Panel Poseidon #1
Ett nytt inslag i rapporteringen om Växjö Lakers den här säsongen är Panel Poseidon. Här kommer redaktionen att diskutera några hätska frågor om laget med jämna mellanrum. Och inga livlinor är tillåtna!
Panelen:
Jonas Gustavsson, 24 år, skribent Poseidon
Jessica Sorting, 22 år, skribent Poseidon
Niclas Viberg, 21 år, skribent Poseidon
Ifjol var Växjö Lakers sämst, alltså riktigt usla, i numerärt överläge. Finns det något som talar för att det kommer ändras i år, och finns det överhuvudtaget kvaliteter i laget för att luckra upp tunga och spelskickliga försvar, eller kommer vi bara få se sumpade målchanser?
Jonas:
Ja, det finns absolut kvaliteter i laget. Utan tvekan. Andrée Persson var visserligen en fantastisk avslutare med sina direktskott i slottet, men det finns en betydligt större bredd i laget i år med Saviano, Nolan och Weinstock. Dessutom fanns det ingen kontinuitet på blålinjen ifjol i numerärt överläge, med Aki Heino och Markku Paukkunen har man numera två helgjutna alternativ där. Jag gillar verkligen att man spelar med fyra anfallare i numerärt överläge. Och det kan ju inte bli sämre än ifjol, så enkelt är det.
Jessica:
Jag vill påstå att det jag sett av säsongens powerplay ser lovande ut. Det kan bero på det bristande tillståndet bakåt, att väga en negativ mot en positiv insats. Men det jag grundar mitt omdöme på är framför allt formationen Saviano, Nolan, Jacobsson. Jacobsson har definitivt fått en nytändning framför kassen med sina utländska kedjekamrater. Saviano är dessutom totalt orädd. Han behöver inte vara stor och tung för att ta sig igenom försvaret, liten, snabb och smidig verkar fungera ganska bra. Dessutom vill jag lyfta fram Markusson som under försäsongen tagit fler initiativ framför målburen. Här snackar vi tung, tuff och girig. Vad det gäller Weinstock, Andersson, Yngvesson och Rosén med Paukkunen som backup får tiden utvisa. Andersson inledde dock säsongen med ett hattrick varav två mål kom i powerplay. Både Rosén och Weinstock har kapaciteten men avsluten måste sitta i alla lägen. Yngvesson är en viktig förarbetare i dessa lägen och han måste hålla jämnheten. Potentialen finns men som sagt det är upp till bevis om det håller hela säsongen ut? Förutsättningarna ser bättre ut än de gjorde förra säsongen.
Niclas:
Kvaliteten finns där definitivt. Johan Markusson har inlett säsongen framför kassen i powerplay och krigar på riktigt bra där inne, men han har inte fått många chanser till att trycka in returer. Främst för att hans medspelare skjuter alldeles för lite, allt för ofta letar de efter en passning istället för att bara flippa in pucken mot mål. Markku Paukkunen har avlossat sin bössa ett flertal gånger och träffar allt som oftast mål, men måste skjuta ännu mer. Aki Heino och Christian Jacobsson i förstaformationen i powerplay måste skjuta mycket mer, Heino med lite mer precision och ”CJ” på kraft. Med skotten kommer också målen. Jag tror Lakers kommer att göra en hel del mål i år, frågetecknet ligger istället i defensiven. Med spelare som Christian Jacobsson, Steve Saviano, Brandon Nolan, Johan Andersson och Torsten Yngveson har Lakers in imponerande offensiv med flera spelartyper. Kvickhet, smidighet, kraft och jävlar anamma finns så det blir över. Som sagt, årets stora frågetecken är defensiven och inte offensiven.
---
Nye målvakten Tuomo Karjalainen har brottats med ljumskproblem under försäsongen och bara spelat fyra av elva träningsmatcher. Är finländaren verkligen den frälsare mellan stolparna som klubben med ljus och lykta sökt efter, eller bara ännu en i raden av ojämna målvakter?
Jonas:
Det är en fråga som är svår att svara på nu, men visst har Karjalainen potentialen att bli en av seriens bästa. Kanske den bäste. Han är ju skolad i TPS fantastiska system, som plockat fram flera stormålvakter genom åren. Ljumskproblemen har självklart påverkat uppladdningen, men jag tror inte det kommer att hämma honom under säsongen. Han är den stabile förstemålvakt som Lakers letat efter.
