Kalles Kolumn: Trebackslinje i Umeå?
Redaktör Karl Sundström, funderar, dissekerar och sätter perspektiv när svensk fotboll i allmänhet och Umeå FC i synnerhet analyseras
Det blåser nya vindar över Umeå. Spåren från fjolåret i Superettan finns kvar på sina håll och kanter. Trots att jag skrapat bort ett antal så fanns senast jag kollade ännu ett Falkenberg-klistermärke fast på T3 Arena. Nu är det bortskrapat och nya vindar blåser över den snötäckta arenan. Borta är tränarduon Stuart Gibson och Örjan Andersson. Borta är stora delar av den backlinje som spelade i Sveriges näst högsta division. Och på plats är en ny tränare. Johan Sandahl skiljer sig ifrån UFC: s tidigare tränare. Han har ingen tidigare koppling till Umeå och UFC. Det är ett nytt namn. Efter den presskonferens där han presenterades som ny huvudtränare skrev jag: »Att UFC såg utanför ramarna och hittade ett nytt namn gläder mig. En ung, ambitiös tränare med lite nya idéer kan göra klubben mycket gott.«
Nya idéer alltså. Mycket har förändrats i UFC genom åren. Men en fyrbackslinje och ett överlag rakt spel, allt som oftast 4-4-2, har varit solklara komponenter. Men så i helgen skedde en förändring på den punkten. UFC var nere i Sundsvall och spelade årets första träningsmatcher på fullstor plan mot GIF Sundsvall och Hudiksvall FF - och detta med en trebackslinje.
Som jag tolkar det är det den typen av trebackslinje som bygger på tre mittbackar som flankeras av två yttrar som ska vara med i anfallsspelet - men vid försvarsspelet ställa om till ytterbackar och bilda en fembackslinje. Ett krävande system som tar ett tag att sätta. Men samtidigt ett system som känns lika mycket 2013 som det gamla 2-3-5-systemet känns 1800-tal.
Jag är inte något tränargeni men jag har vissa taktiska teorier inför framtiden. Jag är ganska övertygad att trebackslinjer bara kommer att bli vanligare och vanligare. Den »moderna ytterbacken« man pratat så mycket om och refererat till att man vill få fram »nya Cafús och Roberto Carlos« tror jag kommer bli mindre frekvent. Istället tror jag mer och mer fokus läggs på att få fram offensiva spelskickliga mittbackar. Mittfältsankaret Javi Martínez får fungera som ett exempel. Ifjol tog spelaren - vars spelstil kan liknas vid Xabi Alonsos - steget från innermittfältare till mittback och gjorde stor succé i Athletic Bilbao. Den typen av steg och den typen spelare tror jag tillhör framtiden. Där är UFC med på tåget med en trebackslinje som uppmuntrar till den typen av spel.
Premier Leagues mest underskattade tränare är enligt min åsikt Wigans Roberto Martínez. Jag skrev en lång text om detta i ett annat forum, i en annan tid. När hans lag låg pyrt till under fjolåret gjorde han en liten justering som gav enorm effekt. I en taktisk konservativ liga som Premier League var Martínez övergång till en trebackslinje uppseendeväckande. Resultaten därefter talade sitt tydliga språk. Systemet terroriserade United, käkade upp Arsenal, utmanövrerade Liverpool och säkrade det till synes omöjliga Premier League-kontraktet.
Under årets säsong har flera stora europeiska klubblag hoppat på trebackslinjetåget. Jag skulle se de som ett indirekt resultat av Martínez manifestation om hur effektivt det kan vara när det fungerar. Klart, föregångare har funnits – Kroatiens VM-lag 1998 exempelvis. Men Roberto Martínez visade att det fungerar i den moderna fotbollsvärlden. Barcelona sökte »ytterligare en dimension« i sitt spel och experimenterade med tre mittbackar. Roberto Mancini har provat med sitt Manchester City precis som Brendan Rodgers gjort med Liverpool. I Italien var Napoli tidigt ute med ett frejdigt 3-4-3 som presterade fint i Champions League. Dessutom har också Juventus och Antonio Conte sökt den där ytterligare dimensionen i sitt spel och prövat en trebackslinje. Men det finns ingen resultatgaranti. Systemet kräver mycket. Sverige experiment i ett kokande Tirana för några år sedan slutade också där när 0-0 mot Albanien inte var det resultat man hoppats på. Sedan dess är den blågula fyrbackslinjen intakt.
Jag tycker det finns klara och tydliga belägg för att UFC spelar med tre backar nästa år:
- Ytterbackarna Joel Burström, Mohamed Kamanor och Ali Jasim är inte längre kvar i klubben.
- Det verkar uppenbart att nya mittbackar sökes. Marko Mihajlovic och Jens Sjöström d.ä finns kvar sedan ifjol. Dessutom har klubben blivande Umeå-stundenten Dillan Ismail på provspel precis som Skellefteå FF: s Olof Bergqvist, som enligt Norran dessutom ska vara så gott som klar för klubben. Och igår kom nyheterna om att Mjällbys f.d mittback Adam Larsson ska provträna med Umeå FC.
- Trots att det inte direkt kryllar av anfallare i dagens UFC-trupp spelade en av de få, Timothy McNeil, som mittback i cupen.
Argumenten till trots. Vilken uppställning Johan Sandahl ställer på banan när serien kickar igång i april borta mot Frej är oklart. Men experimentet i Sundsvall och aktiviteten på transferfönstret indikerar ändå på att en taktisk förändring kan vara på gång. Hur en potentiell trebackslinje sedan skulle fungera är en annan fråga. Sådant tar tid att sätta på plats. Men de nya vindarna över Umeå tycker jag likväl doftar framåtanda. Jag välkomnar det. Trebackslinje tillhör framtiden. Och framtiden tillhör Umeå FC.
