Gästkrönika: Var finns perspektivet hos Svenska Fotbollsförbundet?
Erik Forsberg (Mittåt) har några funderingar kring förbundets mycket märkliga hantering av frågorna om ÖSKs elitlicens.
Ett licensärende handläggs på följande sätt. Om/när en förening redovisar ett negativt eget kapital, så föreläggs den att ta fram en handlingsplan, som skall visa hur man avser att komma till rätta med sitt problem.
Denna plan lämnas in till licensnämnden, som har att pröva om de bedömer att planen är realistisk eller ej. Tycker de det, så får klubben förtroendet att fortsätta i sin nuvarande division. Att spela fotboll och att genomföra sin plan. Annars är det kontrollbalansräkningen som gäller.
När det gäller hur ÖSK har hanterat sin situation i det förflutna, så kan nog alla hålla med om att den inte skötts på något vidare bra sätt. Trots klubbens handlingsplaner så har hålet i balansräkningen bara blivit större och större. Man kan nog förstå att man började surna till från nämndens sida. Sett ur deras synpunkt så verkade det nog som om ÖSK inte ens försökte leva upp till vad man gång på gång lovat och ställt i utsikt.
Så var det ända fram till i våras. Då rensades det i styrelsen och in kom en ny ordförande och en ny ekonomiansvarig.
Dessa presenterade på sedvanligt sätt en handlingsplan för hur man avsåg att komma till rätta med ekonomiraset. Licensnämnden ansåg dock inte att denna plan var realistisk. Förmodligen styrkta av sina tidigare erfarenheter vad gällde ÖSK. Det kan jag faktiskt förstå.
Som en konsekvens av detta fick den nya styrelsen nu bara cirka två månader på sig för att komma tillrätta med alla ekonomiska problem. Fram till den sista juni skulle det egna kapitalet vara återställt. Annars så...
När vi nu sitter här med facit i hand kan vi konstatera att vår nya styrelse faktiskt lyckades med denna näst intill omöjliga uppgift. Stöttade av ett antal örebroare med ett stort ÖSK-hjärta och engagemang. Och en strong insats från Lagets sida.
Vad Ove & Co. inte kunde åstadkomma på flera år fixade den nya styrelsen och stödtrupperna faktiskt på några få månader.
Det här visade ju också att intentionerna i den handlingsplan som licensnämnden underkänt var i högsta grad realistiska. Det finns trots allt styrka och förmåga i den här föreningen att vända saker och ting till rätta. Alla problem är säkert inte lösta ännu. Men ett kraftfullt restaureringsarbete har inletts och det första och viktigaste delmålet (balans i räkenskaperna) har redan uppnåtts.
Som kronan på verket så lämnades sedan kontrollbalansräkningen in den 31 augusti. Granskad, verifierad och godkänd av föreningens auktoriserade revisor. Allt borde ha nu varit OK, tycker man. Föreningen hade när läget blev skarpt för en gångs skull levt upp till kraven. Och dessutom på rekordtid. Elitlicensen borde ha varit i hamn och licensnämnden nöjd. De hade genom att ha varit tuffa tvingat fram en avgörande förbättring i ÖSKs ekonomi.
Men icks så, ansåg licensnämden. De verkar inte alls ha velat ta till sig det faktum att utvecklingen nu faktiskt har vänt. Att den nya ledningen är handlingskraftig. Att ekonomin äntligen är i balans. Att nämdens bedömning av realismen i handlingsplanen var felaktig.
Om det så är en enda fattig krona som fattas, så skall ÖSK ner i Superettan, tyckte till exempel nämdens ordförande. Som för övrigt året innan hade släppt igenom en förening som visst saknade 40 miljoner i sin nödtorftigt ihoplappade balansräkning.
Trots att ÖSKs räkenskaper nu var i relativt gott skick, så gav därför nämnden inte upp. De utvidgade sin undersökning till att även omfatta situationen hos Spelarbolaget. En separat juridisk enhet som egentligen inte mer än indirekt hade någonting att göra med ÖSK. Fast denna granskning blev till skillnad mot hur ÖSK genomlysts ytterst begränsad. Den pågick bara tills man hittade vad man trodde att man sökte. Det gjordes ingen kontroll av om man dragit riktiga slutsatser. Ingen kontroll av Spelarbolagets faktiska betalningsförmåga. Det enda som räknades var vad nämnden trodde att Spelarbolagets betalningsförmåga var. Man verkar faktiskt inte ens ha haft en aning om att det fanns ett kreditlöfte. För hade de kännt till detta, så borde de rimligtvis ha talat om varför detta kreditlöfte lämnades utan beaktan då Spelarbolaget bedömdes.
Man får onekligen intrycket att huvudmålsättningen vid handläggningen av detta ärende har varit att sätta dit ÖSK för att därigenom kunna statuera ett exempel. För att kunna visa att licensnämnden minsann inte är en tandlös papperstiger eller någonting åt det hållet. Inte så mycket beroende på hur det faktiska läget i ÖSK nu ser ut och hur nya styrelsen har hanterat sitationen. (Nämden tycker ju att det nya styrelsen skött sig utmärkt). Utan för att retroaktivt straffa den tidigare styrelsen som misskötte ekonomin under flera år. ÖSK från Gnällbältet var säkert ur nämndens synpunkt ett utmärkt objekt att för en gångs skull uppvisa handlingsstyrka emot.
Men om man nu skulle stanna upp och försöka tänka till ett tag.
Om man anser att syftet med licenskraven är att tvinga elitfotbollsföreningarna att få ordning på sin ekonomi, så kan man när det gäller "Fallet ÖSK" konstatera, att detta också sent omsides lyckades. Nämnden och Svenska Fotbollsförbundet borde ha konsterat att "Ni klarade det trots allt, även om vi inte trodde att ni skulle göra det. Gratulerar, men vi kommer givetvis att hålla ett vakande öga på er i fortsättningen också". Detta borde ha varit den naturliga reaktionen.
Men så tyckte man inte alls från de styrandes håll. Tvärtom, nu är det Superettan som gäller. Nedflyttade på till synes osakliga grunder - man kan fråga sig varför.
