TÖ-bloggen: Om och om igen
DM är ett avslutat kapital och vi analyserar och funderar över säsongens första förlust.
Veckokvällsmatcher har alltid sina egna historier och är väldigt speciella jämfört med normala helgmatcher. Dels för att uppladdningen blir väldigt svår och annorlunda, dels efteråt när man ligger och spelar upp matchen i huvudet flera gånger om och inte kan somna eller varva ner. Det blev igår förlust för HBK i Europa Leagues kvalomgång, även kallat DM, mot seriekonkurrenten Prespa Birlik med 2-1. Det är aldrig roligt eller ok att förlora, men jag tror att det hade varit enklare att acceptera en förlust om vi känt att våran insats var maximal den här kvällen med hänsyn tagit till yttre omständigheter. Men så var det inte, åtminstone inte i mina ögon. Därför är det väldigt många om som ploppar upp i min matchanalys. Om vi gjort si där eller om vi försvarat oss så istället och så vidare. Om och om igen, men inte alls som låten nedan.
http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=MMdRyuq6rCI
Första halvlek var en relativt jämn historia där HBK inledningsvis hade svårt att komma rätt i positioner och anpassa sig till konstgräset som mer påminde om en filtmatta än faktiskt konstgräs. Prespa Birlik är ett väldigt spelskickligt lag med flera individuellt tekniska duktiga spelare. Allteftersom halvleken går så äter sig HBK mer och mer in i matchen och börjar utnyttja såväl underlaget som Prespas svagheter, vilka oftast blottas när HBK vänder spelet snabbt och hemmalaget ställer om till försvaret långsamt och inte alls lika intensivt som man anfaller. Närmast att spräcka nollan denna kvällen är Holmis efter ett fint inspel från kanten. Holmis är nog helt säker på att lägga in bollen från nära håll när en hemmaförsvarare sträcker ut sitt lång ben och kan peta bollen till hörnan. Spelet fortsätter i liknande takt där hemmalaget har mycket boll och spelar en fyndig och teknisk fotboll men oftast har svårt att skapa några riktiga farligheter då HBK försvarar sig väldigt bra. Vi vågar stå upp med laget vilket gör att spelet allteftersom jämnas ut och lagen kan turas om att anfalla. I slutet av halvleken kommer ledningsmålet för HBK när Franz efter en tilltrasslad situation i straffområdet kan peta in bollen efter fint förarbete av Zlatko i första läget. 0-1 står sig till pausvilan och den hyfsat stora publiken på Heleneholms IP börjar vädra sitt missnöje, mot såväl hemmalaget som domartrion.
Andra halvlek inleds direkt med en intensiv press ifrån Prespa Birlik som fortsätter spela sitt snabba passningsspel och ger omgående HBK problem. Matchbilden kunde dock ha förändrats rejält när HBK får sin stora möjlighet några minuter in på halvleken när Zlatko löper loss i djupled och ensam med målvakten får se sitt avslut räddas till hörna, hade bollen istället spelats snett inåt hade Herman haft öppet mål. Problemet för HBK i andra halvlek var att man fick ett alldeles för långt lag, backlinjen satt i knäet på Rickard i målet och mittfältet följde efter. Detta gjorde att Prespa kunde få ett konstant tryck mot Höganäs som aldrig riktigt lyckades få upp laget och hämta andan. Anfallsspelet i andra halvlek blev därför begränsat, för att inte säga obefintligt och det kändes närmast som en tidsfråga innan kvitteringen skulle komma. Med kvarten kvar var det dags, något turligt så touchar Alden Smajlovics skott en HBK-försvarare och ställer helt Rickard, 1-1 är ett faktum och det var i det här läget helt rättvist. Men Prespa är inte nöjda utan fortsätter sin enorma press samtidigt som HBK sjönker allt längre och längre ner i banan. Med tio minuter kvar får hemmalaget frispark fem meter utanför straffområdet och fram stegar Baris Hümmet och smeker in bollen i bortre delen av målet, 2-1 och Prespa har vänt.
Efter målet så är det som om HBK inser att man nu måste få fram laget och plötsligt vågar man spela fotboll och trycker upp såväl mittfält som försvarslinjen och vi kan etablera lite anfall på Prespas planhalva som inte slets ut särskilt mycket i andra halvlek. Jakten på kvitteringen slutar dock resultatlös och DM-äventyret är över för denna gång. Prespa är en värdig motståndare som spelar en fin fotboll och har en målvakt med sjukaste tillslaget jag nånsin sett. Vi gratulerar Prespa till vidare äventyr i turneringen och vi får försöka ta revansch när vi drabbar samman i serien senare i år!
Ska vi försöka analysera något av den här förlusten så är det i första skedet enkelt att inse att vi gick i fällan som Prespa ville. Under första halvlek står vi upp bra, utan att för den delen göra någon blixtrande insats, vi spelar smart och ligger bra i våra positioner och det känns som om vi har bra kontroll på matchen. I andra halvleken går vi av någon anledning över till Chelsea-fotboll och parkerar laget utanför eget straffområde i 40 minuter. Det är sällan det fungerar att försvara en ledning så länge och det var ingenting som vi pratat om i paus att göra. Nu gäller det att ta med sig det som var dåligt i den här matchen och arbeta vidare med dessa sakerna inför framtiden. En förlust får aldrig bli accepterade utan vidare. Det är i den här typen av lägen som spelare/personer definieras - är man en vinnare eller en förlorare?
Nu lägger vi det här bakom oss och fokuserar fullt på seriespelet igen där det väntar derby mot Råå på söndag. Man vinner som ett lag och man förlorar som ett lag. Tillsammans ska vi hitta tillbaka till segerspåret redan på söndag och visa för oss själva att den här matchen endast var ett tillfälligt snedsteg.
