Varglyan synar Färjestads ungdomsverksamhet
"Färjestad har inte något J20-lag" är inget ovanligt påstående. "Klubben vill inte satsa på ungdomar" är ett annat, men är det verkligen hela sanningen? Varglyan tittar närmare på varför och hur Färjestads ungdomsverksamhet ser ut.
Färjestad klubbade i februari 2002 igenom ett beslut om förändring av deras ungdomsverksamhet med start hösten 2003. Beslutet innebar att FBK plockade bort sitt J20 lag och flyttade det till samarbetsklubben Skåre BK. Efter J18 kunde nu spelarna hamna i Skåres J20-lag i Skåres A-lag eller i en Allsvensk klubb beroende på hur långt fram i utvecklingen de var.
Anledningarna till varför Färjestad valt att göra det här är många och beror bland annat på:
1980 - 1995
• Talangerna spelade kvar i sina moderklubbar och fick naturlig uppfostran av de äldrespelarna.
• Regionala J20 serier där talangerna kunde bo kvar hemma.
• Spelade tidigt seniorhockey.
1996 -
• Spelare värvas till riks och regionala gymnasium och flyttar därför redan i 16års åldern.
• Många talanger hamnar på samma ställe vilket skapar en centralisering av talangerna.
• Ungdomarna rycks upp från familj och vänner och får en mindre social bas att stå på.
• Många tror att de är givna för Elitseriespel i framtiden när de antas till hockeygymnasiet.
• Senare kontakt med seniorhockey och talangerna har svårare att ta plats i Elitserie föreningarna och de Allsvenska lagen.
• Eldsjälarna ger upp tanken på att få se sina spelare i de lokala föreningarna och slutar.
Färjestads organisation genomsyras idag utav hockeykunnande. På kansliet finns det gamla spelare som kan se tillbaka på sina egna karriärer och avgöra vad som fick dem att utvecklas till de spelare de en dag blev. En gemensam nämnare för Håkan Loob, Thomas Rundqvist, Kjell Dahlin och Tommy Samuelsson med flera var att de kom i kontakt med seniorhockey tidigt. Där såg de en tydlig skillnad mot dagens talangutveckling vilket kom att bli en central del av den nya ungdomsverksamheten i FBK. Istället för att spela ungdomshockey med jämnåriga skulle nu spelarna i framtiden få uppfostring och utveckling av att spela på rätt A-lags nivå.
Det projekt som FBK startade 2003 innebar en hel del förändringar i Färjestads tankebana i jämförelse med konkurrenterna i Elitserien. Man såg kritiskt på de pengar som J20 kostade då man menade att det kostade mer än vad det smakade. Istället för att lägga pengarna på resor, mat och lägenheter för sina spelare så ville man börja utveckla talangerna i regionen. Genom att istället plocka spelarna från Värmland kunde de bo kvar på hemorten och Färjestad kunde lägga pengarna på själva hockeyn. FBK ville också säkerställa den optimala utvecklingsstegen då man införde det nya systemet. Syftet med vad man ville uppnå ser ut så här:
• Säkerställa en skolgång med examen.
• Träning 8-10 gånger i veckan och två matcher.
• Försöka skapa den optimala utvecklingsstegen.
• Stark organisation med regionalt hockeygymnasium.
• Lika stor investering som på gamla J20 men fokus på rätt saker som träningsmängd, matcher och rätt miljö.
Efter ett år hade mycket tid gått åt förändringen där inkörning och mental förändring hade skett, flera av projektets 84: or hade tagit kliv närmare spel i Allsvenskan.
Under år två utvecklade sig årskull 85 stort någon gick till A-laget för träning och flera spelare gick till Allsvenska klubbar. Norrmannen Marius Holtet kunde ha blivit Färjestads första exempel i projektet, men han gick tyvärr direkt till NHL.
Efter det tredje året ser vi nu ännu större effekter när fler spelare kommer fram och testar på spel i Färjestads A-lag.
De mätbara mål som FBK satt upp ser ut så här:
• Skapa egna talanger till sitt representationslag.
• Skapa förutsättningar för att samtliga spelare kan spela i såväl Div 1, Allsvenskan och Elitserien.
• Samtliga spelare ska slutföra examen på hockeygymnasiet.
• Skapa bredd i distriktet så att spelare kan fortsätta utvecklas i sin egen takt eftersom spelarna utvecklas olika snabbt.
• Även hålla bredd och bas på småorter där kunskapen om ungdomshockey ofta överträffar den hos elitföreningarna.
• Utveckla ett hockeygymnasium för spelarna i Färjestads närområde.
• Investera pengarna operativt på ledare, träning, matcher och skolgång istället för resor, mat och lägenheter med mera.
• Decentralisera ungdomshockeyn istället för att centralisera.
Att de tre år som gått är för kort tid att utvärdera hela projektet råder det inga tvivel om. Att det börjar ge resultat kan man dock redan se då spelare som Per Jonsson, Per Åslund och Marcus Karlsson provat på spel i Färjestads A-lag nu i Nordic Trophy. Martin Johansson född 87 och Jonas Karlsson född 86 är två andra spännande spelare som i år tar steget från Skåres A-lag till Bofors dito. FBK har dock mer talangfulla spelare på uppgång men nu börjar den första frukten av Färjestads nya system att synas. Att FBK går en egen väg ser jag bara som positivt och hela idén andas vettighet med tanke på ungdomarnas uppväxt.
Färjestad har inget eget J20-lag men det ligger fortfarande under deras paraply. I Skåre finns inte mindre än elva A-juniorer som är avlönade och kommer från tidigare spel i FBK. I Skåre BK finns även Leif Carlsson, som är tränare för A-laget, som Färjestad betalar för. FBK har idag byggt upp en stark organisation med hockeykunnigt folk runt ungdomsverksamheten. I organisationen ingår bland annat Rolf Sätterman som är tränare för J18 i FBK och ansvarig för hockeygymnasiet och Kjell Dahlin som är ungdomsansvarig i FBK och även har hand om hockeyhögstadiet.
Slutligen kan man konstatera att visst har FBK en fungerande ungdomsverksamhet där man börjar jobbet redan långt ner i åldrarna. Även om det inte står Färjestad på bröstet i det sista stadiet av junioråldern ingår de fortfarande i föreningen Färjestad bara på ett nytt sätt i ett nytt tänk.
Varglyan vill tacka Färjestad och dess ungdomsansvarige Kjell Dahlin för informationen som ligger till grund för artikeln.
