Krönika: Kempis publik mer enögd än andra?
SvenskaFans MODO-redaktör Johan Nordin har funderat lite kring Kempehallens publik, Tuzzolino-effekten och vad som gäller inför kommande slutspel.
Nu har det väckts till liv igen, så där lagom till slutspel. Ni vet det där ständiga snacket om publiken i Kempehallen. Att vi skulle vara någon typ av lynchmobb som skrämmer skiten ur alla domare som kommer hit på besök. Allting började på riktigt allvar under Per Bäckmans tränartid i MODO. I stöket och böket där Jan-Axel Alavaara och Magnus Wernblom åkte på långa matchstraff för sina förseelser. Ända sen dess har det varit något speciellt med MODO-publiken. Vi skrämmer tydligen alla lag och domare som kommer hit.
Jag hade precis lyckats glömma det, om än för en stund innan HV71:s tränare Per Mårts återigen tog upp frågan när laget var i Örnsköldsvik och förlorade med 4-3. Det var publikens fel att laget fick så många utvisningar, domaren höll inte för trycket med mera. Visst, det ligger väl en del i det, att domaren faller för publikens missnöje – jag skulle till och med vilja sträcka mig så långt att säga att det händer i nästan varje match. Felet är bara att det inte bara är i Örnsköldsvik det händer. Var du än vänder dig i dagens hockeytokiga Elitserie så möter du en publik som håller på hemmalaget och som självklart försöker hjälpa sitt lag till seger på alla sätt som de kan.
Det är inte ofta bortalaget spelar mer powerplay än hemmalaget. Oavsett var i Sverige du är. Publiken buar åt domaren i Karlstad också, även i Jönköping. Även saker kastas in på isen i andra hallar. Jag har sett det överallt, jag har sett det live – jag har sett det på tv.
Det roligaste i det här Per Mårts uttalandet är att han klagar på många utvisningar för sitt lag, trots att HV71 lyckas göra hela två mål i numerärt underläge. MODO ju som bekant årets sämsta lag i powerplay bland Elitserielagen. Så det är väl bara bra om de får träna lite på det?
Men samtidigt så är det ju kul att myten hänger kvar, att det är lite speciellt för lagen att komma hit. De vet att det kommer sitta ett gäng galna norrlänningar på läktarna som gör allt för att sitt lag ska vinna. Det har jag ingenting emot. Men ska sanningen fram så har stämningen inte riktigt kommit upp i samma standard som den en gång var, förutom i några enstaka matcher mot Frölunda och Djurgården. Men det känns skönt, det är som alltid en form av trygghet att slutspelet nalkas. Då höjs stämningen och hungern i Öviksbygden. Alla vill ha guld, det blir en sådan entusiasm att det smittar av sig på spelarna. Hörselkåpor och öronproppar bland sittplatspubliken. Det är grejer det. Alltid ett av årets höjdpunkter.
***
Ikväll är det dags för nyförvärvet Tony Tuzzolino att debutera. Det ska verkligen bli intressant att se. Hela säsongen har Harald Lückner och ledningen letat efter någon som kan komplettera slovakernas lirande. Någon som går hårt på mål och kan komplettera Pardavy och Pavlikovsky i det fysiska spelet. Något som de brister en hel del i.
Funkar Tuzzolino och gör det han ska kan MODO bli riktigt, riktigt farliga i det slutspel som kommer.
Och vilket namn han har sen. Vilket hockeynamn! Sedan det blev klart har jag hört säkert tio olika versioner: Tortellino, Tazzulli, Trickolino med mera. Det ska bli spännande att höra kommentatorer och speakerfenomen hålla ordning på poängen när slovakkedjan gör mål. Tuzzolino, assisterad av Pavlikovsky och Pardavy. Till sist så går det nog bra, med lite träning.
***
Morten Green har under hela säsongen fått oförtjänt mycket kritik av fansen. Personligen så tycker jag han gör det ganska bra och håller alltid en bra nivå och försöker göra sitt. Känslan och tekniken finns, dessutom är han en hyffsad avslutare. Det killen har emot sig är storleken men han ger aldrig upp och jag tycker faktiskt att den klurige dansken fått något av ett genombrott den här säsongen.