Jessica:
Hm…det är en svår nöt att knäcka. Om man kunde se in i framtiden hade frågan varit kalaslätt. Man ska väl helst in se bakåt i tiden heller men en jämförelse är ofrånkomlig i detta läge. Inget kan bli värre en förra säsongens bergochdalbana där Grotnes och Åkerström pendlade fram och tillbaks i kassen då ingen av dem var hundraprocentig. Därmed ser det betydligt ljusare ut för Karjalainen som har sett lugn och stabil ut i de matcher han spelat. Dock vet alla vi hockeyälskare att en skadedrabbad målvakt, som forward, som back är ett osäkert kort. Risken är att Karjalainen blir tvungen att vila när han väl funnit formen är ett faktum. Men ack den som ger sig, vågar man inte chansa har man heller inget att vinna. Så länge Karjalainen håller sig frisk tror jag han är ett bonuskort för Växjö.
Niclas:
Tuomo Karjalainen har fått en minst sagt tuff säsongsinledning med flera mål i baken, den absoluta majoriteten av dem är dock försvararnas ansvar. De har låtit motståndarna komma till lätta avslut, låtit dem hitta passningsvägar mitt framför Karjalainen eller helt enkelt varit för snälla framför eget mål. Till exempel var flera av de insläppta målen mot AIK försvarstabbar där de helt tappade markering eller gjorde andra avgörande misstag. Karjalainen har gjort flera svettiga räddningar och har ofta visat klass, kan bara försvaret höja sig någon nivå så ser det bra ut.
---
Under försäsongen har 19-årige Robert Rosén agerat center i fjärdekedjan men också spelat massa i både numerärt över- och underläge. Kommer tonåringen, som spelade ytterst sporadiskt ifjol, palla trycket om han får samma förtroende under serien, eller kommer han att bränna allt krut i september?
Jonas:
Unga spelare är speciella, men visst ska Rosén ha mycket förtroende och spela en hel del. Han ska definitivt användas i numerärt överläge med sin spelskicklighet och sin högerfattning. Han är också en så pass smart spelare att han är bra i numerärt underläge också, men ska man dra ner hans istid någonstans är det just där. Lakers har många bra gnuggare som kan döda tid, kanske borde man spara Rosén något där och låta honom lägga sin energi på det offensiva spelet.
Jessica:
Personligen tyckte jag att unge Rosén borde haft ytterliggare ett se och lär år, men under försäsongen har jag börjat tvivla något över mitt snabba omdöme. Rosén är en dare-devil som inte viker undan. Han tar för sig i varje situation på isen och suger i sig all den tid han blir tilldelad av Kempe. Det finns mycket potential i denna unga spelare men han har också mycket kvar att lära. I närkampsmomenten ser han tunn och ibland svag ut. Med några kilo muskler till kan han nog kaxa upp sig även längs sargerna. För hans egen del hoppas jag att han själv ser detta som lite av ett läroår där han har mycket att hämta hos mer rutinerade spelare som Yngvesson, Jacobsson och Romö.
Niclas:
Jag tror stenhårt på vår unge centertalang. Han har bra speluppfattning och ett bra skott samtidigt som han är relativt stark för sin storlek. Vid skador i första- eller andrakedjan kan Rosén utan några som helst problem gå in där och göra ett utomordentligt arbete. I powerplay har han sett bra ut men som jag skrev ovan så vill jag se honom skjuta lite mer. Kanske beror det på att Paukkunen och Yngveson styr mycket av andraformationens powerplayspel, men Rosén har trots allt ett bra skott. Våga utnyttja det också! Börjar målen trilla in så kommer också självförtroendet att öka och skottvilligheten med det. Jag vill dock inte se Rosén i de numerära underlägena, inte för att han är dålig, utan för att vi har mycket bättre alternativ. Martin Romö, Jarno Pikkarainen, Johan Markusson, Torsten Yngveson, Johan Andersson och våra båda transatlanter borde prioriteras före.
---
Växjö Lakers gick igenom försäsongen obesegrade, tio segrar och en oavgjord. Traditionellt sägs det att en bra försäsong och ett bra genrep innebär bottennapp i serien. Var det fel av Lakers att inte förlora en endaste liten match för att dämpa förväntningarna?
