Zaglebie Lubin - Jagiellonia Bialystok 1 - 0
Umeå FC 0-4 Halmstad – Fortsatt tungt
UFC åkte på en ny tung smäll när Halmstad under gårdagen vann med komfortabla 0-4 inför en allt tunnare hemmapublik. Men någon kris i UFC är det inte snack om: ”Nej, så länge vi skapar chanser är det ingen kris, förr eller senare kommer målen”, analyserar tränare Örjan Andersson.
UFC hade under årets säsong tagit sina samtliga poäng på resande fot. Hemma på T3 Arena var segerprocenten 0 och endast ett mål (Dannys mot Hammarby) hade man mäktat med. Inför TV-kamerorna och en Mikael Lustig på hembesök var det alltså ett utmärkt tillfälle att få med sig ett fint resultat. Dessvärre fick man klara sig utan viktige Erik Lundström som inte var frisk nog att starta. Med lite duggande regn över Umeå och med doften av grillat blåste domaren Dragan Banjac igång tillställningen.
Första halvlek:
Halmstad inledde med hög press. Lite likt det Ljungskile som äntrade T3 Arena för några veckor sedan. UFC såg dock ut att ha gästerna under god kontroll. Karl Morten Eek som var tillbaka efter skada spred i sedvanlig ordning ett lugn i laget. Adam Chennoufi vek tidigt in från sin vänsterkant. Ungefär som Thierry Henry brukade göra under glansdagarna. Skottet han avlossade höll dock inte Henry-klass och duktige bortamålvakten Karl-Johan Johnsson behövde inte ingripa.
0-1: Så plötsligt rasslade det till. Och det var inte i rätt bur… Mikael Boman nådde högst på ett inlägg och placerade via skallen in gästernas ledningsmål. Inte helt otagbart såg det ut.
Danny Persson skulle kort därefter få ett liknande läge men nicken var alldeles för tam. Spelet som följer är jämt. Halmstad känns ständigt farliga med sin anfallsduo tillika seriens kanske allra främsta anfallspar, firma Boman-Baldvinsson. Mittbacken Richard Magyar, eller ”Richard Ungern” som google översätt fick dennes efternamn till, var vass och likt Inters Lucio ett offensivt hot framåt. Centralt var kampen relativt jämn där fyra mycket duktiga spelare gjorde upp i mittens rike. Paraguayanen i gästerna, Antonio Royas var dock ett namn som stack ut.
0-2: I den 36: e minuten skulle nästa kalldusch komma. Johan Blomberg ångade på längs högerkanten och hittade Steindórsson som via Sudars retur serverade Baldvinsson som kunde raka in 0-2. Ett isländskt samspel som säkerligen fick Lars Lagerbäck att dra på smilbanden. Dessvärre kändes även det här målet alldeles för billigt, då Blomberg fick komma igenom för lätt samt målvaktsreturen som kunde undvikas.
”Lite nerv i matchen kunde vi väl få med ett mål innan halvlek”, suckade personerna i min närhet. Och visst skulle det bli farligt för hemmalaget. På offensiva fasta situationer är UFC farliga, men de sista fasta situationerna resulterade inte i något.
Andra halvlek:
Inga byten i något av lagen konstaterades snabbt. UFC sprang ut i den andra halvleken som ett nytt lag. Energiskt, pressande och med stigande förhoppningar på läktarna. Det var inte de tendenser som mot Öster då det såg väldigt uppgivet ut. Nä UFC skulle göra allt för att vända det här. Johan Larsson serverades med en fin passning och kom ren mot Johnsson från kanten. ”Skjuuuuuut”, utbrast jag samtidigt som Larsson skottfintade målvakten och bollen tillslut rann iväg…Ganska talande situation för UFC anno 2012. Det måste bli mer pang på rödbetan och inget velande i avslutslägena. Undertecknad råder UFC att hyra in Duncan Ferguson för att visa hur man agerar i ett straffområde.
Halmstad å sin sida, stack upp från den allt mer tillbakapressande UFC-offensiven då och då och Boman var nära med ett skott som rammade stolpen.
UFC bet sig in i matchen allt mer. Chennoufi provade lyckan och Mårtenssons kanon fick Johnsson att elegant tippa bollen över ribban. I den 67: e minuten var det så dags för ett dubbelbyte från hemmalaget. In med Seif Kadhim och Jonas Wallerstedt. Men effekten uteblev och det allt bättre spelet började avta allt mer.