I en ojämn säsong för MODO är faktiskt Morten Green en av dem som alltid hållit en bra nivå på spelet. Samtidigt som att till exempel Andreas Salomonsson och Svartvadet ibland inte ligger på toppen av sin förmåga så ligger Green aldrig eller mycket sällan under 80%. Vilket, hur dumt det än låter är ganska bra.
***
Det börjar vingla lite mot OS och slutspelstider. Visst klarar sig MODO till slutspel, helt klart. Trots att laget placerar sig på sjätteplatsen så garanterar det inte att MODO undviker de båda topplagen på grund av att de bäst placerade numera väljer motståndare. Femteplatsen garanterar däremot att man slipper lagen ett och två. I och för sig så tror jag att MODO skulle klara sig ganska bra mot Frölunda också, ett lag som Övikslaget haft lätt för den här säsongen. Förvisso så blir det något helt annat i slutspelet, men så länge Salle tycker det är kul att göra mål på Tommy Salo så...
Skulle däremot motståndet bli HV71 i slutspelet så blir det förstås mycket tuffare. MODO har haft tufft mot Jönköpingslaget både borta och hemma, men i åtanke bör man ha att Övikslaget inte varit långt ifrån vinst eller poäng i någon av matcherna. Små marginaler javisst.
Den enda motståndare man direkt säger att man inte vill ha är Linköping. MODO har verkligen ett dåligt facit mot dem i vinter. I Cloetta center är de urstarka och har även visat sig vara ett mycket segt lag i tidigare slutspel. Nej tack.
Något det varit ganska tyst om från MODO-håll är vad som gäller angående de båda slovakerna Jan Pardavy och Rastislav Pavlikovsky. Vad händer med dem om MODO går till semifinal? Då hoppas jag verkligen att man har råd att hålla dem kvar trots de extrakostnader som tillkommer.
OS då. Senaste nytt är ju Kim Johnssons bortfall från truppen. Men jag är beredd att hålla med Niklas Wikegård när han säger att det inte blir några problem på grund av att det finns backar som klarar av att spela 30 minuter eller mer (läs: Nicklas Lidström). Det största bortfallet kom redan när laget togs ut och det var när Tomas Holmström inte fick plats. Vilket inte är något annat än en ren skandal.
Men om man nu bortser från det så är det ju en stor händelse trots allt. Sverige är i högsta grad med i kampen om guldet och har alla möjligheter. Det gäller som så många sagt tidigare att ha turen med sig i en så pass kort turnering. Dessutom så gäller det att Henrik Lundqvist, en av NHL:s hetaste målvakter just nu får komma in i turneringen på ett bra sätt. Då kan det gå hur bra som helst. Än finns det ingen anledning till oro.
***
Till sist så tänker jag lite på MODO:s drag när det gäller att utse ny sportchef. Erik ”Ecke” Holmberg. Vilket nu känns, ju mer jag tänker på det som ett bra drag. Många har länge sagt att det behövs lite nytt blod i ledningen och det är precis vad man får när ”Ecke” tar över rodret. I samtliga uttalanden han gjort hittills så känns det mycket bra. En ökad juniorsatsning och mer pengar till scoutning av nya spelare. Scoutningen som tidigare kanske inte varit MODO:s styrka direkt.
Det mesta lovar gott och visst känns det som att föreningen är på uppgång. En säker sjätteplats i tabellen för ett lag som tippades missa slutspel eller av vissa till och med på kvalserieplats. En ny arena på gång samtidigt som större delen av truppen har kontrakt till nästa säsong.
Harald Lückner säger ofta att vi har för stora förväntningar på årets MODO. Vilket jag själv inte tycker är helt onaturligt, när man ser laget spela så bra som de kan som till exempel mot Färjestad borta senast så tycker jag att förväntningarna är helt rättfärdiga. Självklart så förstår man honom också sett till alla juniorer och nya spelare som har tillkommit men det slutgiltiga så vill man ju alltid se sitt lag vinna och trots att man kanske inte alltid erkänner det så ligger det undermedvetet nästan som en självklarhet. För så är det att vara Modoit, och det kommer nog alltid att vara det, oavsett vad folk säger.
