Pär Ericssons ödesdigra val
Han värvades inför säsongen 2009 av Magnus Pehrsson och spelade samtliga matcher i allsvenskan det året för GAIS. Tillsammans med Wanderson och Mattias Lindström bildade de en stark offensiv trio som stod för många mål. Som kvitto på en god presentation under året belönades han med en U21 landslagsplats. Innan året var slut hade helt oväntat gått till IFK Göteborg. Var det värt att riskera sin plats i GAIS för att gå till en större klubb?
När Pär Ericsson kom till GAIS 2009 var det många som trodde att han skulle kanske vara den anfallare vi sökt efter. Den anfallare som vi kunde behålla under en längre tid, som kunde producera framåt och som vi sedan kunde sälja till utlandet för en god summa. Han tog en startplats omgående och spelade samtliga matcher och gjorde sex mål. Siffrorna kanske inte är så pass imponerande för en anfallare med tanke på hans då ringa ålder och oerfarenhet av allsvenskan så var det ändå godkänt. Rent målmässigt var det dock Wandersons år som med sina 18 baljor vann skytteligan tillsammans med Tobias Hysén. Under året skulle även ”Pärlan” göra ett par U21 landslags framträdanden. När året var slut såg allt rätt positivt ut för honom och hans utvecklingkurva pekade uppåt. GAIS ville skriva ett nytt kontrakt men det var då IFK Göteborg, likt en blixt från klar himmel, köpte loss honom för hela 6 miljoner.
Det ska sägas att GAIS gynnades ekonomiskt av försäljningen av ”Pärlan”, då sex miljoner samt en ”generös vidareförsäljningsklausul” tillkom till vår klubb. Då GAIS inte badar i pengar var såklart en sådan summa välkommen . Däremot fick det andra konsekvenser rent sportsligt. År 2010 blev GAIS offensivt mycket svagare även om defensiven rättades till. Pärlans försäljning tillsammans med Wanderson och Lindström var den klart bidragande orsaken till de uteblivna målen och GAIS imponerade inte framåt. Hade Pärlan istället stannat hade han utan tvekan fått förtroendet och troligtvis fått ordentligt med speltid. Det är dock svårt att spekulera i om han kunde ha bidraget till en bättre slutplacering under det året genom att producera några baljor framåt, däremot hade han fått tid att utvecklas.
Istället gick han till IFK Göteborg och skrev med dem ett fyra års kontrakt. Från allra första början har jag inte förstått IFK:s intresse i spelaren då deras trupp innehöll redan två minst lika lovande eller möjligtvis ännu mer lovande anfallare, Robin Söder och Nicklas Bärkroth. Dessutom skulle ”Pärlan” även konkurera med landslagsanfallaren och delade skytteliga vinnaren Tobias Hysén och Hannes Stiller. Såklart så måste Pär Ericsson känt han att han ville kämpa och slå sig in i laget trots att konkurrensen var oerhörd, annars hade han nog aldrig tagit det här steget. Men lite som väntat blev det tufft för honom och han fick svårt att slå sig in i laget. Det blev 13 matcher varav 8 från start och endast ett mål under 2010. Dock ska man tillägga att han bröt foten under sensommaren, precis när han börjat presterar något bättre. Under 2011 skulle han endast göra fyra inhopp för IFK Göteborg och blev sedan utlånad till Mjällby där det gick något bättre.
Nyligen blev återigen Pär Ericsson utlånad till Mjällby där han troligtvis kommer få spela bra mycket mer matcher än vad han skulle ha gjort i IFK Göteborg. Att IFK inte väljer att sälja honom beror troligtvis på att hans marknadsvärde är så pass lågt i dagsläget och dessutom skulle en ganska stor del av övergångsumman tillgå GAIS. Vad som redan är en otrolig förlustaffär skulle med andra ord inte kunna kompenseras något genom åtminstone en liten avkastning. Det är givetvis tråkigt för oss i GAIS och troligtvis kommer en eventuell försäljning framöver inte ge oss en oerhörd summa pengar heller.
För att summera så känns det inte som någon part är speciellt nöjd med övergången. Om vi ska se det från GAIS synvinkel fick föreningen in en del pengar men kunde inte ersätta ”Pärlan” ordentligt, varav man inte lyckades hitta rätt i anfallare som kunde producera. Samtidigt ska man inte glömma bort att det var endast sex mål han gjorde i GAIS och han skulle mycket väl kunnat ha misslyckats trots speltid och förtroende. För IFK har affären varit både dyr och i mitt tycke onödig då de har bättre spelare att tillgå. Det man har hört av IFK fansen har inte heller inte varit positivt och nu när han är utlånad verkar de flesta nöjda. Troligtvis kanske på sikt Mjällby är en vinnare i hela soppan, då de får en spelare som kanske de kan ha nytta av till en säkert blygsam kostnad. Men det känns föga troligt att ”Pärlan” kommer vara fantastisk hos dem, då han inte sett alls vass ut för IFK under försäsongen. Jag skulle kunna spekulera i timmar i såkallad ”what if” scenarion för spelaren i fråga. Men frågan är: Är den största förloraren Pär Ericsson själv?
