Kungar äro vi syrianer
Som supporter till Valsta de senaste 14 åren har jag gått igenom mycket av det som man kan kalla för glädje De faktorer som gjort mig till en sådan följeslagare är kännetecken som stavas teknik, kämpaglöd och fartfylldhet. Under dessa år har jag tagit mig till dessa inslag och jag har format dom utifrån de omständigheter som råder.
Detta år har man satsat på ett sätt som man kan ändå kan kalla för ett steg i rätt riktning. . Man har man anpassat sin fotbollsfilosofin till sin budget och iom detta använt sig av sunt förnuft.
Till detta år har man värvat spelare som Junegard, Brima, Darko, Vadim jr, Bylund, Joen och den som anlänt sist, Tamba. Enligt min mening och flera andra fotbollskunnande en rätt blandning av duktiga fotbollspelare. Stommen från förra året är trots allt även den, intakt.
Huruvida man vill gå tillbaka till lagets korta historia å ha i åtanke de spelare som format valsta el inte kan man alltid se en röd tråd i det tänkande syrianska strävar efter. Spelare som Kenta d’allesandro, Brandmannen, Elias Charbachi samt Kerim Karademir. Som för övrigt rökte ca 2 paket cigaretter om dagen och sprang mest på planen.
Modiga var ni då, att möta lag från högre serier och spela ut dom för att ändå förlora matchen med 1-4.
Modiga i det hänseendet att ni dagen efter kunde stolt hävda att ni lekte med dom.
Modiga ,då ni möter spelare som Zlatan å Patrik Andersson och tänker att ni skall tunnla dom. Resultatet vet vi alla, Zlatan kommer på kanten å trollar bort både Armen och De Souza
Till Ferhat
Nog minns jag dig som en spinkig liten kille. Från AIK kom du och många andra, jag trodde aldrig du skulle utvecklas till den stora spelare du är. Att du försvann från Valsta krossade många supportrars hjärta, och varför skulle vi inte sakna dig?
Den dagen du grät för att dom krossade dina drömmar i Väsby-matchen, om att spela i Superettan med Valsta, det var samma dag som fick mig och många andra, att tro på din äkthet. Din kärlek till oss och dina lagkamrater kommer man aldrig att glömma. Oavsett om du spelar för ett annat lag så vet jag att ditt hjärta stavas Valsta/Syrianska.
Till styrelsen..
Det kommer tider som är dystra framöver, men glädjen är inte långt borta. Vilket fantastiskt jobb ni gör, Sulan sedan födseln, Ismet sedan barnsben, och övriga styrelsen för i framtiden. Många hinder finns för denna lilla förening, men i erat arbete syns resultatet av er strävan. Ni vill folket bästa och många gånger får ni alltför lite beröm. Helt otroligt är det, denna lilla förening har sedan 1993 i div 6, klättrar anno 2007 till div 1. Är detta sagan om Valsta, hoppas jag den aldrig tar slut.
Till spelarna och ledarna..
Att ta på sig dom rödgula färgerna innebär mycket. Man skall kunna dribbla som ronaldinho, samt spela outstanding i defensiven. Många av er har svårt att axla dessa krav, och när det väl blåser i rätt riktning så är ni kungar. När d går dåligt så är ni sämst. Dilemmat finns hos många invandrarlag, men kanske mer utmärkande i syrianska än hos ngn annan. Vi är stolta över er. Ni spelar för ett folk utan land, ni är vårat landslag, alla ni svenskar, juggar, halvgreker, afrikaner, ja alla ni som representerar syrianska, ni är syrianskas krigare. En syrian är en som tar till sig folkets kultur, å tradition. Ur dessa aspekter anser jag att ni är våra landsmän. Därför vill jag att ni är stolta över att bära denna dress,. Dess färger är gjorda av tårar, drömmar, förföljelse och hårt arbete.
Till våra supportar..
Ni är Trapattoni, Zidane, affärsmän, diakoner, ni kan mycket om allt och lite om ingenting. Ni kommer i finbyxor för att greppa trumman, ni pratar klockren svenska, för att i matchens hetta skrika: suryoye suryoye. Ni har glädje och aggression, ni har passion och ödmjukhet. Likt en kameleont kan ni anpassa er, allt detta för era färgers skull, fräckheten dess signum.
Syrianska är ingenting utan er, det är ni som är syrianska, ni formar föreningens framgångar,. Ni bestämmer om vi kommer bli ihågkomna det är ni som lever glädjen. En syrian är alltid mer än någon annan, i det han gör skall det alltid vara förmer än svensken, eftersom i det han gör så finns det alltid en uråldrig historia bakom, vi var det första folket, guds barn som min pappa säger. Shit vilken press vi har på oss!
Därför är vi så hetlevrade, ett folk utan land måste hävda sig på något sätt, inom krogbranschen är vi redan kungar, nu har vi tagit an oss ett annat jobb, vi riktar in oss mot att vara bäst i Sverige på att spela fotboll.
Till seriens slut..
Kanske får vi spelet att stämma, mittfält jobbar tillsammans, som den länk mellan anfall och defensiv. Att sträva efter perfektion är Vaddes filosofi. Många gånger hänger ni inte med i hans tänkande, den dagen ni bemästrar alla hans kunskaper i psyket, är den dagen ni kommer slakta serien. Kanske är ni på gång, va beredda på att det finns många krokben längs vägen. Kommer ni upp i er verkliga standard, då får många lag problem.
Morgondagen
Går vi inte upp så är det inte hela världen ,så länge vi spelar rolig och bra fotboll kan jag inte kräva mer. Det konstiga är att lag som Sirius som vi slagit de senaste 3245 gångerna är på väg upp till allsvenskan. Konstig är fotbollen och man kan bara hoppas att våra spelare kan underhålla oss på plan, på samma sätt som vi försöker underhålla dom med dans och musik på läktarna. Vad jag märkt är att dagens division 1 norra är väldigt pengafixerad, vill man ha bra spelare så får man betala och det rätt mycket. Att vara sportchef kan inte vara det lättaste. En sportchef skall kunna ta sig en titt på underliggande divisioner för att hitta sig en Oremo. Det är i denna riktning man kan vinna framgångar, fotbollsmässiga samt ekonomiska. Trots detta lyckas sulan och elias kombinera sitt tränande med att driva egna företag samt vara med i lönediskussionerna, starkt!.
Den skönaste av alla måste ju ändå vara farbror Ismet Karademir, vår ordförande. Tror aldrig jag har hört honom säga något negativt om Valstas eventuella planer inför morgondagen. Alltid är det ngn shejk el företag man har kontakter med, alla pengar skall in i Valsta/Syrianska. Sponsorer jagas frekvent och man gillar att underhålla folket med historier om brassar som är på väg in i laget el allsvenska backar som man precis missade eftersom en allsvensk klubb hörde av sig i sista sekund till denna mystiska X-spelaren.
Det är inte med ironi jag skriver om denna ordförande, utan med stolthet. Du lyckas alltid glädja oss med dina äventyr och vad kan inte vara bättre än en ordförande som visar stolt upp sitt lag inför media och övriga fotbollsverige.
