagit Värnamo i Superettan. Två oavgjorda och två förluster är facit. Bortalaget har åderlåtits på spelare de senaste åren men lyckades ta årets första seger i förra omgången efter ett sent mål mot Brage.
BoIS rapporterar en skadefri trupp och efter en usel andra halvlek mot Ljungskile senast har Jörgen Pettersson aviserat förändringar. Sju insläppta på två matcher och ytterst få målchanser mot Ljungskile talar sitt tydliga språk. Rudolfsson i backlinjen? Fredrik Karlsson och Tapper Holter in i laget igen? Erik blir dagens Andersson istället för Mathias? Eller kanske Tkacz gör årsdebut? Låt gissningslekarna börja!
