- -
Umeå FC 2-1 Åtvidaberg – Cupknall
Trots stort Åtvidaberg-övertag ska inte Umeå FC behöva be om ursäkt efter dagens stora cupknall på T3 Arena där UFC besegrade Allsvenskarna med 2-1.
Förhandssnacket handlade mest om huruvida Johan Sandahl skulle ställa upp med fyra eller tre försvarare – det blev fyra och en 4-2-3-1 uppställning.
Första halvlek:
Mycket Åtvidaberg. Det såg lite ringrostigt ut här och var hos UFC som föll djupt och slog långt. Ensamma anfallaren Kim Lundmark fick det synnerligen tufft då understödet i inledningen inte var på topp. Gästerna tilläts pressa och skapa en hel del chanser. Tilltänkta spelfördelaren – f.d. Liverpool och Djurgårdaren – Daniel Sjölund fick dock ursäkta. Dirigentpinnen sitter fortfarande fastlimmad på Kristian Bergströms vänsterfot, fjolårets allsvenska assistkung. Är det Sveriges finaste vänsterfot? Kim Källström har ju visserligen också rätt bra tillslag, låter diskussionen hos undertecknad och bredvidsittande. Åtvid borde definitivt ha förvaltat sina lägen bättre – men samtidigt kom målvakt Sudar vid flera tillfällen ut väldigt bra och räddade UFC.
Andra halvlek:
En tempohöjning från UFC: s sida. Lite rappare, lite mer alert och rakt. Känslan från första halvlek var att hemmalaget stundtals gjorde det för svårt sig. Backlinjen hamnade i ett par lägen där en Stoke-inspirerad rensning hade varit att föredra framför ett osäkert bakåtpass.
1-0: Fredrik Wennebro tog en lång djupledslöpning och skarvade passningen förbi Åtvidkeepern till Mattias Lidberg som stötte in bollen i öppet mål. Kul för Täfteå-sonen född 1995.
Målet fick Åtvidaberg att öka trycket. Och känslan var att det förr eller senare skulle bli ett mål. Men de få gånger den stabilt parkerade bussen i form av fyrbackslinjen läckte stod Sudar i vägen. Ett gott formbesked för bosniern som närmar sig sin gamla goda Division 1-han-skulle-lätt-platsa-i-Allsvenskan-form.
2-0: Var det fler än jag som fick Erik Lundström-vibbar? Mariehemsnyförvärvet Fredrik Fjällström-Winka drev framåt och avlossade stora kanonen utanför straffområdet. Bollen smet sedermera in vid stolproten och 2-0 var ett faktum.
2-1: Åtvid försökte förgäves få till en effekt med en rad byten. Men UFC stod emot bra. Fram till 91: a minuten. Kristian Bergström hade slagit många inlägg som rensats bort. Men med sin sista spark för dagen nådde inlägget Viktor Prodell som skarvade in en reducering. Tveksamt agerande av Sudar som feltajmade sin utrusning.
Sammanfattning:
UFC knep alltså en seger mot Allsvenska Åtvidaberg. Otroligt roligt. Och otroligt starkt. Framförallt handlade matchen om att få en bra träningsmatch i benen - och trots att Åtvid inte kom upp i normal standard så får vi sätta en grön lampa på det. Träningsmatcher mot kvalificerat motstånd är som bekant en bristavara för UFC, därför är det otroligt värdefullt med matcher som denna. Sudar visade länge mycket bra spel, dessvärre drar agerandet vid 2-1-målet och ett par halvskakiga passningar/dribblingar ner helhetsbetyget. Men som jag nämnde ovan, han närmar sig storformen.
Backlinjen är annars den lagdel som känns stabilast. Delvis beroende på att det är den enda skadefria lagdelen. Men överlag verkar det klicka väldigt fint. Adam Larsson och Marko Mihajlovic känns som ett klockrent mittförsvar. Dillan Ismail visade fina kvaliteter som högerback medan Hampus Wallgren inledde knackigt för att sedan spela upp sig (vill dock att Jens Sjöström d.y. ges en ärlig chans på vänsterbacken). Att Sandahl verkar överge trebackslinjen ses allmänt som något positivt. Jag välkomnade nytänket med tre backar och menade i en krönika att det tillhör framtiden, så på så vis kan jag tycka att det är lite synd. Även fast det tyder på lite inkonsekvens att överge en så uttalad linje så känns det ändå som att UFC återgår till en helt annan trygghetszon. Fegt eller klokt? Just idag var det klokt.
På mittfältet var Fredrik Wennebro som vanligt dominant. Det är uppenbart att han har kvaliteter som ingen annan har i detta UFC. Tillsammans med Linus Christensen har de potentialen att bli ett fullgott innermittfältspar. I övrigt gjorde ynglingarna på vingarna, Mattias Lidberg och Axel Fällman insatser som lovade gott, inte bara för framtiden utan även för säsongen som stundar. Fjällström-Winka axlade Lundström-rollen med att göra ett Lundström-mål. Nummer-tio-rollen i ett 4-2-3-1 är krävande. Men överlag tyckte jag han skötte den bra och supportade ensamma spetsen Kim Lundmark godkänt. Stundtals, främst i första halvlek, kändes offensiven rätt tunn och uddlös vilket kan försvaras med att det trots allt stod två Allsvenska mittbackar mot den Kim Lundmark som inte spelat högre upp än division 2. Med den backlinje som mer och mer ser ut att sitta och Danny Persson, Simon Mårtensson, Johan Larsson, Erik Lundström och Mohamed Kamanor tillgängliga för spel känns det onekligen lovande. Men än så länge är det bara mars månad.
Avslutningsvis vill jag passa på att hylla någon som förtjänar att hyllas. Det var nämligen så att den speaker som i så gott som alla de 25 år UFC existerat idag sa sitt sista ord i mikrofonen. Bo Widén, som jag jobbade nära med under hela fjolåret, har nämligen valt att avsluta sitt uppdrag som speaker för Umeå FC. Passande nog slöts cirkeln idag mot det Åtvidaberg han en gång i tiden spelade för. Han är en av alla de eldsjälar som gör att UFC lever vidare. Den mannen förtjänar en stor klapp på axeln nästa gång ni ser honom på T3 Arena.
Umeå FC-Åtvidabergs FF 2-1 (0-0)
1-0 58' Mattias Lidberg
2-0 76' Fredrik Fjällström-Winka
2-1 90' Viktor Prodell
