Mak mitt i maten, efter BoIS inför Oskarshamn
Jag lanserar min nya grej, jag kommer ringa huvudtränaren Mohammed Ali Khan, varje vecka. Ibland flera gånger i veckan. Jag ska alltid ringa lunchtid, vi ska prata om matchen som varit o matchen som kommer och om lite andra grejer.
Jag ringer Mak, han jobbar hemifrån idag. ’Får du någonting gjort?’ frågar jag.
Han skrattar o säger att han kollat på en jävla massa klipp, jag frågar om det är förberedelser inför Oskarshamnmatchen. Både och, svarar han. Jag har även kollat vår andra halvlek mot Landskrona 3 gånger och första halvlek 2 gånger.
Sån är han, det har jag lärt mig nu efter alla timmar vi pratat. Men det är ändå förvånande varje gång. Noggrannheten och engagemanget. Vi pratar vidare:
- Första halvlek var bra - men ineffektiv, vi borde kanske haft med oss ett mål. Två kanske. Men det är tillfälligheter, de chanserna vi missar kan lika gärna gå in nästa gång.
Jag är beredd att hålla med och vi är rörande överens om att matchbilden hade sett helt annorlunda ut om HFF lyckats få första målet.
Jag som åskådare var nöjd med första halvlek - HFF var definitivt inte underlägsna favorittyngda BoIS och såg fram emot andra halvlek. En halvlek där laget tappade ALLT.
Vad sa du i halvtid?
- Eftersom första halvlek i mina ögon var okej, så sa jag att fan grabbar nu har vi avverkat första 45. Nu kör vi. Det är bara att släppa loss nu! Men ja, det fick ju motsatt effekt kan man säga. Offensiven höll tyvärr inte och vi vågade inte riktigt.
Vi skulle börja spela boll mer - men istället backade vi hem o vågade inte hålla bollen.
Han fortsätter:
- Tro det eller ej men första femton i andra halvlek så hade vi ett större bollinnehav än Landskrona. Det kändes inte så när man såg det på plats, men när vi kollar matchen i repris så syns det tydligare.
Vi fortsätter prata, jag säger att jag tyckte spelarna såg rejält slitna ut i andra halvlek. Mak håller inte med alls:
- Nä. Det tycker jag inte.
Jo, men fan mellan matchminut 60 o 80 var det ju rejält ofokuserat o nästan panikslaget?
Han ger med sig lite:
- Ja, jo vi var tillbakapressade. Det har du nog rätt i, det sliter. Men jag tror inte det beror på att vi är sämre tränade. Det var nog lite nerver också. Tyvärr.
Vissa spelare på bänken och några på läktaren, det fick några att höja ögonbrynen.
Kommentar på det?
- Ja, så är det. Vissa spelare ligger efter i fysiken pga skador och vissa spelare har inte riktigt haft fokus på rätt saker.
- Jag vet att somliga ropar efter byten i halvtid, men jag måste tänka långsiktigt också. Vad är bäst för klubben på lång sikt, förstår du?
Jag förstår precis och vi är eniga där.
Jag ber honom se tillbaka till matchen och trots att vi torskar o spelet lämnar väldigt mycket övrigt att önska, så vill jag höra om det finns några namn han vill lyfta.
Han ber mig svara på den frågan först, vilka spelare vill jag lyfta? Jag ger honom min lilla lista och han håller nästan med om alla namn.
Jag brasklappar lite o säger att jag även bedömt lite utifrån bara första halvlek. En match är nittio minuter påminner han mig om.
Jag är en idiot.
- Ja, jag tycker både Snarberg o Harrysson var bra.
Jag fyller i att Snarberg alltid är bra.
Nåja, i morgon är det Oskarshamns konstgräsmatta som väntar. Har du en startelva klar?
- Nä, jag sitter o pillar med det fortfarande. Det finns många spelare jag skulle kunna byta ut o ersätta, det är fint. Vi har en riktigt bra konkurrenssituation och spelarna vet att de måste leverera. Jag har spelidéen klar för mig och du kommer få se ett annat lag än du såg mot BoIS det kan jag lova.
Det kan du lova?
- Det kan jag lova!
Vi pratar om morgondagens motsåndare, jag nämner Peiman Eliassi o frågar vad han ska göra för att den jäveln inte ska bomba in tolv bollar med sitt hästskott.
Mak hummar tankspritt och jag hör barnskrik i bakgrunden, sen svarar han ”ja han skjuter hårt va?”. Ja jo, säger jag. Han skjuter dynghårt.
- Du Henrik, vilken hand har man förlovningsringen på?
- Fan har du förlovat dig?
- Nä nä, men jag hittade min ring nu!
Jag förstår att samtalet är över.
