Ur askan och in i elden
I dagens match missade GAIS återigen ett tillfälle att komma ikapp och ta välbehövliga poäng. Istället blev det en ny förlust, den första på Gamla Ullevi. På måndag stundar en oerhört viktig match där både prestige och viktiga poäng står på spel. Det finns bara en sak kvar att göra. Kämpa!
Det här hade kunnat vara en positivt laddad krönika. Jag hoppades verkligen på att det skulle bli just en sådan. En text där jag äntligen kunde få skriva att saker och ting ser bättre ut. Att GAIS äntligen lyckats ta sig ur stormen. Så blev det inte. Istället befinner sig laget fortfarande mitt inne i stormen. Kanske är dem just nu i stormens öga och kanske är det bara en tidsfråga innan tsunamin slår in och vräker med sig allt i sin väg. Det kan också vara så att det värsta är över och det börjar klarna upp. Just nu känns det som frågorna är så många och svaren är så få.
Känns onödigt att återigen ta upp de brister som finns på planen, det skulle bara bli en upprepning av det som jag tidigare skrivit. Inledningsvis såg det idag så positivt ut men sedan fallerar allt och det ser återigen sådär ängsligt ut. Är också många situationer och händelser som inte går i vår väg just nu. Märkligt många sådana. Axén ställer enligt mig upp det bästa laget och gör rätt byten. Däremot är det något som inte stämmer. Antingen är spelidén bristfällig eller så följ inte de instruktioner som getts. Det sker fortfarande för många individuella misstag, mest i form av felpass och fel positioneringar. Är väldigt få gånger jag hör eller ser spelarna kommunicera med varandra. Kroppsspråket ser väldigt frustrerat ut och det är ingen som riktigt bidrar med positiv energi. Långt efter slutsignalen var en GAIS:are fortfarande kvar på planen, utan tvekan knäckt av resultatet. Det var Erik Johansson. Han stod där länge och såg med tom blick mot fjärran. Han var sist in i spelartunneln.
På måndag stundas det en match som betyder derby. Om vi inte får med oss ett bra resultat i den matchen skulle det vara förödande för tabelläget. Dessutom vore det en katastrof för lagmoralen som redan nu är i bitar. Axén pratade efter presskonferensen om att många av spelarna inte lever i nuet, utan att de nog tänker på föregående år och ser på tabellen som den är i nuläget. Just nu måste spelarna ta match för match och fullkomligt kriga utan dess like i varje drabbning. Det är enda vägen till att GAIS vänder det här. En derbyvinst skulle ge laget energi och självförtroende. Eventuellt skulle då det värsta vara över.
Jag reser bort i helgen, vilket känns helt rätt och dessutom väldigt skönt. Då får jag chansen att ladda batterierna mentalt och komma tillbaka i ett bättre skick än det nuvarande. Fotboll är något som berör. Speciellt i motgångar. Hoppas att ni andra också kan försöka släppa det som hänt och komma tillbaka till verkligheten lagom till uppladdningen inför derbyt. Vi ger aldrig upp. Nu kämpar vi till sista man och sista patron.
För alltid GAIS.
