Krönikan: Nollan intakt men alla skador stör
Ännu en klar seger, ännu en nolla. Säsongen har inletts på ett bra sätt. Just nu är det bara alla skadade anfallare som stör.
Spelaromdömen och kommentar efter AIK-Brommapojkarna.
Först lite personliga spelaromdömen efter gårdagens match:
Håkan Svensson fortsätter att övertyga. Han har fått en kanonstart i AIK och det känns mycket skönt att värvningen av "Vigo" inte kommer att bli ifrågasatt. Igår hade han det inte lika svettigt som mot Cafét, men han hann ändå med ett par viktiga räddningar. Känns mycket placeringssäker.
Backlinjen: Daniel Tjernström överraskade positivt mot BP. Om det berodde på svagt motstånd eller egna framsteg vet jag inte, man han gladde som vänsterback genom att spela smart och enkelt. Hans fina spelsinne löste flera situationer.
Gary Sundgren gjorde det mesta rätt, förutom när han trampade på bollen och serverade BP en gratischans. Han styrde backlinjen med sitt snack och startade flera anfall med precisionspassningar centralt i banan. I duellspelet hade BP:s anfallare inte så mycket att säga till om. Mittbackskollegan Fredrik Björck såg stabil ut men det gick att skönja att hans stora svaghet som försvarsspelare är man-man-spelet när han måste vända snabbt. Han gick bort sig markant ett par gånger vilket såg lite oroande ut.
Jimmy Tamandi var enligt undertecknad bäst på planen i AIK. Han fortsätter att göra väldigt många bra saker såväl offensivt som defensivt och han var även nära att få kröna dagen med ett volleymål. Om det är något man kan anmärka på så är det att han kan bli lite bekväm när han varit högt upp i banan och ska hem snabbt. Då kan de ta lite för lång tid innan han är tillbaka i rätt position. Men överlag en mycket gedigen insats.
Tamandi i par med Kalle Corneliusson på högerkanten ser mycket intressant ut. Det är mycket fart och fläkt över den konstellationen och både har förmågan att behandla bollen i hög fart. Det var länge sedan Kalle var så bra som han är nu och hans nygamla position på högerkanten bäddar för Ishizaki centralt i banan.
Inte mig emot. Martin Åslund gjorde bra ifrån sig i närkampsspelet igår och vågade även gå med i djupled, men det finns mer att önska i passningsspelet. Framför allt på djupet till anfallarna. Dessutom måste Åslund lyckas att förvalta någon av de chanser han skapar när han fyller på i andra-våg. Mot BP missades ännu ett bra läge. Åslund kändes ändå OK i sin roll som offensiv mittfältare.
Krister Nordin var klassen bättre nu än mot Café Opera och visade gång på gång hur nyttig han är för laget som städgumma på mittfältet.
Bright Igbinadolor var tyvärr mycket blekare med en veckas hårdkörning i benen och fick inte mycket uträttat. Han hade dock ett par fina inlägg och passningar, så för min del hade han gärna fått vara kvar en match till innan domen fallit.
I anfallet hade Andreas Andersson en tung dag. Han missade kanonläget framför mål, eller var det Niklas Westberg som paradräddade hans nick? Där ska det bara vara mål. I övrigt hade han det svårt att få de rätta bollarna på djupet. Hans bollmottagningar och förmåga att fördela boll var dock så bra som de brukar kunna vara.
Samuel Ayorinde svarade ännu en gång för ett förstklassigt avslut då han nickade in Kalle Corneliussons avvägda inlägg vid den första stolpen. Tyvärr för honom och laget fick han sedan utgå och det är bara att hoppas att hans skada läker snabbt. Ayo behövs med sin tyngd nu när tre av fem anfallare är skadade.
Martin Mutumba fick spela en hel del och var svårfångad då han fick vända upp och utmana. Han visade även upp bra spelsinne innan 2-0-målet. Lite kalvig emellanåt, inte konstigt med tanke på åldern, men det finns något stort på gång i den mannen.
* * *
Sett överlag kändes det som om AIK fick 2-0 lite för enkelt och att man sedan växlade ner och gick på sparlåga. Framför allt den andra halvleken var väldigt trist, förutom när AIK bestämde sig för att göra ännu ett mål, vilket man också gjorde.
* * *
Skadorna på AIK:s anfallare Alm, Hoch och Arash känns oroande. Det är det enda som stör riktigt i dagsläget tillsammans med vänsterkantsproblemet. Förhoppningsvis är ett par av våra skadade anfallare tillbaka redan i La Manga, annars kan det bli jobbigt på forwardssidan i inledningen av säsongen. Skönt att Ayorinde har inlett så pass bra.
* * *
Till nästa match är Stefan Ishizaki och Pelle Nilsson tillbaka i laget. Kan Ishizaki vara lösningen på vänsterkantsproblemet tills vidare? Han har spelat där tidigare under försäsongen 2001 och man kan ju i alla fall prova om ingen ny provspelare är här då. Om nu Ishi kan spela. En smäll mot hälsenan tvingade honom att utgå i landskampen i går.
* * *
Jämfört med samma tidpunkt i fjol känns AIK klart vassare i år. Det finns redan en spelidé att falla tillbaka på. Konstgräset på Skytteholm är självklart ett jättelyft träningsmässigt och jag tycker också att årets matchupplägg känns bättre än på länge. Det måste ju ändå vara mycket bättre att spela in ett nytt spelsystem mot lite sämre motstånd och få vinna, än att matcha stenhårt med fem matcher under två veckor som på La Manga i fjol.
* * *
Den stora behållningen mot BP var de granna målen i första halvlek. One-touch och fart i löpningarna utan boll. Så ska anfallsfotboll spelas.