0-3: Istället gick Halmstads BK och dödade matchen och alla förhoppningar om en vändning. Duktige Magyar nådde högst på en hörna och fick in matchavgörande 0-3. Känslan var även här att målet var på tok för billigt.
Luften gick således ur UFC. Publiken började också lämna något som är en dålig trend i Umeå. Stanna kvar och stötta laget istället!! I ett läge då Erik Lundström förmodligen hade hoppat in vid ställningen 0-2 fick istället Ibrahim Kallay hoppa in och debutera i Superettan. Ska bli oerhört spännande att se vad denne ”tredje Sierra Leonier” kan tillföra.
0-4: Halmstad ställde om blixtsnabbt och efter kalabalik i hemmaförsvaret kunde Marcus Antonsson göra sitt första A-lagsmål med tre minuter kvar. Stor glädje hos Antonsson!
När domaren blåste av tillställningen hade de flesta i publiken redan lämnat. Kvar däremot stod en tio man glad bortaklack som rest genom land och rike för att se Halmstad spela. Stor eloge till dessa människor vars röststyrka dessutom överröstade de tusen i hemmapubliken.
Halmstad vinner i slutändan rättvist. Centrallinjen är oerhört stark och jag skulle inte bli överraskad om de spelar Allsvenskt nästa år tillsammans med Öster. För UFC: s del är 0-4 i överkant och kanske lite väl överdrivna siffror. Men ”this is the fucking Superettan” som Stuart Baxter kunde ha sagt och här gäller det att ta till vara på de lägen som ges. Baxters namne Gibson lämnade tillsammans med tränarkollegan Örjan Andersson T3 Arena med tunga steg.
Sagt efter matchen:
”Vi måste sluta bjuda våra motståndare på chanser. Vi måste lära oss undvika enkla misstag. Vi måste bli mer effektiva och sätta de chanser vi skapar.” – Örjan Andersson
”Vi har mycket hårt jobb framför oss. Nu gäller det att växa snabbt och komma upp i den standard och kvalitet som de andra lagen i Superettan besitter.” – Stuart Gibson
”Vi måste komma ihåg att skillnaden mellan Norrettan och Superettan är stor. Här möter vi lag med allsvensk rutin och erfarenhet. Kvaliteten på både lag och klubbar är hög. Vi måste lära oss att möta detta kvalificerade motstånd.” – Stuart Gibson
Sammanfattning:
Få situationer beskriver UFC: s situation lika bra som denna. I den 11: e minuten nådde Halmstads Mikael Boman högst på ett inlägg och placerade in 0-1. Det såg inte helt otagbart ut dessutom. Inte långt därefter, får UFC ett nästan identiskt anfall. Jasims inlägg når Danny Persson, nickspecialisten som t.o.m. var i ett ännu bättre läge än Boman. Men nicken är lös och går mitt på Halmstads målvakt. Jag tycker situationen talar sitt tydliga språk. UFC tar sig till lägen men har inte effektiviteten. Och i försvarsspelet så släpper man igenom alldeles för mycket.
Just försvarsspelet får man se till att täta igen. 20 insläppta på 8 matcher är mest i hela serien och inte godkänt. Angående anfallsspelet så tycker jag det Örjan Andersson betonar ovan med att man ändå tar sig till lägena är positivt. Man skapar ju chanser! Och då kommer målen så småningom. Känslan år 2012 är dessutom mycket bättre än den känsla som präglade senaste Superettansejouren 2006. Då var det ett stort mörker. I år finns det trots allt hopp.
Bäst i hemmalaget:
+++ Fredrik Wennebro
++ Hampus Bohman
+ Adam Chennoufi
Matchfakta:
Umeå FC-Halmstads BK 0-4 (0-2)
Mål:
0-1 11' Mikael Boman
0-2 36' Gudjon Baldvinsson
0-3 75' Rickard Magyar
0-4 87' Marcus Antonsson
Statistik:
11/16 Skott
4/ 9 Skott på mål
8/ 6 Hörnor
7/12 Frisparkar
1/ 3 Offside
0/ 2 Gula kort
Byten UFC:
67' Johan Larsson ut - Seif Kadhim in
67' Simon Mårtensson ut - Jonas Wallerstedt in
79' Fredrik Wennebro ut - Ibrahim Kallay in
Varningar UFC:
-
Publik: 1022