Jonas:
Jag tycker inte man kan tänka så, man ska alltid gå för fullt och det har Lakers gjort. Nu gäller det bara att inte falla in i någon falsk trygghet, farten och intensiteten kommer att höjas när serien börjar. Då betyder försäsongen ingenting. Laget borde dock ha en hel del självförtroende och det kan aldrig vara negativt.
Jessica:
Det är aldrig fel att vinna! Sen är det upp till var och en av åskådarna att avgöra hur höga förväntningar de vill ha. Om traditionen visar på att en bra försäsong är lika med bottennapp i serien borde den inbitne hockeyälskaren begränsa sina förväntningar. För egen del gillar jag inte traditioner, de är till för att brytas. För att vara unik krävs det att man inte följer strömmen och att man bryter traditionen. Klarar Lakers det kan de gå långt i årets hockeyallsvenska. Mycket hänger på tränare Kempe men också kapten Yngvesson, vågar de gå över gränserna får de också laget med sig.
Niclas:
Traditionens makt sägs vara stark, men inte i det här fallet. Lakers hade en relativt enkel försäsong och mötte inga egentliga topplag. En förlust är aldrig rolig, oavsett när och hur den kommer och att vinna många matcher är aldrig fel. Hellre en relativt enkel försäsong med majoriteten segrar för att försöka bygga upp självförtroendet än en tuff försäsong där man förlorar flera av matcherna och kommer in i serien med dålig form och lågt självförtroende.
---
Alla lag i Allsvenskan pratar om Kvalserien, även folket, ledningen och laget i Växjö. Är det ens realistiskt, eller övervärderar fans och organisation den egna truppen som trots allt innehåller så många som elva nya spelare?
Jonas:
Jag tror inte man överskattar laget. Alla lag har stor spelaromsättning så på den fronten är det marginella skillnader, det gäller att spela ihop ett lag för alla. Jag tycker organisationen har värvat klokt även om man kanske hade önskat en eller två backar som är utpräglat defensiva och som kan röja upp lite framför Karjalainen. Lakers har utan tvekan potentialen att tillhöra toppen, det är jag övertygad om.
Jessica:
Ta det säkra före det osäkra brukar det heta. Gå inte händelserna i förväg kan man också säga. Men vad hjälper ordspråk när förhoppningarna bränner i hjärta och själ. Det är svårt som supporter att hålla tillbaks sin iver när det enda man drömmer om är att få se sitt lag i högsta serien. Lika klart är det att organisationen måste tro på de värvningar man gjort inför säsongen. För mig blir det lite lättare att se på situationen som något orealistisk. Jag har inte satsat några stora belopp på en laguppsättning inte heller är jag en Lakej vars livsuppgift är att dedicera mitt liv åt att älska laget i nöd och lust (inte för att jag anser det vara något negativt, jag beundrar ishockeyns alla supportrar i vårt avlånga land utan dem dör sporten ut) därför kan jag se på värderingarna med kritiska ögon. Visst är det ett spännande lag som spelar i Lakers tröjor i år. Likaså är Thomas Kempe en frisk fläkt som blåser genom organisationen. Premisserna efter försäsongens goda resultat visar också att möjligheten finns att avancera. Dock vill jag inte gå händelserna i förväg och säga att Lakers är klara för kval. Jag tror att förutsättningarna är många gånger bättre än de var inför säsongen 05/06 men risken är att verkligheten kommer ikapp förväntningarna och då blir besvikelsen svår att ta. En dag i taget!
Niclas:
Ett lags fans brukar allt som oftast övervärdera sitt lag en aning, och i Lakers fall är det inte annorlunda. De har en stark trupp med många intressanta namn, nya såväl som gamla, och kommer definitivt att kämpa om platserna under de två givna som jag ser det, Leksand och Södertälje. Visst har Lakers många nya spelare, men med en ny tränare och ett helt nytt spelsätt känner jag att det inte spelar någon större roll. Faktum är trots allt att det bara var en handfull av förlusterna som var klasspelare, och de har ersatts med lika bra eller bättre spelare. Istället för Jani Honkanen fick vi Markku Paukkunen, istället för Andrée Persson fick vi Steve Saviano, istället för Ville Hirvonen fick vi Brandon Nolan. Lägg därtill två duktiga målvakter och unga heta killar så ser Lakers nyförvärv – och trupp - riktigt heta ut!
