Södra-HFF: Förväntningar, Jarelind samt känslan dagen efter...
Ni vet den där känslan, när huvudet väger extra tungt, tankarna svävar iväg och maler "om bara, om inte" Man söker tröst men kommer ändå till samma slutkläm, varför? Just idag är det denna känslan som genomströmmar min kropp, på följande rader ska jag försöka sammanfatta mina intryck av gårdagens händelser.
Dagen började med skönt häng på en central pub i Jönköping där uppskattningsvis 200st HFF-supportrar hade slutit upp, det åt och dracks och förväntningar dryftades, med en stor respekt för motståndet ska sägas. Som tränare Tagesson så tydligt pekade på: DOM har spelat hundra matcher på Stadsparksvallen, vi NOLL. Men det fanns en förväntan som sakta byggts upp i takt med att vi ståtar som serieledare med tio inspelade poäng, medans motståndarna haft en del turbulens med tränaravhopp och en ny tränare som verkar vara anställd på nåder, inga bra förutsättningar med andra ord.
Mitt under pubtillställningen kommer det in en man med en rullväska, och jag behöver inte tänka närmare innan jag ser vem det är, Superettan-Guden Niklas Jarelind. Han tog plats i baren och han tilläts inte vara ifred någon längre stund av alla frågor och bilder som skulle tas, det visade sig att han hade ledig dag och som den fotbollsfanatiker han är så tog tillfället i akt att bevittna det enda "riktiga" derbyt i superettan, härligt initiativ.
Sedan rullade tre fulla bussar upp mot Stadsparksvallen, i inledningen började dom båda supporterskarorna kände på varann och turades om att visa sin kapacitet.
Matchen tog sin början och det var en frejdig anfallsfotboll som dom båda lagen visade upp, chanser för båda lagen radades upp men i vägen stod herrar Akovic och Cajtoft förtjänstfullt.
Akovic gjorde två grymma reflexräddningar och bevisade än en gång sin kapacitet, och jag är ledsen Alexander Lundin men den här herren ska mycket till om du petar. HFF prickade virket två gånger, en i ribban av Didde och stolpen av Karlefjärd. Dock hade Dragan den värsta chansen där han väggspelade sig igenom med Haidari och lyckades inte lyfta den över Cajtoft som enkelt tog hand om en bra chans som gick upp i rök.
I den 38e minuten small det så till, efter en tilltrasslad hörna skjuter Andre Calisir upp den i Akovics vänstra kryss, helt otagbart.
Den andra halvleken blev det mer kamp än chanser och Södra rensade bra och höll undan för seger. En seger som när man än en gång sett den på repris inte kan sägas annat än vara förtjänad. Södra var tyvärr lite bättre, hade för dagen ett grymt mittbackspar som inte gav våran anfallsduo många chanser.
Lunken ut från arenan var allt annan än munter, nedstämd och nertryckt i skorna ville man bara bli osynlig och lägga sig i dvala.
Med lite perspektiv på saker och ting så kan jag inte måla fan på väggen, visst hade man hellre tagit en 0-5 torsk i matchen innan för att kunna kröna derbyt med en vinst. Men vi har tio poäng och det mina vänner är en stor bedrift, nu väntar två stentuffa matcher i Östers IF och Bajen.
Och Husqvarna FF ni må vara nya och oerfarna i superettan men jag ser något stort i er, res er ur askan och visa hur man vänder motgång till framgång.
